Slöjd • Åk 5
Slöjdtraditioner från olika kulturer
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Människor i hela världen har länge slöjdat på sina egna sätt, och många av sätten lever än i dag. Här prövar du tekniker från olika traditioner, tar reda på var de kommer ifrån och gör något eget som du har inspirerats av.
Slöjd i åk 4–6 tar upp hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet. Här prövar barnet tekniker som sashiko, korgflätning och tovning, lär sig om samisk slöjd som en levande tradition och resonerar om skillnaden mellan att inspireras av en teknik och att kopiera ett föremål som betyder något särskilt för andra. Barnet behöver aldrig berätta om familjens ursprung för att lösa en uppgift.
På den här sidan
Det här handlar det om
En slöjdtradition är ett sätt att göra saker som har förts vidare mellan människor i många generationer, ofta från äldre till yngre. Traditioner finns i hela världen, och de flesta lever och förändras än i dag.
Duodji är samernas slöjd. Den görs av det som naturen och renen ger, till exempel horn, björknäver, rötter och skinn. Tenntråd är tunn tråd av tenn som lindas runt en innertråd och sys fast i broderier.
Duodji är en levande tradition och en del av samernas identitet. Mönster och färger kan visa vilket område och vilken släkt någon kommer ifrån, till exempel på den samiska dräkten, kolten.
Sashiko kommer från Japan. Det är ett sätt att sy raka förstygn tätt i mönster, till exempel vågor eller rutor.
I Sverige har man länge flätat korgar av spån, vide, rötter och näver, och vävt band på brickor till bälten och dräkter. Tovning, att göra filt av ull, har man gjort i norra Asien i mer än 2 000 år och i Norden i över 1 000 år.
Att inspireras av en tradition är att lära sig något av den, till exempel en teknik, ett material eller en form, och göra något eget. Den som gör det berättar var inspirationen kommer ifrån.
En del mönster och föremål betyder något särskilt för dem som traditionen tillhör. Dem kopierar man inte. Man kan låta sig inspireras av en teknik eller ett material i stället.
Kanske finns det en tradition i din egen familj. Den får du ta med om du vill, men du behöver aldrig berätta om din familj.
Remsor och provbitar klipper du med en barnsax. Nålen sitter i nåldynan när du inte syr, aldrig i munnen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- ta reda på vad föremål i en tradition är gjorda av och vad de användes till
- resonera om vad man kan ta med sig från en tradition utan att kopiera
- jämföra hur två traditioner har valt sina material
- pröva en gammal teknik och beskriva hur materialet förändras
- hitta på ett eget sätt att använda en teknik
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Titta på bilder av samisk slöjd, duodji, tillsammans med en vuxen, i en bok eller på en museisida ni har valt tillsammans. Välj ett föremål. Vad är det gjort av, och vad användes det till i vardagen?
Tränar: koppla ett föremål till hur det användes
Visa svar
Till exempel: en kåsa av björk att dricka ur, en ask av näver att förvara saker i, eller en väska av skinn med tenntrådsbroderi att bära saker i. Många föremål var bruksföremål som behövdes i vardagen.
- Tänk själv – dra en slutsats
På ett påhittat museum visas broderier från en by långt borta. I byn har varje familj ett eget mönster, som bara den familjen använder på sina kläder. Det visar vilken familj man hör till. Linn vill göra en väska som hon har inspirerats av broderierna. Vad kan hon ta med sig från dem, och vad bör hon låta bli? Hur kan hon göra något eget?
Tränar: resonera om vad som är lånat och vad som är eget
Visa svar
Hon bör inte kopiera en familjs mönster, för det visar vilken familj någon hör till, och det är inte hennes. Hon kan ta med sig tekniken, stygnen, färgerna eller tanken att ett mönster kan berätta något, och hitta på ett eget mönster som berättar något om henne. Hon kan skriva på ett litet kort vad hon har inspirerats av.
- Jämför
I Västerbotten har man länge flätat korgar av granrötter. I samisk slöjd görs föremål av björknäver och rötter. Vad är likt i hur materialen har valts i de två traditionerna? Varför tror du att det blev så?
Tränar: jämföra två traditioners materialval
Visa svar
Likt: båda använder material från träd som växer där människorna bor, rötter och näver. Det blev nog så för att det var material som fanns nära och inte behövde köpas eller fraktas långt.
- Utforska
Pröva att tova. Lägg en tunn tuss ullfibrer på en bit bubbelplast på en bricka. Droppa ljummet vatten med lite tvål över ullen, lägg en plastpåse ovanpå och gnid försiktigt med handflatan i några minuter. Torka upp om det skvätter. Ta bort plastpåsen och försök dra isär ullen. Hur är den nu jämfört med innan?
Tränar: pröva en gammal teknik och iaktta resultatet
Visa svar
Innan gick fibrerna lätt att dra isär. Nu har de fastnat i varandra och blivit en platt, tät bit, en tunn filt, som håller ihop när man drar.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Välj en teknik du har prövat, till exempel sashiko, flätning eller tovning. Hitta på ett eget sätt att använda den: i ett annat material, till en annan sak eller med ett mönster du själv har hittat på. Rita din idé och skriv var tekniken kommer ifrån.
Tränar: göra en teknik till sin egen
Så tränar du
5 minuter
Var kommer den ifrån?
Den vuxna nämner en teknik, till exempel flätning, tovning, brickband eller sashiko. Barnet säger var den kommer ifrån och ett material som används. Vet ingen av er, skriv tekniken på en lista att slå upp nästa gång ni är på biblioteket. Byt roller.
I vardagen
Gamla tekniker hemma
Titta efter saker hemma som är gjorda med en gammal teknik, till exempel en flätad korg, en vävd matta eller ett par stickade vantar. Prata om var tekniken kan komma ifrån. Har familjen en egen slöjdtradition får ni prata om den om ni vill.
Tillsammans med en vuxen
Biblioteket
Låna en bok om slöjd eller hantverk från olika delar av världen. Bläddra tillsammans och välj en teknik som går att pröva med det ni har hemma, till exempel gamla tygbitar, garn eller kartong. Ta reda på var den kommer ifrån innan ni börjar.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem tror du gör sådana här saker i dag?”
Beskriv traditioner som något levande. Samisk slöjd görs och förändras i dag, precis som annan slöjd, och de som slöjdar finns inte bara i böcker och på museer.
”Vad tror du att det här betyder för den som gjorde det?”
Innan barnet börjar på ett föremål med inspiration från en tradition: ta reda på tillsammans vad föremålet och mönstret betyder för dem som har traditionen.
- Ingen uppgift kräver att barnet berättar om familjens ursprung. Vill barnet ta med en tradition hemifrån är det välkommet, men låt det vara barnets eget val.
Det här kan vara klurigt
Tror att traditioner bara hör till förr.
Så kan du hjälpa: Leta tillsammans efter någon som slöjdar i en tradition i dag, i en bok eller på ett museum, och titta efter vad som är nytt.
Glömmer att säga var inspirationen kommer ifrån.
Så kan du hjälpa: Gör det till en vana att berätta varifrån idén kom när ni visar något ni har gjort.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Slöjdtraditioner från olika kulturerDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Färg, form och uttryck
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet prövar tekniker från olika slöjdtraditioner, tar reda på var de kommer ifrån, lär sig om samisk slöjd som en levande tradition och gör något eget med respekt för det som betyder något särskilt för andra.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Slöjd, årskurs 4–6
Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i slöjd
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.