Hoppa till innehållet
Skolguiden

Musik • Åk 6

Musik, bild, text och dans

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

I en film, en pjäs eller ett spel arbetar musiken tillsammans med bilder, ord och rörelser. Här gör du musik till bilder och berättelser, gör egna texter till sång eller rap och planerar en kort föreställning.

Musik i åk 4–6 tar upp musik tillsammans med bild, text och dans, och hur barnet kan gestalta en idé med musik. Barnet gör musik och ljud till bilder och egna serier, skriver egna texter till sång eller rap och planerar en kort föreställning. Texterna och musiken gör barnet självt. Dansen och rörelsen tränas i idrott och hälsa; här är det musiken som undersöks.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Tre barn i elvaårsåldern övar en kort föreställning i ett klassrum: en pojke med hörapparat, kort svart hår, mörk hud och gul tröja slår lätt med en träslev på en kastrull, en flicka med rött hår i hästsvans, ljus hud och jeansjacka håller upp en egen målad bakgrund med ett hus, och en flicka med långt brunt hår, ljusbrun hud och grön tröja läser från ett papper

Det här handlar det om

En uttrycksform är ett sätt att uttrycka något: musik, bild, text, dans eller teater. I film, teater, dans och spel används flera uttrycksformer samtidigt. De kan förstärka varandra, eller dra åt olika håll.

Att gestalta en idé är att visa den så att andra kan uppleva den. Det går att göra bara med musik, eller med musik tillsammans med bild, text och rörelse.

I en film finns ofta både ljudeffekter och musik. Ljudeffekter är ljud från det som finns och händer i bilden. Musiken hör oftast inte till bildens värld – personerna i filmen hör den inte, bara publiken.

Ord har en egen rytm. I varje ord låter en stavelse starkare än de andra, den är betonad. När en text blir sång eller rap brukar de betonade stavelserna hamna på musikens tunga slag.

Musik och texter som andra har gjort skyddas oftast av upphovsrätt. Därför gör du egen musik och skriver egna texter här.

Spelar ni upp musik från en telefon eller en högtalare: ha lagom volym. Slå lagom hårt på det du trummar på, och aldrig nära någons öra.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • planera en kort föreställning där musik, bild, text och rörelse hör ihop
  • pröva vad som händer när musik och bild drar åt olika håll
  • resonera om hur musik och text fungerar ihop i en föreställning
  • resonera om musik och ord som säger olika saker
  • gestalta en idé med musik så att någon annan kan uppleva den

Kan du lösa sådana här?

  1. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Planera en föreställning på två minuter om en idé du väljer, till exempel en dag när det blåser så mycket att allt flyger i väg. Bestäm vad musiken, bilderna, texten och rörelserna ska göra var för sig. Vilken idé valde du, och vad gör musiken i din plan?

    Tränar: planera en föreställning

  2. Utforska

    Rita en enkel bild av något sorgligt: en glass som just har tappats på marken. Nynna eller spela glad, snabb musik medan du tittar på bilden. Byt sedan till långsam, mörk musik. Hur känns bilden med var och en?

    Tränar: pröva musik och bild som drar åt olika håll

    Visa svar

    Med den glada musiken kan bilden kännas rolig, nästan som ett skämt, eller lite konstig. Med den långsamma, mörka känns den sorglig på riktigt. När musiken och bilden drar åt olika håll blir det något nytt, ofta något komiskt.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    I en påhittad skolpjäs läser ett barn en lugn dikt om snö, och tre andra rör sig långsamt som snöflingor. Bakom dem spelas snabb trummusik, så stark att orden inte hörs. Vad fungerar inte, och hur kan de ändra så att musiken hjälper dikten?

    Tränar: resonera om musik och text i en föreställning

    Visa svar

    Musiken tar över: orden hörs inte, och de snabba trumslagen passar inte till långsamma snöflingor. De kan spela svagare eller pausa musiken medan dikten läses, och välja ljusa, svaga toner i ett långsamt tempo. Musiken kan också få spela mellan raderna.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    I en påhittad film säger en person: "Jag är inte alls rädd." Musiken bakom är svag, darrig och mörk. Vad tror den som tittar om personen, och varför kan den som gjorde filmen ha valt så?

    Tränar: resonera om vad musiken säger

    Visa svar

    Den som tittar tror nog att personen är rädd ändå. Musiken visar det personen inte säger. På så sätt kan musiken avslöja en känsla som orden döljer, och publiken förstår mer än personen vill visa.

  5. Utforska

    Gestalta en idé bara med musik, utan ord: någon som letar efter något och till slut hittar det. Spela upp den för en vuxen utan att säga vad den handlar om. Vad gissade den vuxna? Ändra sedan musiken så att idén blir tydligare och spela igen.

    Tränar: gestalta en idé med musik

    Visa svar

    Första gången gissar den vuxna sällan precis rätt, kanske en jakt eller en väntan. Det blir tydligare när musiken ändras där något händer i idén, till exempel att den är orolig och hoppig medan man letar och sedan landar på en ton som låter som ett slut.

Så tränar du

5 minuter

  • Gissa bilden

    Lägg fram tre bilder ur en bok eller ett reklamblad. Den ena väljer en bild i hemlighet och nynnar musik till den. Den andra gissar vilken bild det är. Byt.

I vardagen

  • Byt musiken

    Titta på en kort bit av en film eller ett barnprogram tillsammans, med lagom volym. Titta på samma bit igen utan ljud, medan ni spelar en helt annan musik till den. Hur blev scenen nu? Pröva flera sorters musik.

Med papper och penna

  • Från dikt till sång

    Skriv fyra rader om något du ser genom fönstret. Läs raderna högt och klappa på de stavelser som låter starkast. Sjung sedan raderna på en melodi du hittar på.

Tillsammans med en vuxen

  • Två minuters föreställning

    Gör en kort föreställning tillsammans: den ena ritar en bakgrund, den andra hittar på musik med rösten, kastruller eller ett instrument, och båda bestämmer en rörelse. Spela upp den för någon hemma, eller för ett gosedjur. Slå lagom hårt på kastrullerna, och aldrig nära någons öra.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad ville du att den som tittar skulle känna här?”

    Fråga vad barnet ville att publiken skulle känna, inte om det blev bra. Musik, bild och text kan fungera ihop på många sätt.

  • Uppmuntra egna texter och egen musik – då är föreställningen helt barnets. Vill ni sjunga något som redan finns, välj gamla visor som ingen vet vem som har gjort.
  • Den som inte vill stå framför andra kan sköta ljudet bakom, eller visa sin föreställning för en enda vuxen.
  • Märker ni att det slår lock för öronen eller susar efteråt har ljudet varit för starkt – sänk nästa gång.

Det här kan vara klurigt

  • Väljer musik bara efter vilken låt man själv tycker bäst om.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad scenen eller bilden behöver. En låt man tycker mycket om kan ändå passa dåligt just där.

  • Tvingar in en text i en melodi som inte passar.

    Så kan du hjälpa: Säg texten högt först, som när man pratar, och lyssna efter vilka stavelser som låter starkast.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Musik, bild, text och dansDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet gör musik och ljud till bilder, serier och korta filmer, gör egna texter till sång eller rap, och planerar en kort föreställning där musik, bild, text och rörelse förstärker varandra eller drar åt olika håll.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Musik, årskurs 4–6

Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika uttrycksformer kan samspela.

Gestaltning av idéer genom att musicera och genom att kombinera musik med andra uttrycksformer.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.