Hem- och konsumentkunskap • Åk 4
Spara, handla och betala
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Pengar kan användas nu eller sparas till senare, och de kan finnas i en plånbok, på ett konto eller i ett spel. Här planerar du köp och sparande för påhittade personer, och tar reda på vad som gäller när någon vill ångra ett köp.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp ungas privatekonomi, relationen mellan sparande och konsumtion och olika sätt att betala och spara. Barnet planerar köp och sparande med påhittade belopp, väger att vänta mot att köpa direkt, räknar om spelvaluta till kronor och tar reda på vad som gäller när ett köp ska ångras. Alla personer och belopp är påhittade. Ingen uppgift frågar vad barnet eller familjen har för pengar, och ingen förutsätter att barnet har pengar, ett konto, ett kort eller en mobil.
På den här sidan
Det här handlar det om
Pengar finns som sedlar och mynt, alltså kontanter, och som digitala pengar på ett konto på en bank. Digitala pengar går inte att ta på, men de är lika mycket pengar.
Man kan betala med kontanter, med ett kort eller med mobilen. Med kort eller mobil dras pengarna från ett konto.
Att spara betyder att lägga undan pengar till senare, till exempel i en sparbössa eller på ett konto. Det som används till ett köp nu går inte att spara, och det som sparas kan bli ett större köp längre fram.
Köp i appar och spel kostar också riktiga pengar.
Ibland ångrar man ett köp, och då är det bra att veta vad som gäller.
Att spara och att köpa är båda sätt att använda pengar. Vad som passar beror på vad man vill, och det finns inget svar som är rätt för alla.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- planera ett köp med en påhittad summa
- räkna ut hur lång tid det tar att spara till något
- jämföra två sätt att spara
- resonera om hur det känns att betala på olika sätt
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Sami har 150 kronor. Han vill köpa en bok för 89 kronor, en penna för 25 kronor och ett kortspel för 49 kronor. Räcker pengarna till allt? Om inte, vilka två saker kan han köpa, och hur mycket har han kvar då?
Tränar: planera ett köp med en summa som inte räcker till allt
Visa svar
Nej. Allt kostar 89 + 25 + 49 = 163 kronor, och det är 13 kronor mer än Sami har. Han kan till exempel köpa boken och pennan för 114 kronor och få 36 kronor över, boken och kortspelet för 138 kronor och få 12 kronor över, eller pennan och kortspelet för 74 kronor och få 76 kronor över. Vad han väljer beror på vad han helst vill ha.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Ines vill köpa en skateboard som kostar 360 kronor. Hon har 120 kronor i en sparbössa. Varje vecka får hon 40 kronor för att hon rastar grannens hund, och dem lägger hon i sparbössan. Hur många veckor dröjer det innan hon har råd med skateboarden?
Tränar: räkna ut hur lång tid ett sparande tar
Visa svar
Hon behöver 360 − 120 = 240 kronor till. 240 delat med 40 är 6, så det tar 6 veckor.
- Jämför
Påhittat: Tilde har sina sparpengar i en sparbössa. Hennes kusin Alva har sina på ett konto på en bank. Jämför de två sätten att spara. Vad är likt, och vad skiljer dem?
Tränar: jämföra två sätt att spara
Visa svar
Likt: båda har lagt undan pengar till senare. Olika: Tilde kan se och räkna sina pengar och ta fram dem direkt, men det gör det också lätt att använda dem, och sedlar och mynt kan tappas bort. Alvas pengar syns inte på samma sätt och kan inte tappas som en sedel, men hon behöver ett kort, en app eller hjälp av en vuxen för att använda dem.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Leo betalar ofta med ett kort. Han säger: "När jag lämnar fram en hundralapp känns det som att jag betalar mycket, men med kortet känns det inte som någonting." Varför kan det kännas så, och hur kan Leo hålla koll på vad han använder?
Tränar: resonera om att betala med och utan kontanter
Visa svar
Med kortet ser Leo inte pengarna försvinna ur handen, så det känns mindre. Men pengarna dras från kontot precis lika mycket. Han kan spara kvittona, skriva upp vad han köper eller titta på kontot tillsammans med en vuxen ibland.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Hitta på en person som vill spara till något. Bestäm vad det är, vad det kostar och hur mycket personen har. Hitta på hur hen kan få ihop resten, och rita en sparplan med en stapel som fylls på vecka för vecka.
Tränar: göra en sparplan för en påhittad person
Så tränar du
5 minuter
Vad gäller?
Den vuxna hittar på ett köp som någon vill ångra: i en affär eller på nätet, med eller utan kvitto, med varan oanvänd eller använd. Barnet säger vad som kan gälla och vad personen kan fråga om. Byt roller.
Med papper och penna
Sparstapeln
Hitta på en person, en sak hen vill ha och ett pris. Rita en stapel som visar hur mycket som fattas, och fyll i den vecka för vecka med påhittade belopp. När är stapeln full?
Tillsammans med en vuxen
Spelpriset i kronor
Titta tillsammans på ett spel eller en app där något säljs för en spelvaluta. Räkna om priset till kronor, och prata om varför det står i spelvalutan. Köp görs bara med en vuxen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du att Nils väljer, och varför?”
Inga pekpinnar om att spara eller slösa: båda är val man kan göra med sina pengar. Prata hellre om hur en påhittad person kan tänka.
”Vad kostar det här i kronor?”
Bestäm tillsammans att köp i appar och spel bara görs med en vuxen, och att kortuppgifter och koder aldrig skrivs in av barnet.
- Fråga inte vad barnet har för pengar, vad det sparar eller vad familjen köper eller har råd med. Uppgifterna räknar med påhittade personer och belopp. Barnet behöver varken konto, kort eller mobil för att göra dem.
Det här kan vara klurigt
Räknar bara med varans pris vid ett köp på nätet.
Så kan du hjälpa: Titta efter frakt och andra avgifter innan köpet, så att du vet vad det kostar tillsammans.
Tror att det man har sparat inte får användas.
Så kan du hjälpa: Sparpengar är till för det man har sparat till. Poängen är att ha bestämt det själv.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Spara, handla och betalaDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Jämförpris
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar köp och sparande för påhittade personer, väger att vänta mot att köpa direkt, jämför sparbössa och konto och kontanter, kort och mobil, räknar om spelvaluta till kronor och tar reda på vad som gäller när ett köp ska ångras.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.