Hoppa till innehållet
Skolguiden

Hem- och konsumentkunskap • Åk 6

Måltider över dagen

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Maten ger kroppen energi att orka röra sig, tänka och växa. Här planerar du när påhittade personer kan äta under en dag, lägger upp tallrikar efter tallriksmodellen och gör en vecka med mat mer varierad.

Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra, och hur måltider kan fördelas över en dag. Barnet planerar måltider och mellanmål för påhittade personers dagar, lägger upp tallrikar efter Livsmedelsverkets tallriksmodell, byter en mat mot en annan som fyller samma del och gör en veckas mat mer varierad. Ingen mat beskrivs som bra eller dålig, och ingenting handlar om vikt eller kroppens form. Ingen uppgift frågar vad barnet eller familjen äter.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Vid ett köksbord lägger en pojke på tolv år i rullstol, med kort mörkbrunt rakt hår och ljusbrun hud, i en ljusblå skjorta, upp potatis, morötter och en bit fisk på en tallrik, medan en flicka på tio år med långa röda lockar och ljus hud med fräknar, i en grön overall, ritar en klocka med små tallrikar runt urtavlan på ett papper

Det här handlar det om

Kroppen behöver energi för att orka röra sig, tänka och växa. Energin kommer från det man äter och dricker.

Olika livsmedel innehåller olika ämnen som kroppen behöver. Att äta varierat betyder att äta olika slags mat.

Enligt Livsmedelsverket är det bra att äta regelbundet över dagen, med frukost, lunch och middag och mellanmål mellan dem.

Tallriksmodellen är Livsmedelsverkets bild av hur en lagad måltid kan läggas upp. Tallriken har tre delar: grönsaker och rotfrukter, potatis, pasta, ris eller bröd, och en mindre del med kött, fisk, ägg eller baljväxter, till exempel bönor och linser.

Potatis, pasta, ris och bröd ger kroppen mycket energi.

Tallriksmodellen visar samma delar för barn och vuxna. Till maten passar vatten eller mjölk.

All mat ger energi, och ingen mat behöver förbjudas för att man ska äta varierat. En del äter inte vissa saker på grund av allergi, tro eller val. Mat kan också vara fest, gemenskap och tradition.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara vad det kan betyda att äta varierat och balanserat
  • granska ett påstående om mat i en reklam
  • planera en dags måltider för en påhittad person med ett annorlunda dygn
  • resonera om hur en persons måltider passar ihop med dagens aktiviteter

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: på ett paket flingor står det: "Superflingor – allt kroppen behöver på en gång!" Granska påståendet. Kan det stämma, och vad skulle du vilja veta mer om?

    Tränar: granska ett påstående om mat

    Visa svar

    Nej, det kan knappast stämma. Olika livsmedel innehåller olika ämnen, och därför behöver man äta olika slags mat. Flingorna kan vara en del av en frukost, men de kan inte ge allt. Jag skulle vilja veta vad som faktiskt står i innehållsförteckningen och vem som säger att påståendet stämmer.

  2. Skriv själv

    Påhittat: hushållet Lind äter pasta med köttfärssås alla fem vardagar en vecka, för alla tycker om den. Skriv en ny plan för veckan där pastan med köttfärssås finns kvar en dag, och där maten blir mer varierad utan att det blir svårt att laga.

    Tränar: göra en vecka mer varierad

    Visa svar

    Ett bra svar har olika slags mat olika dagar och kvar en dag med favoriträtten. Till exempel: måndag pasta med köttfärssås, tisdag fisk med potatis och morötter, onsdag linsgryta med ris, torsdag omelett med bröd och sallad, fredag pasta med en sås på bönor och tomat. Grönsakerna kan också bytas mellan dagarna.

  3. Skriv själv

    Påhittat: Ellen spelar i en orkester som har konsert från sex till åtta på kvällen. Hon måste vara på plats klockan fem och kommer hem halv nio. Skriv en plan för hennes måltider från lunch till kvällen.

    Tränar: planera måltider efter ett annorlunda dygn

    Visa svar

    En bra plan ser till att Ellen inte är hungrig under konserten och att det inte blir för länge mellan måltiderna. Till exempel: lunch i skolan, ett mellanmål efter skolan, en tidig middag hemma klockan fyra, en frukt eller en smörgås i väskan att äta i pausen och ett litet kvällsmål när hon har kommit hem.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Max hoppar ofta över lunchen när han har bråttom till handbollen direkt efter skolan. På träningen blir han trött, och när han kommer hem är han så hungrig att han inte orkar vänta på middagen. Varför kan det bli så, och vilka två saker skulle Max kunna göra annorlunda?

    Tränar: resonera om varför regelbundna måltider hjälper

    Visa svar

    Det har gått många timmar sedan frukosten, så kroppen har inte fått någon ny energi inför träningen. Då blir han trött, och efteråt blir hungern stor på en gång. Han kan till exempel äta lunch fast han har bråttom, eller ta med ett mellanmål som går att äta på vägen till handbollen, som en smörgås och en frukt.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Tänk på en rätt från en mattradition som du har läst om eller vill pröva, till exempel en högtidsrätt. Rita den på en tallrik. Hur ser den ut jämfört med tallriksmodellen, och behöver varje måltid följa modellen? Ge ett skäl.

    Tränar: fundera över när tallriksmodellen passar

Så tränar du

5 minuter

  • Byt ut

    Den vuxna nämner en mat, till exempel ris eller laxbitar. Barnet säger något annat som kan ta dess plats i samma del av tallriken. Byt roller efter tre rundor.

Med papper och penna

  • Två olika dagar

    Hitta på två personer med olika dagar, till exempel en som börjar skolan tidigt och en som har träning på kvällen. Rita en tidslinje för var och en och märk ut när de kan äta. Var skiljer sig deras dagar mest?

Tillsammans med en vuxen

  • Lägg upp tillsammans

    När middagen är klar: lägg upp en tallrik tillsammans efter tallriksmodellen. Barnet säger vilken del varje sak hör till. Inget behöver vägas eller räknas.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilken del av tallriken hör det här till?”

    Lägg upp en middag tillsammans efter tallriksmodellen ibland, utan att räkna eller väga något.

  • Kommentera inte vad eller hur mycket barnet äter, och inte heller någons kropp. Prata om mat som energi och variation.
  • Uppgifterna handlar om påhittade personers dagar. Barnet behöver inte berätta vad det äter hemma.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att varje måltid måste se ut som tallriksmodellen.

    Så kan du hjälpa: Modellen visar ett sätt att lägga upp en lagad måltid. Frukost, mellanmål och festmat ser ofta annorlunda ut.

  • Tror att ett mellanmål är samma sak som något sött.

    Så kan du hjälpa: Ett mellanmål är en mindre måltid mellan de större, till exempel en smörgås, en frukt eller en yoghurt.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Måltider över dagenDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet planerar måltider och mellanmål för påhittade personers dagar, lägger upp tallrikar efter tallriksmodellen, byter en mat mot en annan som fyller samma del och gör en veckas mat mer varierad.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6

Vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra. Hur måltider kan fördelas över en dag.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.