Slöjd • Åk 6
Slöjdtraditioner från olika kulturer
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Människor i hela världen har länge slöjdat på sina egna sätt, och många av sätten lever än i dag. Här prövar du tekniker från olika traditioner, tar reda på var de kommer ifrån och gör något eget som du har inspirerats av.
Slöjd i åk 4–6 tar upp hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet. Här prövar barnet tekniker som sashiko, korgflätning och tovning, lär sig om samisk slöjd som en levande tradition och resonerar om skillnaden mellan att inspireras av en teknik och att kopiera ett föremål som betyder något särskilt för andra. Barnet behöver aldrig berätta om familjens ursprung för att lösa en uppgift.

På den här sidan
Det här handlar det om
En slöjdtradition är ett sätt att göra saker som har förts vidare mellan människor i många generationer, ofta från äldre till yngre. Traditioner finns i hela världen, och de flesta lever och förändras än i dag.
Duodji är samernas slöjd. Den görs av det som naturen och renen ger, till exempel horn, björknäver, rötter och skinn. Tenntråd är tunn tråd av tenn som lindas runt en innertråd och sys fast i broderier.
Duodji är en levande tradition och en del av samernas identitet. Mönster och färger kan visa vilket område och vilken släkt någon kommer ifrån, till exempel på den samiska dräkten, kolten.
Sashiko kommer från Japan. Det är ett sätt att sy raka förstygn tätt i mönster, till exempel vågor eller rutor.
I Sverige har man länge flätat korgar av spån, vide, rötter och näver, och vävt band på brickor till bälten och dräkter. Tovning, att göra filt av ull, har man gjort i norra Asien i mer än 2 000 år och i Norden i över 1 000 år.
Att inspireras av en tradition är att lära sig något av den, till exempel en teknik, ett material eller en form, och göra något eget. Den som gör det berättar var inspirationen kommer ifrån.
En del mönster och föremål betyder något särskilt för dem som traditionen tillhör. Dem kopierar man inte. Man kan låta sig inspireras av en teknik eller ett material i stället.
Kanske finns det en tradition i din egen familj. Den får du ta med om du vill, men du behöver aldrig berätta om din familj.
Remsor och provbitar klipper du med en barnsax. Nålen sitter i nåldynan när du inte syr, aldrig i munnen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- göra ett eget föremål inspirerat av en tradition och berätta var inspirationen kommer ifrån
- resonera om hur en tradition förändras och lever vidare
- granska om ett föremål visar respekt för traditionen det har lånat ifrån
- jämföra hur en teknik användes förr och i dag
- skriva om en slöjdtradition för någon som inte känner till den
Kan du lösa sådana här?
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Gör ett eget föremål där du har inspirerats av en teknik, ett material eller en form från en slöjdtradition. Gör också ett litet kort till föremålet. Skriv på kortet vilken tradition tekniken kommer från, vad den användes till där och vad du har använt den till. Finns det en tradition i din familj får du använda den om du vill, men du behöver inte berätta om familjen. Klipp med en barnsax, och sätt nålen i nåldynan när du inte syr.
Tränar: göra något eget och visa var idén kommer ifrån
- Tänk själv – dra en slutsats
Förr gjorde samer de saker de behövde i vardagen, till exempel förvaringskärl och kläder. I dag är duodji också ett yrke för en del sameslöjdare, och en del föremål har blivit dyrbart konsthantverk. Nya material och former har kommit in. Tekniker och mönster förs fortfarande vidare från äldre till yngre. Är duodji i dag samma sak som förr? Vad har ändrats, och vad finns kvar?
Tränar: resonera om förändring i en levande tradition
Visa svar
Det är inte helt samma sak. Det som har ändrats är att duodji också är ett yrke, att en del föremål är konsthantverk mer än vardagssaker, och att nya material och former har kommit in. Det som finns kvar är teknikerna och mönstren, som de äldre lär de yngre. Traditionen lever, för den förs vidare och förändras samtidigt.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad butik säljer väskor med ett tryckt mönster som är kopierat från en samisk dräkt. På etiketten står det ”äkta samisk stil”. Ingen same har varit med och gjort väskorna eller sagt ja till mönstret. Vad är problemet? Vad hade kunnat göra det bättre?
Tränar: granska en vara som lånar från en tradition
Visa svar
Mönstret på en samisk dräkt berättar om bärarens område och släkt. Det betyder något för samer, och det har kopierats utan att någon har frågat. Etiketten säger ”äkta”, men ingen same har gjort väskorna. Det hade varit bättre att låta samiska slöjdare göra och sälja sina egna föremål, eller att göra ett eget mönster och berätta vad man har inspirerats av.
- Jämför
Förr sydde man sashiko i Japan för att slitna kläder skulle hålla längre. I dag syr en del människor sashikomönster för att det är vackert, också på kläder som inte är slitna, och med garn i många färger. Vad är likt och vad är olika mellan förr och i dag?
Tränar: jämföra en tekniks syfte förr och i dag
Visa svar
Likt: tekniken är densamma, med raka förstygn i mönster. Olikt: förr var stygnen till för att laga och göra tyget starkare, i dag är de ofta till för att pryda. Förr var det oftast vitt garn på blått tyg, i dag finns många färger.
- Skriv själv
Skriv en kort text till en utställning i klassen om en slöjdtradition du har lärt dig om. Skriv var den kommer ifrån, vilka material och tekniker som används och en sak som är viktig att tänka på för den som vill inspireras av den.
Tränar: beskriva en tradition med egna ord
Visa svar
Till exempel: Duodji är samisk slöjd. Den görs av material från naturen och renen, som horn, näver, rötter och skinn, och ibland med broderier av tenntråd. Den som vill inspireras kan pröva en teknik eller ett material, men ska inte kopiera mönster från samiska dräkter, för de visar var någon kommer ifrån.
Så tränar du
5 minuter
Var kommer den ifrån?
Den vuxna nämner en teknik, till exempel flätning, tovning, brickband eller sashiko. Barnet säger var den kommer ifrån och ett material som används. Vet ingen av er, skriv tekniken på en lista att slå upp nästa gång ni är på biblioteket. Byt roller.
I vardagen
Gamla tekniker hemma
Titta efter saker hemma som är gjorda med en gammal teknik, till exempel en flätad korg, en vävd matta eller ett par stickade vantar. Prata om var tekniken kan komma ifrån. Har familjen en egen slöjdtradition får ni prata om den om ni vill.
Tillsammans med en vuxen
Biblioteket
Låna en bok om slöjd eller hantverk från olika delar av världen. Bläddra tillsammans och välj en teknik som går att pröva med det ni har hemma, till exempel gamla tygbitar, garn eller kartong. Ta reda på var den kommer ifrån innan ni börjar.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem tror du gör sådana här saker i dag?”
Beskriv traditioner som något levande. Samisk slöjd görs och förändras i dag, precis som annan slöjd, och de som slöjdar finns inte bara i böcker och på museer.
”Vad tror du att det här betyder för den som gjorde det?”
Innan barnet börjar på ett föremål med inspiration från en tradition: ta reda på tillsammans vad föremålet och mönstret betyder för dem som har traditionen.
- Ingen uppgift kräver att barnet berättar om familjens ursprung. Vill barnet ta med en tradition hemifrån är det välkommet, men låt det vara barnets eget val.
Det här kan vara klurigt
Tror att traditioner bara hör till förr.
Så kan du hjälpa: Leta tillsammans efter någon som slöjdar i en tradition i dag, i en bok eller på ett museum, och titta efter vad som är nytt.
Glömmer att säga var inspirationen kommer ifrån.
Så kan du hjälpa: Gör det till en vana att berätta varifrån idén kom när ni visar något ni har gjort.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Slöjdtraditioner från olika kulturerDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Färg, form och uttryck
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet prövar tekniker från olika slöjdtraditioner, tar reda på var de kommer ifrån, lär sig om samisk slöjd som en levande tradition och gör något eget med respekt för det som betyder något särskilt för andra.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Slöjd, årskurs 4–6
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i slöjd
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.