Hem- och konsumentkunskap • Åk 6
Spara, handla och betala
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Pengar kan användas nu eller sparas till senare, och de kan finnas i en plånbok, på ett konto eller i ett spel. Här planerar du köp och sparande för påhittade personer, och tar reda på vad som gäller när någon vill ångra ett köp.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp ungas privatekonomi, relationen mellan sparande och konsumtion och olika sätt att betala och spara. Barnet planerar köp och sparande med påhittade belopp, väger att vänta mot att köpa direkt, räknar om spelvaluta till kronor och tar reda på vad som gäller när ett köp ska ångras. Alla personer och belopp är påhittade. Ingen uppgift frågar vad barnet eller familjen har för pengar, och ingen förutsätter att barnet har pengar, ett konto, ett kort eller en mobil.
På den här sidan
Det här handlar det om
Pengar finns som sedlar och mynt, alltså kontanter, och som digitala pengar på ett konto på en bank. Digitala pengar går inte att ta på, men de är lika mycket pengar.
Man kan betala med kontanter, med ett kort eller med mobilen. Med kort eller mobil dras pengarna från ett konto.
Att spara betyder att lägga undan pengar till senare, till exempel i en sparbössa eller på ett konto. Det som används till ett köp nu går inte att spara, och det som sparas kan bli ett större köp längre fram.
Köp i appar och spel kostar också riktiga pengar.
Ibland ångrar man ett köp, och då är det bra att veta vad som gäller.
Att spara och att köpa är båda sätt att använda pengar. Vad som passar beror på vad man vill, och det finns inget svar som är rätt för alla.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- göra en plan för att spara till ett större köp
- väga olika sätt att betala mot varandra
- resonera om säkerhet när någon ska betala på nätet
- ge råd till en påhittad person som vill lämna tillbaka en vara
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Påhittat: Ella, 12 år, vill köpa en begagnad cykel för 900 kronor om 10 veckor. Hon har 300 kronor. Varje vecka får hon 100 kronor för att hon hjälper en granne i trädgården, och om 5 veckor vill hon gå på bio med en kompis för 90 kronor. Skriv en sparplan: hur mycket lägger hon undan varje vecka, och räcker det till bion också?
Tränar: göra en sparplan som går ihop
Visa svar
Ett bra svar har en plan som går ihop. Hon behöver 900 − 300 = 600 kronor till. 600 delat med 10 är 60, så hon lägger undan 60 kronor i veckan. Då har hon 40 kronor över varje vecka, och efter 5 veckor är det 200 kronor, så bion för 90 kronor går också. Det finns andra planer som fungerar, till exempel att spara mer i början.
- Jämför
Påhittat: tre kompisar köper var sin fika för 47,40 kronor. Kim betalar med kontanter, Lo med ett kort och Mo med mobilen. Kim betalar 47 kronor. Jämför de tre sätten att betala. Varför betalar Kim 47 kronor, och vad är bra och mindre bra med varje sätt?
Tränar: väga olika sätt att betala
Visa svar
Kim betalar 47 kronor för att en summa som betalas kontant avrundas till hela kronor. Kontanter: man ser hur mycket man lämnar, och det fungerar utan nät och mobil, men de kan tappas, och alla ställen tar inte emot dem. Kort: lätt att bära, men man ser inte pengarna försvinna, och en kod behövs bara ibland. Små köp kontaktlöst går att göra utan kod, och på nätet används kortets nummer i stället för koden, så den som tappar ett kort säger till en vuxen, som spärrar det direkt. Mobil: snabbt, men det kräver en mobil med laddat batteri och ett konto, och det är lätt att inte märka hur mycket man har betalat.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Viktor, 12 år, vill köpa en t-shirt i en butik på nätet. När han ska betala ber sidan om ett kortnummer. En vuxens kort ligger på köksbordet. Vad ska Viktor göra, och varför?
Tränar: tänka på säkerhet när någon ska betala på nätet
Visa svar
Viktor ska inte skriva in kortet själv, utan fråga den vuxna. Kortet och pengarna är den vuxnas, och det är den vuxna som bestämmer och gör köpet. Den vuxna kan också se om butiken verkar pålitlig. Kortuppgifter och koder skriver man aldrig in åt någon annan, och man skickar dem aldrig till någon som frågar i ett meddelande.
- Skriv själv
Påhittat: Mira har köpt ett par skor i en affär. På kvittot står "30 dagars öppet köp. Varan ska vara oanvänd och kvittot ska visas." Hemma märker hon att skorna är för små, men hon har redan haft dem ute en dag. Skriv ett råd till Mira i tre till fem meningar.
Tränar: ge råd med stöd i villkoren
Visa svar
Ett bra råd tar upp villkoren och vad hon kan göra. Till exempel: "Öppet köp är affärens egna regler, och de säger att skorna ska vara oanvända. Det har du inte följt, så affären behöver inte ta tillbaka dem. Du kan ändå gå dit med kvittot och fråga, kanske får du byta. Nästa gång kan du prova skorna inne först."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Hitta på en app för barn i din ålder som hjälper en påhittad person att hålla koll på sina sparpengar. Vad ska den visa, och vad ska den inte kunna göra? Förklara varför.
Tränar: tänka ut hur man kan hålla koll på pengar
Så tränar du
5 minuter
Vad gäller?
Den vuxna hittar på ett köp som någon vill ångra: i en affär eller på nätet, med eller utan kvitto, med varan oanvänd eller använd. Barnet säger vad som kan gälla och vad personen kan fråga om. Byt roller.
Med papper och penna
Sparstapeln
Hitta på en person, en sak hen vill ha och ett pris. Rita en stapel som visar hur mycket som fattas, och fyll i den vecka för vecka med påhittade belopp. När är stapeln full?
Tillsammans med en vuxen
Spelpriset i kronor
Titta tillsammans på ett spel eller en app där något säljs för en spelvaluta. Räkna om priset till kronor, och prata om varför det står i spelvalutan. Köp görs bara med en vuxen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du att Nils väljer, och varför?”
Inga pekpinnar om att spara eller slösa: båda är val man kan göra med sina pengar. Prata hellre om hur en påhittad person kan tänka.
”Vad kostar det här i kronor?”
Bestäm tillsammans att köp i appar och spel bara görs med en vuxen, och att kortuppgifter och koder aldrig skrivs in av barnet.
- Fråga inte vad barnet har för pengar, vad det sparar eller vad familjen köper eller har råd med. Uppgifterna räknar med påhittade personer och belopp. Barnet behöver varken konto, kort eller mobil för att göra dem.
Det här kan vara klurigt
Räknar bara med varans pris vid ett köp på nätet.
Så kan du hjälpa: Titta efter frakt och andra avgifter innan köpet, så att du vet vad det kostar tillsammans.
Tror att det man har sparat inte får användas.
Så kan du hjälpa: Sparpengar är till för det man har sparat till. Poängen är att ha bestämt det själv.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Spara, handla och betalaDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Jämförpris
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar köp och sparande för påhittade personer, väger att vänta mot att köpa direkt, jämför sparbössa och konto och kontanter, kort och mobil, räknar om spelvaluta till kronor och tar reda på vad som gäller när ett köp ska ångras.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Ungas privatekonomi. Relationen mellan sparande och konsumtion. Olika sätt för att betala och spara.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.