Hoppa till innehållet
Skolguiden

Teknik • Åk 3

Datorn och smarta saker

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Det finns datorer på fler ställen än du tror: i telefonen, i tvättmaskinen och i trafikljuset. Här får du lära dig vad datorns delar gör, och att någon har programmerat maskinerna omkring dig.

Teknik i åk 1–3 tar upp vad datorer används till och deras delar för inmatning, utmatning och lagring, och föremål i vardagen som styrs med programmering, som hushållsmaskiner och telefoner. Det mesta går att upptäcka hemma genom att titta på maskinerna ni redan har. Laddare och sladdar sköter den vuxna.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke med svart lockigt hår, mörkbrun hud och orange tröja och en kvinna med långt rött hår, ljus hud och grå tröja tittar på knapparna på en tvättmaskin i en tvättstuga, och på en hylla bredvid står en bärbar dator

Det här handlar det om

En dator tar emot information, gör något med den och visar vad som hände. Det kallas inmatning när man stoppar in information, och det gör man med tangentbordet, musen, mikrofonen, kameran och pekskärmen. Det kallas utmatning när datorn visar eller låter något, och det gör den med skärmen, högtalarna och skrivaren. En pekskärm är både och – den känner när man trycker, och den visar bilden.

En dator kan också spara information, så att den finns kvar nästa gång. Det kallas lagring. Datorn sparar bilder, texter och spel på en hårddisk eller ett SSD-minne inuti datorn, eller på ett USB-minne. Man kan också spara i molnet. Det betyder att informationen sparas i en annan dator långt bort, som man når via internet.

Datorer används till mycket: att skriva, rita, räkna, lyssna på musik, prata med någon långt bort, söka information och styra maskiner. Många datorer ser inte ut som datorer alls. Det sitter små datorer i telefoner, tvättmaskiner, mikrovågsugnar, diskmaskiner, bilar och trafikljus.

En tvättmaskin har program. Väljer man 40 grader följer maskinen instruktioner som någon har skrivit: fyll på vatten, värm det, snurra trumman, pumpa ut vattnet, skölj och centrifugera. Maskinen vet inte själv hur man tvättar. Det är människor som har programmerat den.

Smarta saker känner ofta av något med en sensor, till exempel en knapp, en termometer eller en sensor som märker om någon rör sig. Programmet bestämmer vad som händer då. En lampa i trappan tänds när någon går förbi, och ett trafikljus kommer ihåg att någon har tryckt på knappen.

Till datorer och telefoner hör ofta laddare och sladdar. Då gäller samma regler som för all el: man drar i kontakten och aldrig i sladden, laddaren ska inte vara nära vatten, och man laddar på ett hårt underlag och inte under en kudde.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara inmatning, utmatning och lagring med egna exempel
  • förklara hur en bild kan sparas på ett ställe och synas på flera
  • beskriva hur ett trafikljus eller en tvättmaskin följer sitt program
  • jämföra en vanlig sak och en smart sak som gör samma jobb

Kan du lösa sådana här?

  1. Skriv själv

    Välj en sak hemma som har en dator inuti, till exempel en telefon. Skriv tre rader: vad den tar in, vad den visar eller gör, och vad den sparar.

    Tränar: använda inmatning, utmatning och lagring om en sak hemma

    Visa svar

    Telefonen. In: pekskärmen, kameran och mikrofonen. Ut: skärmen och högtalaren. Den sparar bilder och telefonnummer.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Alva tar en bild med en surfplatta i skolan. På kvällen ser hon samma bild på en dator hemma. Hur kan bilden finnas på båda ställena?

    Tränar: förklara var en bild kan sparas

    Visa svar

    Den sparades nog i molnet. Det är en dator någon annanstans, och både plattan och datorn kan hämta bilden därifrån via internet.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Du står still en bit från kanten vid ett övergångsställe med trafikljus och trycker på knappen. Efter en stund blir den gröna gubben tänd. Vad gör programmet i trafikljuset när du trycker?

    Tränar: förklara hur ett trafikljus styrs

    Visa svar

    Det kommer ihåg att någon väntar. När det är dags blir det rött för bilarna, och sedan grönt för mig.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Tvättmaskinen går. Varför går luckan inte att öppna förrän tvätten är klar?

    Tränar: förklara vad programmet i en maskin bestämmer

    Visa svar

    Maskinen låser luckan, så att vattnet inte forsar ut. När programmet är klart låses den upp.

  5. Jämför

    En vanlig lampa med strömbrytare och en lampa i trappan som tänds av sig själv när någon går förbi – hur är de lika, och hur är de olika?

    Tränar: jämföra en vanlig och en smart lampa

    Visa svar

    Båda lyser med el. Den vanliga tänder man själv. Den andra märker att någon rör sig, och ett program tänder lampan.

Så tränar du

5 minuter

  • In eller ut?

    Den vuxna säger en del: tangentbord, högtalare, mus, skärm, mikrofon, kamera eller skrivare. Barnet säger "in" om delen tar in något i datorn och "ut" om den visar eller låter. Vad säger ni om pekskärmen?

I vardagen

  • Datorjakten

    Leta hemma eller i affären efter saker som har en liten dator inuti. Tips: den har knappar eller en skärm, den piper, räknar ner eller gör något av sig själv. Titta bara, och tryck inte på knappar utan en vuxen. Hur många hittar ni?

Med papper och penna

  • Rita en dator

    Rita en dator eller en telefon. Sätt pilar in mot datorn vid de delar som tar in något, och pilar ut vid de delar som visar eller låter. Rita ett moln bredvid för det som sparas långt bort.

Tillsammans med en vuxen

  • Maskinens program

    Titta tillsammans på knapparna på tvättmaskinen, diskmaskinen eller mikron. Den vuxna läser vad programmen heter och berättar vad maskinen gör i varje steg. Prata om vem som har bestämt stegen. Laddare och sladdar sköter den vuxna, och man drar alltid i kontakten, aldrig i sladden.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att tvättmaskinen gör nu?”

    Säg "maskinen följer sitt program" i stället för "maskinen vet". Det hjälper barnet att se att det är människor som har bestämt vad maskinen gör.

  • ”Vilket program ska vi välja i dag?”

    Låt barnet vara med när ni väljer program på tvättmaskinen eller diskmaskinen. Läs knapparna högt och prata om vad som händer i varje steg.

  • Ladda telefoner, surfplattor och datorer på ett hårt underlag, inte i sängen eller under en kudde, där de kan bli för varma. Håll laddare och sladdar borta från vatten.
  • Orden inmatning och utmatning behöver inte sitta i åk 1. "In i datorn" och "ut ur datorn" räcker gott i början.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att datorn tänker eller vet saker själv.

    Så kan du hjälpa: Säg att datorn följer program som människor har gjort. Den gör det mycket snabbt, och därför kan det se ut som om den tänker.

  • Tror att bara saker med skärm och tangentbord är datorer.

    Så kan du hjälpa: Visa att det sitter små datorer i tvättmaskinen, mikron och bilen. Det som piper, räknar ner eller gör något av sig självt har ofta en dator inuti.

  • Tror att det man har gjort på datorn alltid sparas av sig självt.

    Så kan du hjälpa: Visa hur man sparar, och att något som inte är sparat kan försvinna när datorn stängs av.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Datorn och smarta sakerDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad datorer används till, vilka delar som tar in, visar och sparar information, och att maskiner hemma, som tvättmaskinen och telefonen, följer program som människor har gjort.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Teknik, årskurs 1–3

Vad datorer används till och deras delar för inmatning, utmatning och lagring av information. Föremål i elevernas vardag som styrs med hjälp av programmering, till exempel hushållsmaskiner och smarta telefoner.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 23 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i teknik

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.