Hem- och konsumentkunskap • Åk 4
Matsvinn och återvinning hemma
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Det som köps hem till ett kök ska helst bli uppätet eller använt. Här planerar du inköp och måltider, tar reda på var maten håller längst, lagar något av rester och gör i ordning det som ska sorteras.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet, och återvinningen i hemmet och närområdet. Barnet planerar inköp och måltider, förvarar maten rätt, läser datummärkningar, lagar mat av rester, doserar efter förpackningen och gör i ordning förpackningar inför sorteringen. Uppgifterna handlar om påhittade hushåll, och ingen frågar vad er familj äter, slänger eller har råd med. En vuxen är med vid spisen, ugnen och mikrovågsugnen, visar hur kniven hålls och finns bredvid.
På den här sidan
Det här handlar det om
Resurshushållning i ett hem betyder att ta vara på det som finns: maten, men också diskmedel, tvättmedel, hushållspapper och annat som tar slut när det används.
Matsvinn är mat som hade kunnat ätas men som slängs. Delar som inte går att äta, till exempel ben och kaffesump, är matavfall men inget svinn.
Enligt Livsmedelsverket slänger hushållen i Sverige ungefär 16 kilo mat per person och år som hade kunnat ätas. Frukt och grönsaker är det som slängs mest.
Livsmedelsverket säger att +4 grader är en bra temperatur i kylskåpet och −18 grader i frysen. Torra varor som mjöl och ris förvaras torrt och inte för varmt.
Allt håller inte längst i kylan. En del frukter och grönsaker tar skada av kyla. På förpackningen står ofta hur varan ska förvaras, före och efter att den har öppnats.
Bäst före handlar om kvaliteten, till exempel smak och konsistens. Efter datumet är maten ofta fullt ätbar, och Livsmedelsverket råder att först titta, lukta och smaka försiktigt.
Sista förbrukningsdag står bara på mat som kan bli farlig att äta efter kort tid, till exempel färsk kyckling. Den äts inte efter datumet.
Rester är mat som kan bli en ny måltid. De kyls snabbt och står med lock i kylskåpet, och det som inte hinner ätas kan frysas med datum på.
På förpackningar till diskmedel och tvättmedel står hur mycket som behövs. Doseringen beror ofta på hur smutsigt det är och hur hårt vattnet är där man bor.
Förpackningar som ska sorteras ska vara tomma, men de behöver inte diskas rena, och att värma diskvatten tar vatten och energi. Platta till det som går, så tar det mindre plats i påsen och i kärlet. Består en förpackning av delar av olika material, sorteras delarna var för sig.
Matavfallet läggs i de särskilda påsarna, utan plast. Hur sorteringen går till skiljer sig mellan kommuner, så titta på vad som gäller där du bor.
Förpackningar samlas in vid huset, i ett soprum eller på en återvinningsstation. Sedan 2024 är det kommunerna som ansvarar för insamlingen.
Spisen, ugnen och mikrovågsugnen används med en vuxen. Kniven visar en vuxen hur man håller, och den vuxna finns bredvid. Vassa lock och trasigt glas tar en vuxen hand om.
Alla hushåll slänger mat ibland. Poängen är att hitta sätt som fungerar, inte att skämmas.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- använda ordet matsvinn om det som blir kvar efter måltider
- skriva en inköpslista efter det som redan finns hemma
- läsa på förpackningen hur en vara ska förvaras
- bedöma vad som behöver göras med förpackningar inför sorteringen
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: efter helgen ligger det här i matavfallspåsen hos hushållet Berg: ett äggskal, en halv ostsmörgås, fyra kokta potatisar från i fredags, en använd tepåse, ett bananskal och en mjuk men hel tomat. Vilka av sakerna är matsvinn, och vilka är matavfall som inte hade kunnat ätas?
Tränar: använda en definition på nya fall
Visa svar
Matsvinn: smörgåsen, potatisarna och tomaten, för de hade kunnat ätas. Potatisarna kunde ha blivit en ny rätt, och en mjuk tomat går bra i en sås eller soppa. Äggskalet, tepåsen och bananskalet går inte att äta, så de är matavfall men inget svinn.
- Skriv själv
Påhittat: hushållet Lind ska laga tacos på fredag och pannkakor på lördag. Till tacos behövs bönor eller färs, tortillabröd, tomater, gurka, riven ost och majs. Pannkakorna behöver 6 dl mjölk, 3 ägg, mjöl och smör. I kylskåpet finns en liter mjölk, två ägg, ost, en gurka och smör, och i skafferiet mjöl och en burk majs. Skriv inköpslistan.
Tränar: jämföra det som behövs med det som finns
Visa svar
Bönor eller färs, tortillabröd, tomater och ägg. Mjölken, osten, gurkan, smöret, mjölet och majsen finns redan. Två ägg finns, men det behövs tre, så det räcker att köpa till ägg.
- Utforska
Packa upp matkassen nästa gång någon har handlat, tillsammans med en vuxen. Läs på varje förpackning vad som står om förvaringen, och lägg varan där. Vilka olika sätt att förvara hittade du, och står det något om vad som gäller när förpackningen har öppnats?
Tränar: hitta och följa en förvaringsanvisning
Visa svar
Det beror på varorna. Till exempel kan det stå "Förvaras kallt" eller en temperatur på en mjölkförpackning, "Djupfryst" eller "−18 °C" på frysta grönsaker och "Förvaras torrt" på havregryn. På en burk sylt kan det stå att den ska stå i kylskåpet efter att den har öppnats.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Alva gör i ordning förpackningarna efter middagen. Hon skrapar ur det sista ur en burk crème fraiche, diskar burken i varmt vatten och sätter tillbaka folielocket. En vuxen böjer in det vassa locket på en tom konservburk, och Alva diskar den burken också. Det tomma mjölkpaketet lägger hon i påsen som det är, och påsen blir snabbt full. Vilka av stegen behövdes, vilka behövdes inte, och varför? Var tror du att folielocket ska ligga, och var kan du ta reda på det?
Tränar: bedöma vilka steg som behövs före sorteringen
Visa svar
Att skrapa ur det sista behövdes, för förpackningarna ska vara tomma. Att diska dem i varmt vatten behövdes inte, och det kostar vatten och energi att värma det. Folielocket ska inte sitta kvar, för det är av ett annat material än burken. Det är oftast av aluminium och sorteras bland metallförpackningarna – kommunens webbplats eller skyltarna vid kärlen visar vad som gäller där man bor. Att den vuxna böjde in det vassa locket var rätt. Mjölkpaketet hade tagit mindre plats om hon hade plattat till det, så påsen hade inte blivit full så fort.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Ett påhittat kök är litet, och det enda stället där sorteringen får plats är skåpet under diskbänken. Hitta på hur du skulle ordna sorteringen där. Rita skåpet och skriv vad som ska stå var och varför.
Tränar: planera en sortering efter platsen som finns
Så tränar du
5 minuter
Var bor varan?
Den vuxna nämner en vara, till exempel en flaska ketchup eller en påse frysta ärtor. Barnet säger var den förvaras före och efter att den har öppnats, och var förpackningen sorteras när den är tom. Byt roller efter tre varor.
I vardagen
Ät först-hyllan
Bestäm en dag i veckan då ni går igenom kylskåpet tillsammans. Det som snart behöver ätas ställs längst fram på en hylla, och det som inte hinner ätas kan frysas med datum och innehåll på.
Med papper och penna
Veckans plan
Hitta på ett hushåll och skriv fem middagar för en vecka. Skriv sedan inköpslistan och stryk det som redan finns hemma. Pröva om någon vara kan användas till två rätter.
Tillsammans med en vuxen
Restkvällen
Laga en måltid av det som har blivit över. Barnet föreslår rätten och skriver vad som behövs. Fråga först om någon är allergisk eller inte äter något. Spisen, ugnen och mikrovågsugnen används med en vuxen, och kniven visar en vuxen och finns bredvid.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad kan det här bli i morgon?”
Inga pekpinnar. Alla hushåll slänger mat ibland, och barnet ska inte behöva skämmas. Prata hellre om vad som kan bli en ny måltid nästa gång.
”Vad står det att man ska göra med den här?”
Sorteringen skiljer sig mellan kommuner. Titta tillsammans på kommunens webbplats eller på skyltarna där ni lämnar förpackningar, i stället för att gissa.
- Fråga inte vad familjen slänger, vad maten kostar eller vad ni har råd med. Uppgifterna handlar om påhittade hushåll. Vill ni pröva hemma är det med det ni redan har.
- Spisen, ugnen och mikrovågsugnen: var med hela tiden. Kniven: visa hur man håller och finns bredvid. Vassa lock och trasigt glas tar du hand om, och en het kastrull häller du.
Det här kan vara klurigt
Tror att ett datum gäller fast varan har stått varmt.
Så kan du hjälpa: Läs vad som står om förvaringen bredvid datumet. Datumet räknar med att varan har förvarats så.
Tror att mat i frysen håller lika bra hur länge som helst.
Så kan du hjälpa: Den blir inte farlig av att ligga länge, men den blir sämre med tiden. Skriv datum på det som fryses, och ät det äldsta först.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Matsvinn och återvinning hemmaDu är här
Bra att kunna först
- Diska och städa
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar inköp och måltider efter det som finns, förvarar maten rätt, skiljer mellan bäst före och sista förbrukningsdag, lagar mat av rester, doserar förbrukningsvaror efter förpackningen och gör i ordning förpackningar inför sorteringen hemma och i närområdet.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.