Hem- och konsumentkunskap • Åk 5
Måltider över dagen
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Maten ger kroppen energi att orka röra sig, tänka och växa. Här planerar du när påhittade personer kan äta under en dag, lägger upp tallrikar efter tallriksmodellen och gör en vecka med mat mer varierad.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra, och hur måltider kan fördelas över en dag. Barnet planerar måltider och mellanmål för påhittade personers dagar, lägger upp tallrikar efter Livsmedelsverkets tallriksmodell, byter en mat mot en annan som fyller samma del och gör en veckas mat mer varierad. Ingen mat beskrivs som bra eller dålig, och ingenting handlar om vikt eller kroppens form. Ingen uppgift frågar vad barnet eller familjen äter.
På den här sidan
Det här handlar det om
Kroppen behöver energi för att orka röra sig, tänka och växa. Energin kommer från det man äter och dricker.
Olika livsmedel innehåller olika ämnen som kroppen behöver. Att äta varierat betyder att äta olika slags mat.
Enligt Livsmedelsverket är det bra att äta regelbundet över dagen, med frukost, lunch och middag och mellanmål mellan dem.
Tallriksmodellen är Livsmedelsverkets bild av hur en lagad måltid kan läggas upp. Tallriken har tre delar: grönsaker och rotfrukter, potatis, pasta, ris eller bröd, och en mindre del med kött, fisk, ägg eller baljväxter, till exempel bönor och linser.
Potatis, pasta, ris och bröd ger kroppen mycket energi.
Tallriksmodellen visar samma delar för barn och vuxna. Till maten passar vatten eller mjölk.
All mat ger energi, och ingen mat behöver förbjudas för att man ska äta varierat. En del äter inte vissa saker på grund av allergi, tro eller val. Mat kan också vara fest, gemenskap och tradition.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- planera måltiderna för en påhittad dag som ser annorlunda ut än vanligt
- resonera om variation när en måltid blev annorlunda än planerat
- anpassa en tallrik efter hunger och vad man tycker om
- jämföra två sätt att fördela måltiderna över en dag
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Påhittat: Sara ska på utflykt med klassen. Hon går hemifrån klockan åtta och är hemma igen klockan fyra. Klassen äter matsäck i en park, och det finns ingen affär där. Skriv en plan för Saras måltider under dagen: vad hon kan äta och när, och vad hon behöver packa.
Tränar: planera måltider för en annorlunda dag
Visa svar
Det finns många planer som fungerar. En bra plan har frukost hemma före åtta, matsäck till lunch, ett mellanmål på eftermiddagen och middag hemma. Till exempel: gröt till frukost, smörgåsar och en vattenflaska till lunch, en frukt och en bulle till mellanmålet och middag när hon har kommit hem.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Theo åt pannkakor med sylt till lunch i dag, och det fanns inga grönsaker. Han säger: "Nu har jag ätit fel." Vad kan Theo äta till middag för att dagen ska bli mer varierad, och vad skulle du säga till honom om lunchen?
Tränar: tänka på variation över flera måltider
Visa svar
Till middag kan han äta något med grönsaker och något med baljväxter, fisk, ägg eller kött, som en grönsakssoppa med bönor och bröd. Om lunchen: han har inte ätit fel. Pannkakorna gav honom energi, och det är det han äter under flera dagar som avgör hur varierat det blir, inte en enda måltid.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Juni och Pelle äter samma lunch med potatis, köttbullar och grönsaker. Juni är jättehungrig, och Pelle tycker allra mest om grönsakerna. Hur kan deras tallrikar se olika ut, och varför?
Tränar: anpassa tallriken efter hunger och smak
Visa svar
Juni kan ta mer av alla delarna, för hon är hungrig, och hon kan ta om om hon fortfarande är hungrig. Pelle kan lägga på extra mycket grönsaker, eftersom han tycker om dem, och ändå ha potatis och köttbullar på tallriken. Delarna är desamma på båda tallrikarna. Hur mycket man tar beror på hur hungrig man är.
- Jämför
Påhittat: Alma äter tre stora måltider om dagen, frukost, lunch och middag. Olle äter fem mindre, frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Jämför de två sätten. Vad är likt, vad är olika, och vad kan vara bra och mindre bra med vart och ett?
Tränar: jämföra två måltidsordningar
Visa svar
Likt: båda äter regelbundet varje dag. Olika: Alma har längre tid mellan måltiderna, så hon kan bli hungrig och få svårare att orka innan nästa måltid. Olle äter oftare och lite mindre varje gång, men han behöver ha mellanmål med sig eller hemma. Livsmedelsverkets råd till barn är frukost, lunch och middag med mellanmål däremellan, så Olles ordning följer rådet. Alma kan lägga till ett mellanmål, och var det passar bäst beror på dagen, till exempel när skolan och fritiden börjar och slutar.
- Prata om det
Förklara tallriksmodellen för en vuxen som om hen aldrig hade hört talas om den. Ta fram tre saker ur köket eller rita tre bilder till varje del, och berätta vilken del som är minst.
Tränar: förklara tallriksmodellen med egna exempel
Visa svar
Till exempel: "Tallriken har tre delar. En är grönsaker och rotfrukter, som morötter och sallad. En är potatis, pasta, ris eller bröd. Den minsta är kött, fisk, ägg eller bönor och linser, som en bit lax eller några ägg."
Så tränar du
5 minuter
Byt ut
Den vuxna nämner en mat, till exempel ris eller laxbitar. Barnet säger något annat som kan ta dess plats i samma del av tallriken. Byt roller efter tre rundor.
Med papper och penna
Två olika dagar
Hitta på två personer med olika dagar, till exempel en som börjar skolan tidigt och en som har träning på kvällen. Rita en tidslinje för var och en och märk ut när de kan äta. Var skiljer sig deras dagar mest?
Tillsammans med en vuxen
Lägg upp tillsammans
När middagen är klar: lägg upp en tallrik tillsammans efter tallriksmodellen. Barnet säger vilken del varje sak hör till. Inget behöver vägas eller räknas.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilken del av tallriken hör det här till?”
Lägg upp en middag tillsammans efter tallriksmodellen ibland, utan att räkna eller väga något.
- Kommentera inte vad eller hur mycket barnet äter, och inte heller någons kropp. Prata om mat som energi och variation.
- Uppgifterna handlar om påhittade personers dagar. Barnet behöver inte berätta vad det äter hemma.
Det här kan vara klurigt
Tror att varje måltid måste se ut som tallriksmodellen.
Så kan du hjälpa: Modellen visar ett sätt att lägga upp en lagad måltid. Frukost, mellanmål och festmat ser ofta annorlunda ut.
Tror att ett mellanmål är samma sak som något sött.
Så kan du hjälpa: Ett mellanmål är en mindre måltid mellan de större, till exempel en smörgås, en frukt eller en yoghurt.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Måltider över dagenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet planerar måltider och mellanmål för påhittade personers dagar, lägger upp tallrikar efter tallriksmodellen, byter en mat mot en annan som fyller samma del och gör en veckas mat mer varierad.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra. Hur måltider kan fördelas över en dag.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.