Hem- och konsumentkunskap • Åk 5
Matsvinn och återvinning hemma
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Det som köps hem till ett kök ska helst bli uppätet eller använt. Här planerar du inköp och måltider, tar reda på var maten håller längst, lagar något av rester och gör i ordning det som ska sorteras.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet, och återvinningen i hemmet och närområdet. Barnet planerar inköp och måltider, förvarar maten rätt, läser datummärkningar, lagar mat av rester, doserar efter förpackningen och gör i ordning förpackningar inför sorteringen. Uppgifterna handlar om påhittade hushåll, och ingen frågar vad er familj äter, slänger eller har råd med. En vuxen är med vid spisen, ugnen och mikrovågsugnen, visar hur kniven hålls och finns bredvid.
På den här sidan
Det här handlar det om
Resurshushållning i ett hem betyder att ta vara på det som finns: maten, men också diskmedel, tvättmedel, hushållspapper och annat som tar slut när det används.
Matsvinn är mat som hade kunnat ätas men som slängs. Delar som inte går att äta, till exempel ben och kaffesump, är matavfall men inget svinn.
Enligt Livsmedelsverket slänger hushållen i Sverige ungefär 16 kilo mat per person och år som hade kunnat ätas. Frukt och grönsaker är det som slängs mest.
Livsmedelsverket säger att +4 grader är en bra temperatur i kylskåpet och −18 grader i frysen. Torra varor som mjöl och ris förvaras torrt och inte för varmt.
Allt håller inte längst i kylan. En del frukter och grönsaker tar skada av kyla. På förpackningen står ofta hur varan ska förvaras, före och efter att den har öppnats.
Bäst före handlar om kvaliteten, till exempel smak och konsistens. Efter datumet är maten ofta fullt ätbar, och Livsmedelsverket råder att först titta, lukta och smaka försiktigt.
Sista förbrukningsdag står bara på mat som kan bli farlig att äta efter kort tid, till exempel färsk kyckling. Den äts inte efter datumet.
Rester är mat som kan bli en ny måltid. De kyls snabbt och står med lock i kylskåpet, och det som inte hinner ätas kan frysas med datum på.
På förpackningar till diskmedel och tvättmedel står hur mycket som behövs. Doseringen beror ofta på hur smutsigt det är och hur hårt vattnet är där man bor.
Förpackningar som ska sorteras ska vara tomma, men de behöver inte diskas rena, och att värma diskvatten tar vatten och energi. Platta till det som går, så tar det mindre plats i påsen och i kärlet. Består en förpackning av delar av olika material, sorteras delarna var för sig.
Matavfallet läggs i de särskilda påsarna, utan plast. Hur sorteringen går till skiljer sig mellan kommuner, så titta på vad som gäller där du bor.
Förpackningar samlas in vid huset, i ett soprum eller på en återvinningsstation. Sedan 2024 är det kommunerna som ansvarar för insamlingen.
Spisen, ugnen och mikrovågsugnen används med en vuxen. Kniven visar en vuxen hur man håller, och den vuxna finns bredvid. Vassa lock och trasigt glas tar en vuxen hand om.
Alla hushåll slänger mat ibland. Poängen är att hitta sätt som fungerar, inte att skämmas.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- skilja mellan bäst före och sista förbrukningsdag
- planera en måltid av det som har blivit över
- resonera om hur en stor mängd lagad mat ska tas om hand efter måltiden
- läsa en dosering och räkna ut hur länge en förpackning räcker
- ta reda på hur insamlingen av förpackningar går till i närområdet
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: det är den 14 maj. I Leos kylskåp finns en oöppnad yoghurt där det står "Bäst före 12 maj", och ett oöppnat paket färsk fisk där det står "Sista förbrukningsdag 12 maj". Båda har stått i kylskåpet hela tiden. Vad kan Leos hushåll göra med var och en?
Tränar: använda två datummärkningar på riktiga varor
Visa svar
Yoghurten kan vara helt ätbar fast datumet har gått ut. En vuxen tittar på den, luktar och smakar försiktigt, och är den som den ska kan den ätas. Fisken ska inte ätas efter datumet, för den kan ha blivit farlig att äta. Av de två märkningarna är det bara vid bäst före som man tittar, luktar och smakar.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Påhittat: i kylskåpet finns kokt pasta från i går, en halv paprika, lite riven ost, två ägg och en rest stekt potatis. Hitta på en måltid av det som finns, och skriv hur du lagar den. Fråga först om någon som ska äta är allergisk eller inte äter något, och byt ut det. Spisen och ugnen använder du med en vuxen, och kniven visar en vuxen och finns bredvid.
Tränar: hitta på en måltid av rester
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: efter middagen finns två liter varm soppa kvar i en stor kastrull. Elsa vill ställa in hela kastrullen i kylskåpet direkt. En stor mängd varm mat svalnar långsamt, och medan den är ljummen kan bakterier växa. En varm kastrull värmer också upp det andra i kylskåpet. Hur kan hushållet göra i stället? Kastrullen är het, så en vuxen häller.
Tränar: resonera om hur rester tas om hand
Visa svar
Den vuxna häller upp soppan i flera små burkar, så svalnar den mycket fortare. Burkarna kan också få stå i ett kallt vattenbad i diskhon en stund. När soppan har svalnat sätts locken på, och burkarna ställs in i kylskåpet. Det som inte hinner ätas de närmaste dagarna kan frysas, med datum på.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på ett paket tvättmedel står det "Mjukt vatten: 1 dl per tvätt. Hårt vatten: 1,5 dl per tvätt." Paketet innehåller 30 dl. Hushållet Nur bor där vattnet är mjukt. En vuxen mäter upp tvättmedlet. Hur många tvättar räcker paketet till om de tar dosen för mjukt vatten, och hur många om de tar dosen för hårt vatten? Vad betyder skillnaden?
Tränar: läsa en dosering och räkna på den
Visa svar
Med dosen för mjukt vatten räcker paketet till 30 tvättar, med dosen för hårt vatten bara till 20, eftersom 30 delat med 1,5 är 20. Med rätt dos räcker paketet alltså till tio tvättar till. Då behöver hushållet köpa tvättmedel mer sällan.
- Utforska
Ta reda på tillsammans med en vuxen, till exempel på kommunens webbplats, hur förpackningar samlas in där du bor och var de lämnas. Gå dit med en vuxen, och håll dig en bit från där sopbilen och andra bilar kör. Titta på kärlen. Vad får man lämna där, och vad står det om sådant som inte hör dit?
Tränar: ta reda på hur insamlingen fungerar där man bor
Visa svar
Det beror på var man bor. Ofta finns kärl för pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar och glas, och i de flesta kommuner också för tidningar. På en återvinningsstation får man bara lämna förpackningar och, där det finns kärl för det, tidningar. Annat, till exempel en trasig stol eller en gammal lampa, lämnas på en återvinningscentral.
Så tränar du
5 minuter
Var bor varan?
Den vuxna nämner en vara, till exempel en flaska ketchup eller en påse frysta ärtor. Barnet säger var den förvaras före och efter att den har öppnats, och var förpackningen sorteras när den är tom. Byt roller efter tre varor.
I vardagen
Ät först-hyllan
Bestäm en dag i veckan då ni går igenom kylskåpet tillsammans. Det som snart behöver ätas ställs längst fram på en hylla, och det som inte hinner ätas kan frysas med datum och innehåll på.
Med papper och penna
Veckans plan
Hitta på ett hushåll och skriv fem middagar för en vecka. Skriv sedan inköpslistan och stryk det som redan finns hemma. Pröva om någon vara kan användas till två rätter.
Tillsammans med en vuxen
Restkvällen
Laga en måltid av det som har blivit över. Barnet föreslår rätten och skriver vad som behövs. Fråga först om någon är allergisk eller inte äter något. Spisen, ugnen och mikrovågsugnen används med en vuxen, och kniven visar en vuxen och finns bredvid.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad kan det här bli i morgon?”
Inga pekpinnar. Alla hushåll slänger mat ibland, och barnet ska inte behöva skämmas. Prata hellre om vad som kan bli en ny måltid nästa gång.
”Vad står det att man ska göra med den här?”
Sorteringen skiljer sig mellan kommuner. Titta tillsammans på kommunens webbplats eller på skyltarna där ni lämnar förpackningar, i stället för att gissa.
- Fråga inte vad familjen slänger, vad maten kostar eller vad ni har råd med. Uppgifterna handlar om påhittade hushåll. Vill ni pröva hemma är det med det ni redan har.
- Spisen, ugnen och mikrovågsugnen: var med hela tiden. Kniven: visa hur man håller och finns bredvid. Vassa lock och trasigt glas tar du hand om, och en het kastrull häller du.
Det här kan vara klurigt
Tror att ett datum gäller fast varan har stått varmt.
Så kan du hjälpa: Läs vad som står om förvaringen bredvid datumet. Datumet räknar med att varan har förvarats så.
Tror att mat i frysen håller lika bra hur länge som helst.
Så kan du hjälpa: Den blir inte farlig av att ligga länge, men den blir sämre med tiden. Skriv datum på det som fryses, och ät det äldsta först.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Matsvinn och återvinning hemmaDu är här
Bra att kunna först
- Diska och städa
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar inköp och måltider efter det som finns, förvarar maten rätt, skiljer mellan bäst före och sista förbrukningsdag, lagar mat av rester, doserar förbrukningsvaror efter förpackningen och gör i ordning förpackningar inför sorteringen hemma och i närområdet.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.