Hem- och konsumentkunskap • Åk 6
Reklam och påverkan
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Förpackningar, affärer, spel och filmer försöker påverka vad du vill ha. Här skiljer du fakta om en vara från det som ska locka, och upptäcker reklam som gömmer sig.
Hem- och konsumentkunskap har ett centralt innehåll för åk 1–6; Skolguiden visar det från åk 4. Det tar upp skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval, och reklam i olika former, även dolda reklambudskap. Barnet läser förpackningar och innehållsförteckningar, granskar erbjudanden och hur en affär är ordnad, och känner igen reklam i spel och filmer. Samhällskunskapen granskar avsändare och syfte; här står köpbeslutet i vardagen i centrum. Alla varor, företag och personer är påhittade, och ingen uppgift frågar vad familjen köper eller har råd med.

På den här sidan
Det här handlar det om
Saklig konsumentinformation är fakta om en vara som går att jämföra: vad den innehåller, hur mycket det är, vad den kostar och hur den används.
På mat finns en innehållsförteckning. Där står ingredienserna i ordning efter hur mycket det finns av dem, och det som kan ge allergi är framhävt, till exempel med fet stil.
På de flesta varor i en affär ska det finnas ett jämförpris, till exempel kronor per kilo eller per liter. Det gör det lättare att jämföra förpackningar av olika storlek.
Påverkan är det som ska få dig att vilja ha en vara utan att säga något som går att jämföra. Det kan vara bilder, färger, figurer, musik och korta ord som lockar.
Också affären påverkar, till exempel med var varorna står och med skyltar om erbjudanden.
Enligt Konsumentverket ska det tydligt synas vad som är reklam och vilket företag som står bakom, också i inlägg och videor. Allt som sägs i reklamen ska vara sant.
Dold reklam är reklam som smyger in där man inte väntar sig den, så att det är svårt att märka att någon har betalat.
Ett erbjudande kan ha villkor som står med liten text, det finstilta. Läs det innan du bestämmer dig.
Reklam är inte förbjuden, och ibland tipsar den om något bra. Det viktiga är att märka när någon vill påverka dig, så att du själv kan tänka efter.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra två erbjudanden och läsa det finstilta
- räkna ut vad en vara kostar per gång den används
- väga påverkan mot saklig information inför ett köp
- göra en egen reklam och förklara vilka knep du har använt
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: två affärer har annonser för samma tvättmedel. Affär A: "Halva priset! 49 kr", och längst ner med liten text: "Gäller paket om 1 kg. Högst ett paket per kund." Affär B: "Storpack 2 kg – 89 kr". Ett påhittat hushåll behöver 2 kilo. Vilket erbjudande ger tvättmedlet billigast per kilo, och vad i det finstilta spelar roll?
Tränar: jämföra erbjudanden och läsa villkoren
Visa svar
Affär B. Där kostar tvättmedlet 89 delat med 2, alltså 44,50 kronor per kilo. I A kostar det 49 kronor per kilo. Det finstilta säger att A bara gäller ett paket på 1 kg per kund, så hushållet får inte två paket till det priset. "Halva priset" säger bara att varan har kostat mer förut, inte att den är billigast.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: diskmedel A kostar 20 kronor för 500 ml, och enligt etiketten tar man 5 ml per disk. Diskmedel B står det "Koncentrerat!" på. Det kostar 30 kronor för 500 ml, och man tar 2,5 ml per disk. Vilket diskmedel kostar minst per disk, och vad hade du missat om du bara hade tittat på priset på flaskan?
Tränar: räkna ut vad en vara kostar per gång
Visa svar
A räcker till 500 delat med 5, alltså 100 diskar, och kostar 20 öre per disk. B räcker till 500 delat med 2,5, alltså 200 diskar, och kostar 15 öre per disk. B är billigast per disk fast flaskan kostar mer. Tittar man bara på priset på flaskan missar man hur länge den räcker.
- Jämför
Påhittat: Nora vill ha en vattenflaska till idrotten. Flaska A visas i ett inlägg märkt "Reklam" av en känd, påhittad person: "Min favorit, den bästa jag har haft!" Om flaska B står på förpackningen i affären: 0,75 liter, tål diskmaskin och håller drycken kall i 12 timmar enligt tillverkaren. Jämför vad Nora vet om de två flaskorna.
Tränar: väga påverkan mot fakta
Visa svar
Om A vet Nora att personen gillar den och har fått betalt för att visa den, men inte hur stor den är eller om den tål diskmaskin. Om B vet hon saker som går att jämföra: storleken, disken och hur länge den håller kallt, enligt tillverkaren. Hon kan leta upp samma uppgifter om A innan hon bestämmer sig.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en påhittad affär står de varor som affären tjänar mest på i höjd med ögonen, och de billigaste längst ner. Lo ska köpa ris och tar det första paketet hon ser. Vad kan hon missa, och hur kan hon göra i stället?
Tränar: se hur placeringen i en affär påverkar
Visa svar
Hon kan missa ett ris som kostar mindre längre ner eller högre upp. Hon kan titta på hela hyllan och jämföra jämförpriset, priset per kilo, på hyllkanten innan hon väljer.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Hitta på en vara som inte finns och gör en reklamaffisch för den. Använd minst tre knep för att påverka, och skriv bredvid vilka knep det är och vad de ska få den som ser affischen att tänka eller känna.
Tränar: använda och förklara knep i reklam
Så tränar du
5 minuter
Erbjudandet
Den vuxna hittar på ett erbjudande, till exempel "Tre för två på tandkräm!". Barnet säger vad erbjudandet vill få en att göra och vad man behöver veta innan man bestämmer sig.
I vardagen
Fakta eller lock?
När ni står vid en hylla i affären: välj en vara och turas om att säga en sak på förpackningen som är fakta och en som ska locka. Den som hittar jämförpriset på hyllkanten väljer nästa vara.
Med papper och penna
Två färger
Ta en förpackning eller en sida ur ett reklamblad. Stryk under det som är fakta med en färg och det som ska påverka med en annan. Vilken färg blev det mest av?
Tillsammans med en vuxen
Reklampausen
Titta på en film, en serie eller ett spel tillsammans. Säg "stopp" varje gång ni ser något som kan vara reklam, också en logga eller en vara som syns länge. Prata om vem som kan ha betalat för det.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad vill den här förpackningen att vi ska tänka?”
Döm inte barnets önskningar. Att vilja ha något som syns i reklam är vanligt, också för vuxna. Prata hellre om vad reklamen gör.
”Vilken av de här två skulle du välja, och varför?”
Tänk högt i affären, till exempel när du jämför jämförpriser eller läser innehållsförteckningen. Barnet lär sig mycket av att höra hur en vuxen väljer.
- Använd förpackningar och reklamblad som redan finns hemma. Barnet behöver inget eget konto i sociala medier för att göra uppgifterna.
- Prata inte om vad saker kostar hemma eller vad ni har råd med. Uppgifterna räknar med påhittade personer och belopp.
Det här kan vara klurigt
Tror att den största eller mest färgglada förpackningen innehåller mest.
Så kan du hjälpa: Läs vikten eller volymen och jämförpriset, inte hur stor förpackningen ser ut.
Tror att ett pris med stora siffror på en skylt alltid är lägre än andra.
Så kan du hjälpa: Jämför jämförpriset på hyllkanten, inte hur stora siffrorna är.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Reklam och påverkanDu är här
Bra att kunna först
- Jämförpris
Åk 4–6
Fortsätt med
- Märkningar på varor
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet skiljer fakta på förpackningen, som innehållsförteckning och jämförpris, från påverkan genom bilder, kända personer, erbjudanden och affärens placering, känner igen dold reklam i filmer och spel, och jämför erbjudanden per kilo och per gång.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1–6
Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i hem- och konsumentkunskap
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.