Programmera

Att programmera är att ge en maskin instruktioner som den följer, en i taget och i rätt ordning. En lista med sådana instruktioner kallas ett program. En dator eller en robot förstår inte vad du menar. Den gör exakt det som står, varken mer eller mindre.

Man kan öva på att programmera utan dator. En vuxen spelar robot och gör precis det du säger: "Gå ett steg fram. Vrid dig åt höger." Säger du fel blir det fel – och då ser du var instruktionen behöver ändras. Man kan också rita pilar på ett papper och flytta en leksak en ruta för varje pil.

Ett fel i ett program kallas en bugg. Att leta upp felet och rätta det kallas att felsöka. Man går igenom instruktionerna en i taget och tittar efter var det gick snett. Alla som programmerar hittar buggar, hela tiden.

Ska samma sak göras flera gånger kan man skriva en upprepning: "Upprepa tre gånger: gå ett steg fram." Då blir programmet kortare och lättare att läsa än om man skriver samma rad tre gånger.

Ett villkor gör att programmet väljer vad som ska hända: "Om lampan är röd, stanna. Om den är grön, kör." Många maskiner har villkor. En dörr i en affär öppnar sig om någon står framför den.

Ett stort problem blir lättare om man delar upp det i mindre delar. Ska roboten ta sig genom en lång labyrint kan man först programmera vägen fram till första svängen, pröva den, och sedan ta nästa bit.

Man kan också programmera på en surfplatta, där man lägger instruktioner som block efter varandra och styr en figur på skärmen. Tänket är detsamma som med pilarna: instruktioner i rätt ordning, upprepningar och villkor.