Hem- och konsumentkunskap • Åk 6
Matsvinn och återvinning hemma
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Det som köps hem till ett kök ska helst bli uppätet eller använt. Här planerar du inköp och måltider, tar reda på var maten håller längst, lagar något av rester och gör i ordning det som ska sorteras.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet, och återvinningen i hemmet och närområdet. Barnet planerar inköp och måltider, förvarar maten rätt, läser datummärkningar, lagar mat av rester, doserar efter förpackningen och gör i ordning förpackningar inför sorteringen. Uppgifterna handlar om påhittade hushåll, och ingen frågar vad er familj äter, slänger eller har råd med. En vuxen är med vid spisen, ugnen och mikrovågsugnen, visar hur kniven hålls och finns bredvid.
På den här sidan
Det här handlar det om
Resurshushållning i ett hem betyder att ta vara på det som finns: maten, men också diskmedel, tvättmedel, hushållspapper och annat som tar slut när det används.
Matsvinn är mat som hade kunnat ätas men som slängs. Delar som inte går att äta, till exempel ben och kaffesump, är matavfall men inget svinn.
Enligt Livsmedelsverket slänger hushållen i Sverige ungefär 16 kilo mat per person och år som hade kunnat ätas. Frukt och grönsaker är det som slängs mest.
Livsmedelsverket säger att +4 grader är en bra temperatur i kylskåpet och −18 grader i frysen. Torra varor som mjöl och ris förvaras torrt och inte för varmt.
Allt håller inte längst i kylan. En del frukter och grönsaker tar skada av kyla. På förpackningen står ofta hur varan ska förvaras, före och efter att den har öppnats.
Bäst före handlar om kvaliteten, till exempel smak och konsistens. Efter datumet är maten ofta fullt ätbar, och Livsmedelsverket råder att först titta, lukta och smaka försiktigt.
Sista förbrukningsdag står bara på mat som kan bli farlig att äta efter kort tid, till exempel färsk kyckling. Den äts inte efter datumet.
Rester är mat som kan bli en ny måltid. De kyls snabbt och står med lock i kylskåpet, och det som inte hinner ätas kan frysas med datum på.
På förpackningar till diskmedel och tvättmedel står hur mycket som behövs. Doseringen beror ofta på hur smutsigt det är och hur hårt vattnet är där man bor.
Förpackningar som ska sorteras ska vara tomma, men de behöver inte diskas rena, och att värma diskvatten tar vatten och energi. Platta till det som går, så tar det mindre plats i påsen och i kärlet. Består en förpackning av delar av olika material, sorteras delarna var för sig.
Matavfallet läggs i de särskilda påsarna, utan plast. Hur sorteringen går till skiljer sig mellan kommuner, så titta på vad som gäller där du bor.
Förpackningar samlas in vid huset, i ett soprum eller på en återvinningsstation. Sedan 2024 är det kommunerna som ansvarar för insamlingen.
Spisen, ugnen och mikrovågsugnen används med en vuxen. Kniven visar en vuxen hur man håller, och den vuxna finns bredvid. Vassa lock och trasigt glas tar en vuxen hand om.
Alla hushåll slänger mat ibland. Poängen är att hitta sätt som fungerar, inte att skämmas.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- resonera om varför svinn och sortering spelar roll för ett hushåll och för miljön
- planera en veckas middagar så att det som köps blir använt
- jämföra två sätt att förvara samma vara
- väga två sätt att handla mot varandra
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: innan en limpa ligger i affären har säden odlats, malts till mjöl, bakats, packats och körts ut, och allt det har krävt vatten, energi och arbete. Påhittat: hushållet Ek hinner bara äta halva limpan medan den är färsk. Med den andra halvan kan de a) frysa den i skivor och ta fram lagom mycket senare, b) lägga den i matavfallspåsen, där matavfallet blir biogas, eller c) slänga den bland de vanliga soporna. Ordna sätten från bäst till sämst och förklara vad som skiljer dem.
Tränar: ordna sätt att ta hand om mat som blir över
Visa svar
Bäst är a, för då blir brödet uppätet och allt som gick åt för att göra det kommer till nytta. b är sämre: biogasen tar vara på lite av energin i brödet, men odlingen, bakningen och frakten blev bortkastade, och hushållet betalade för bröd som ingen åt. Sämst är c, för då blir brödet varken mat eller biogas.
- Skriv själv
Påhittat: hushållet Ek är tre personer och ska planera middag måndag till fredag. De har köpt ett kilo morötter, ett paket bönor som räcker till två middagar, en purjolök och ett paket grädde som räcker till två rätter. Gör en plan där varje vara används till minst två middagar, och skriv vilken dag något som blir över kan bli lunch eller en ny rätt.
Tränar: planera måltider efter det som har köpts
Visa svar
Det finns många planer som fungerar. En bra plan använder varje vara mer än en gång och har en dag för det som blivit över. Till exempel: måndag bönsoppa med morötter och purjolök, och det som blir över blir lunch på tisdagen, tisdag pasta med grädde och morötter, onsdag bönbiffar med rivna morötter, torsdag purjolökspaj med resten av grädden, fredag en rätt av det som är kvar i kylskåpet.
- Utforska
Pröva det här tillsammans med en vuxen. Ta två skivor av samma mjuka bröd. Lägg den ena i en påse i kylskåpet och den andra i en påse i frysen. Efter tre dagar tar ni ut den frysta och låter den tina en halvtimme. Känn och titta på båda skivorna. Hur skiljer de sig, och vilket sätt skulle du välja för en limpa som inte hinner ätas?
Tränar: pröva två sätt att förvara och välja efter resultatet
Visa svar
Skivan från kylskåpet har ofta blivit torr och smulig. Den frysta är ofta nästan som färsk när den har tinat. För bröd som inte hinner ätas väljer jag frysen, gärna skivat så att man kan ta ut lagom mycket.
- Jämför
Påhittat: hushållet Ali storhandlar en gång i veckan efter en plan och en lista. Hushållet Berg handlar lite nästan varje dag, efter vad de vill äta just då. Jämför de två sätten. Vad kan leda till svinn i varje hushåll, och vad hjälper?
Tränar: väga två sätt att handla
Visa svar
Ett bra svar tar upp båda hushållen. Till exempel: hos Ali finns allt hemma, men om planen ändras kan färska varor hinna bli dåliga i slutet av veckan, så det hjälper att laga det färskaste först. Berg köper bara det som behövs i dag, men kan köpa sådant som redan finns hemma eller mer än som går åt, så det hjälper att titta i kylskåpet före. Båda sätten kan ge lite svinn om man planerar.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Välj en förbrukningsvara som finns i de flesta hem, till exempel diskmedel, hushållspapper eller plastpåsar. Hitta på ett sätt att använda mindre av den utan att det blir sämre. Hur skulle du pröva om ditt sätt fungerar?
Tränar: hitta på och pröva ett sätt att hushålla
Så tränar du
5 minuter
Var bor varan?
Den vuxna nämner en vara, till exempel en flaska ketchup eller en påse frysta ärtor. Barnet säger var den förvaras före och efter att den har öppnats, och var förpackningen sorteras när den är tom. Byt roller efter tre varor.
I vardagen
Ät först-hyllan
Bestäm en dag i veckan då ni går igenom kylskåpet tillsammans. Det som snart behöver ätas ställs längst fram på en hylla, och det som inte hinner ätas kan frysas med datum och innehåll på.
Med papper och penna
Veckans plan
Hitta på ett hushåll och skriv fem middagar för en vecka. Skriv sedan inköpslistan och stryk det som redan finns hemma. Pröva om någon vara kan användas till två rätter.
Tillsammans med en vuxen
Restkvällen
Laga en måltid av det som har blivit över. Barnet föreslår rätten och skriver vad som behövs. Fråga först om någon är allergisk eller inte äter något. Spisen, ugnen och mikrovågsugnen används med en vuxen, och kniven visar en vuxen och finns bredvid.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad kan det här bli i morgon?”
Inga pekpinnar. Alla hushåll slänger mat ibland, och barnet ska inte behöva skämmas. Prata hellre om vad som kan bli en ny måltid nästa gång.
”Vad står det att man ska göra med den här?”
Sorteringen skiljer sig mellan kommuner. Titta tillsammans på kommunens webbplats eller på skyltarna där ni lämnar förpackningar, i stället för att gissa.
- Fråga inte vad familjen slänger, vad maten kostar eller vad ni har råd med. Uppgifterna handlar om påhittade hushåll. Vill ni pröva hemma är det med det ni redan har.
- Spisen, ugnen och mikrovågsugnen: var med hela tiden. Kniven: visa hur man håller och finns bredvid. Vassa lock och trasigt glas tar du hand om, och en het kastrull häller du.
Det här kan vara klurigt
Tror att ett datum gäller fast varan har stått varmt.
Så kan du hjälpa: Läs vad som står om förvaringen bredvid datumet. Datumet räknar med att varan har förvarats så.
Tror att mat i frysen håller lika bra hur länge som helst.
Så kan du hjälpa: Den blir inte farlig av att ligga länge, men den blir sämre med tiden. Skriv datum på det som fryses, och ät det äldsta först.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Matsvinn och återvinning hemmaDu är här
Bra att kunna först
- Diska och städa
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar inköp och måltider efter det som finns, förvarar maten rätt, skiljer mellan bäst före och sista förbrukningsdag, lagar mat av rester, doserar förbrukningsvaror efter förpackningen och gör i ordning förpackningar inför sorteringen hemma och i närområdet.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.