Slöjd • Åk 4
Slöjdtraditioner från olika kulturer
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Människor i hela världen har länge slöjdat på sina egna sätt, och många av sätten lever än i dag. Här prövar du tekniker från olika traditioner, tar reda på var de kommer ifrån och gör något eget som du har inspirerats av.
Slöjd i åk 4–6 tar upp hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet. Här prövar barnet tekniker som sashiko, korgflätning och tovning, lär sig om samisk slöjd som en levande tradition och resonerar om skillnaden mellan att inspireras av en teknik och att kopiera ett föremål som betyder något särskilt för andra. Barnet behöver aldrig berätta om familjens ursprung för att lösa en uppgift.
På den här sidan
Det här handlar det om
En slöjdtradition är ett sätt att göra saker som har förts vidare mellan människor i många generationer, ofta från äldre till yngre. Traditioner finns i hela världen, och de flesta lever och förändras än i dag.
Duodji är samernas slöjd. Den görs av det som naturen och renen ger, till exempel horn, björknäver, rötter och skinn. Tenntråd är tunn tråd av tenn som lindas runt en innertråd och sys fast i broderier.
Duodji är en levande tradition och en del av samernas identitet. Mönster och färger kan visa vilket område och vilken släkt någon kommer ifrån, till exempel på den samiska dräkten, kolten.
Sashiko kommer från Japan. Det är ett sätt att sy raka förstygn tätt i mönster, till exempel vågor eller rutor.
I Sverige har man länge flätat korgar av spån, vide, rötter och näver, och vävt band på brickor till bälten och dräkter. Tovning, att göra filt av ull, har man gjort i norra Asien i mer än 2 000 år och i Norden i över 1 000 år.
Att inspireras av en tradition är att lära sig något av den, till exempel en teknik, ett material eller en form, och göra något eget. Den som gör det berättar var inspirationen kommer ifrån.
En del mönster och föremål betyder något särskilt för dem som traditionen tillhör. Dem kopierar man inte. Man kan låta sig inspireras av en teknik eller ett material i stället.
Kanske finns det en tradition i din egen familj. Den får du ta med om du vill, men du behöver aldrig berätta om din familj.
Remsor och provbitar klipper du med en barnsax. Nålen sitter i nåldynan när du inte syr, aldrig i munnen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- pröva en slöjdteknik från en tradition och se vad den gör med materialet
- resonera om vad en teknik var till för från början
- ta reda på var en slöjdteknik kommer ifrån
- berätta för någon om en teknik du har prövat
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Pröva sashiko på en bit tunt bomullstyg, till exempel från ett gammalt örngott. Rita ett mönster av rutor eller vågor med krita. Sy raka förstygn tätt längs linjerna med ett tjockt vitt garn och en trubbig nål med stort öga. En vuxen visar först. Sätt nålen i nåldynan när du inte syr. Känn på tyget efteråt. Vad har hänt med det där du har sytt tätt?
Tränar: pröva en teknik och känna efter vad den gör med tyget
Visa svar
Tyget har blivit styvare och tjockare där stygnen sitter tätt, och det går inte lika lätt att skrynkla. Mönstret syns tydligt på framsidan, och på baksidan syns det som streckade linjer.
- Utforska
Klipp åtta lika långa remsor av kartong från ett tomt flingpaket med en barnsax, ungefär två fingrar breda. Lägg fyra remsor bredvid varandra och fläta de fyra andra tvärs över, över och under, tätt intill varandra. Gör sedan en likadan bit där remsorna ligger långt isär. Tryck på båda bitarna. Vilken håller formen bäst?
Tränar: pröva en flätteknik och jämföra tätt och glest
Visa svar
Biten där remsorna ligger tätt håller formen bäst, för remsorna håller fast varandra. Den glesa biten glider isär och blir sned när man trycker.
- Tänk själv – dra en slutsats
Förr sydde många familjer i Japan sina egna kläder, och kläderna användes tills de var mycket slitna. Vitt bomullsgarn och tyg som färgats blått med indigo var billigt och fanns överallt. Varför tror du att sashiko ofta syddes över slitna ställen på kläderna? Varför blev det ofta vit tråd på blått tyg?
Tränar: resonera om varför en teknik uppstod
Visa svar
Stygnen gjorde tyget starkare där det var slitet, så att kläderna höll längre. Det blev vit tråd på blått tyg för att det var de material som var billiga och fanns överallt.
- Utforska
Leta i en bok från biblioteket, eller på en sida som du och en vuxen har valt tillsammans, efter en slöjdteknik från en annan del av världen än Sverige. Skriv vad tekniken heter, var den kommer ifrån och vilka material som används.
Tränar: ta reda på fakta om en teknik i en källa
Visa svar
Till exempel: sashiko kommer från Japan och sys med bomullsgarn på bomullstyg. Eller: tovning, som är minst 2 000 år gammal i norra Asien, görs med ull, vatten och tvål. Det finns många andra tekniker att hitta.
- Prata om det
Välj en teknik du har prövat från en slöjdtradition. Berätta för någon hemma var tekniken kommer ifrån, vad du gjorde och hur det kändes att göra.
Tränar: berätta om en teknik och var den kommer ifrån
Visa svar
Till exempel: jag har prövat sashiko, som kommer från Japan. Jag sydde vågor med vitt garn på ett gammalt örngott. Det tog tid att få stygnen lika långa, men det blev fint.
Så tränar du
5 minuter
Var kommer den ifrån?
Den vuxna nämner en teknik, till exempel flätning, tovning, brickband eller sashiko. Barnet säger var den kommer ifrån och ett material som används. Vet ingen av er, skriv tekniken på en lista att slå upp nästa gång ni är på biblioteket. Byt roller.
I vardagen
Gamla tekniker hemma
Titta efter saker hemma som är gjorda med en gammal teknik, till exempel en flätad korg, en vävd matta eller ett par stickade vantar. Prata om var tekniken kan komma ifrån. Har familjen en egen slöjdtradition får ni prata om den om ni vill.
Tillsammans med en vuxen
Biblioteket
Låna en bok om slöjd eller hantverk från olika delar av världen. Bläddra tillsammans och välj en teknik som går att pröva med det ni har hemma, till exempel gamla tygbitar, garn eller kartong. Ta reda på var den kommer ifrån innan ni börjar.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem tror du gör sådana här saker i dag?”
Beskriv traditioner som något levande. Samisk slöjd görs och förändras i dag, precis som annan slöjd, och de som slöjdar finns inte bara i böcker och på museer.
”Vad tror du att det här betyder för den som gjorde det?”
Innan barnet börjar på ett föremål med inspiration från en tradition: ta reda på tillsammans vad föremålet och mönstret betyder för dem som har traditionen.
- Ingen uppgift kräver att barnet berättar om familjens ursprung. Vill barnet ta med en tradition hemifrån är det välkommet, men låt det vara barnets eget val.
Det här kan vara klurigt
Tror att traditioner bara hör till förr.
Så kan du hjälpa: Leta tillsammans efter någon som slöjdar i en tradition i dag, i en bok eller på ett museum, och titta efter vad som är nytt.
Glömmer att säga var inspirationen kommer ifrån.
Så kan du hjälpa: Gör det till en vana att berätta varifrån idén kom när ni visar något ni har gjort.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Slöjdtraditioner från olika kulturerDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Färg, form och uttryck
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet prövar tekniker från olika slöjdtraditioner, tar reda på var de kommer ifrån, lär sig om samisk slöjd som en levande tradition och gör något eget med respekt för det som betyder något särskilt för andra.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Slöjd, årskurs 4–6
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i slöjd
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.