Enkla mekanismer

En mekanism är en del som gör att något kan röra sig, eller att det blir lättare att lyfta, flytta, vrida eller dela något. Några enkla mekanismer är hävstången, hjulet och axeln, det lutande planet, kilen och skruven. De finns i många verktyg och leksaker.

En hävstång är en stång som vippar kring en punkt. En gungbräda, en klädnypa och en kapsylöppnare är hävstänger. En sax är två hävstänger som sitter ihop med en skruv i mitten. Trycker man långt från vippunkten behöver man inte trycka lika hårt, men handen får röra sig en längre bit än det man lyfter. Det blir lättare, men längre.

Ett hjul sitter på en axel, en pinne som går genom hjulets mitt. Hjulen på en cykel och en rullväska gör att saken rullar i stället för att släpas. En vev och ett runt vred är också hjul och axel: handen går runt i en stor ring, och axeln i mitten vrids med mer kraft.

Ett lutande plan är en sluttande yta, till exempel en ramp eller en rutschkana. Det är lättare att rulla något uppför en ramp än att lyfta det rakt upp, men vägen blir längre.

En kil är tunn i ena änden och tjock i den andra. När den trycks in trycker den isär det den kommer in i. En yxa och en dörrstopp är kilar. En skruv är som en ramp som går runt, runt. Räfflorna på en flaskhals och inuti korken gör att korken dras fast när man vrider.

Ett kugghjul har tänder runt kanten. När två kugghjul griper i varandra får det ena det andra att snurra – åt motsatt håll. I en äggvisp får ett stort kugghjul de små att snurra snabbt. På en cykel går en kedja mellan två kugghjul.

Yxor, knivar och sågar är vassa. Dem använder bara en vuxen, och barnet tittar på. En sax för barn är säker att använda, men man håller fingrarna borta från bladen.