Hem- och konsumentkunskap • Åk 5
Spara, handla och betala
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Pengar kan användas nu eller sparas till senare, och de kan finnas i en plånbok, på ett konto eller i ett spel. Här planerar du köp och sparande för påhittade personer, och tar reda på vad som gäller när någon vill ångra ett köp.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp ungas privatekonomi, relationen mellan sparande och konsumtion och olika sätt att betala och spara. Barnet planerar köp och sparande med påhittade belopp, väger att vänta mot att köpa direkt, räknar om spelvaluta till kronor och tar reda på vad som gäller när ett köp ska ångras. Alla personer och belopp är påhittade. Ingen uppgift frågar vad barnet eller familjen har för pengar, och ingen förutsätter att barnet har pengar, ett konto, ett kort eller en mobil.
På den här sidan
Det här handlar det om
Pengar finns som sedlar och mynt, alltså kontanter, och som digitala pengar på ett konto på en bank. Digitala pengar går inte att ta på, men de är lika mycket pengar.
Man kan betala med kontanter, med ett kort eller med mobilen. Med kort eller mobil dras pengarna från ett konto.
Att spara betyder att lägga undan pengar till senare, till exempel i en sparbössa eller på ett konto. Det som används till ett köp nu går inte att spara, och det som sparas kan bli ett större köp längre fram.
Köp i appar och spel kostar också riktiga pengar.
Ibland ångrar man ett köp, och då är det bra att veta vad som gäller.
Att spara och att köpa är båda sätt att använda pengar. Vad som passar beror på vad man vill, och det finns inget svar som är rätt för alla.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra att köpa direkt med att vänta
- förklara vad som gäller när någon vill ångra ett köp
- räkna om ett pris i en spelvaluta till kronor
- resonera om vad ett kvitto kan användas till
- ta reda på vilka sätt att betala som går att använda på olika ställen
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Påhittat: Nils ser en tröja för 199 kronor och vill köpa den direkt. Hans kompis säger: "Vänta till på lördag. Då har du hunnit titta i två affärer till, och tröjan kanske har blivit billigare på rea." Jämför att köpa direkt med att vänta. Vad kan Nils vinna och förlora på vart och ett?
Tränar: jämföra att köpa direkt med att vänta
Visa svar
Köper han direkt får han tröjan nu och behöver inte gå tillbaka, men han har inte hunnit tänka efter. Väntar han kan han jämföra med andra affärer och kanske betala mindre, och pengarna finns kvar om han ändrar sig. Men tröjan kan vara slut eller lika dyr, och han får vänta. Båda kan vara bra val.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Maja köper en mössa i en affär. Samma dag beställer Ali och en vuxen i hans familj samma mössa från en butik på nätet. Två dagar efter att mössorna har kommit ångrar sig båda. Mössorna är oanvända. Vad gäller för var och en?
Tränar: skilja köp i en affär från köp på nätet
Visa svar
Köpet som den vuxna gjorde med Ali går att ångra, för det gjordes på nätet. Enligt Konsumentverket får man ångra ett köp på nätet inom 14 dagar från dagen efter att varan kom. För Maja finns ingen sådan rätt, för hon köpte mössan i en affär. Många affärer har ändå öppet köp eller bytesrätt, men det bestämmer affären själv. Hon kan titta på kvittot eller fråga i affären vad som gäller.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i ett spel kostar 1 000 kristaller 99 kronor. Det går inte att köpa färre. En ny dräkt till Elins figur kostar 650 kristaller. Elin har fått lov av en vuxen att köpa dräkten, och den vuxna gör köpet med henne. Vad kostar dräkten i kronor, och varför tror du att spelet använder kristaller i stället för kronor?
Tränar: räkna om en spelvaluta till kronor
Visa svar
Räknar man bara på dräkten kostar den 650 tusendelar av 99 kronor, alltså ungefär 64 kronor. Men Elin måste köpa 1 000 kristaller, så hon betalar 99 kronor och får 350 kristaller över. Med kristaller är det svårare att se vad saker kostar i riktiga pengar, och de kristaller som blir över gör att man vill köpa något mer.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Omar köper en ryggsäck för 300 kronor. Efter en vecka går dragkedjan sönder, fast han har varit försiktig. Kvittot slängde han i affären. Vad hade kvittot kunnat hjälpa honom med?
Tränar: förstå vad ett kvitto är bra för
Visa svar
Kvittot visar att ryggsäcken köptes i just den affären, när och för hur mycket. En vara som har ett fel kan man reklamera, alltså klaga på till affären, och då behöver man kunna visa var den köptes. Utan kvitto blir det svårare, men Omar kan ändå fråga affären, till exempel om köpet syns på något annat sätt.
- Utforska
Ta reda på tillsammans med en vuxen vilka sätt att betala som går att använda på tre ställen i närheten, till exempel i en affär, på ett kafé och på en loppis. Läs vad som står vid kassan, eller fråga. Är det likadant överallt?
Tränar: ta reda på hur man kan betala
Visa svar
Det beror på var man bor. På många ställen går det att betala med kort och mobil. En del ställen tar inte emot kontanter, och på en loppis kan det vara tvärtom, att det bara går med kontanter eller mobil. Därför är det bra att veta före hur man kan betala.
Så tränar du
5 minuter
Vad gäller?
Den vuxna hittar på ett köp som någon vill ångra: i en affär eller på nätet, med eller utan kvitto, med varan oanvänd eller använd. Barnet säger vad som kan gälla och vad personen kan fråga om. Byt roller.
Med papper och penna
Sparstapeln
Hitta på en person, en sak hen vill ha och ett pris. Rita en stapel som visar hur mycket som fattas, och fyll i den vecka för vecka med påhittade belopp. När är stapeln full?
Tillsammans med en vuxen
Spelpriset i kronor
Titta tillsammans på ett spel eller en app där något säljs för en spelvaluta. Räkna om priset till kronor, och prata om varför det står i spelvalutan. Köp görs bara med en vuxen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du att Nils väljer, och varför?”
Inga pekpinnar om att spara eller slösa: båda är val man kan göra med sina pengar. Prata hellre om hur en påhittad person kan tänka.
”Vad kostar det här i kronor?”
Bestäm tillsammans att köp i appar och spel bara görs med en vuxen, och att kortuppgifter och koder aldrig skrivs in av barnet.
- Fråga inte vad barnet har för pengar, vad det sparar eller vad familjen köper eller har råd med. Uppgifterna räknar med påhittade personer och belopp. Barnet behöver varken konto, kort eller mobil för att göra dem.
Det här kan vara klurigt
Räknar bara med varans pris vid ett köp på nätet.
Så kan du hjälpa: Titta efter frakt och andra avgifter innan köpet, så att du vet vad det kostar tillsammans.
Tror att det man har sparat inte får användas.
Så kan du hjälpa: Sparpengar är till för det man har sparat till. Poängen är att ha bestämt det själv.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Spara, handla och betalaDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Jämförpris
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar köp och sparande för påhittade personer, väger att vänta mot att köpa direkt, jämför sparbössa och konto och kontanter, kort och mobil, räknar om spelvaluta till kronor och tar reda på vad som gäller när ett köp ska ångras.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.