Musik • Åk 5
Musik, bild, text och dans
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
I en film, en pjäs eller ett spel arbetar musiken tillsammans med bilder, ord och rörelser. Här gör du musik till bilder och berättelser, gör egna texter till sång eller rap och planerar en kort föreställning.
Musik i åk 4–6 tar upp musik tillsammans med bild, text och dans, och hur barnet kan gestalta en idé med musik. Barnet gör musik och ljud till bilder och egna serier, skriver egna texter till sång eller rap och planerar en kort föreställning. Texterna och musiken gör barnet självt. Dansen och rörelsen tränas i idrott och hälsa; här är det musiken som undersöks.
På den här sidan
Det här handlar det om
En uttrycksform är ett sätt att uttrycka något: musik, bild, text, dans eller teater. I film, teater, dans och spel används flera uttrycksformer samtidigt. De kan förstärka varandra, eller dra åt olika håll.
Att gestalta en idé är att visa den så att andra kan uppleva den. Det går att göra bara med musik, eller med musik tillsammans med bild, text och rörelse.
I en film finns ofta både ljudeffekter och musik. Ljudeffekter är ljud från det som finns och händer i bilden. Musiken hör oftast inte till bildens värld – personerna i filmen hör den inte, bara publiken.
Ord har en egen rytm. I varje ord låter en stavelse starkare än de andra, den är betonad. När en text blir sång eller rap brukar de betonade stavelserna hamna på musikens tunga slag.
Musik och texter som andra har gjort skyddas oftast av upphovsrätt. Därför gör du egen musik och skriver egna texter här.
Spelar ni upp musik från en telefon eller en högtalare: ha lagom volym. Slå lagom hårt på det du trummar på, och aldrig nära någons öra.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- planera ljud och musik till en egen serie eller berättelse
- bestämma var musiken ska börja, byta och sluta
- skriva en egen text och göra den till sång eller rap
- få orden att passa i rytmen
- pröva ditt ljudmanus på någon
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Ta en serie i fyra rutor som du har ritat själv, eller rita en ny. Skriv ett ljudmanus: under varje ruta vilka ljudeffekter som hörs och hur musiken låter. Rita en pil där musiken byter. Varför byter den just där?
Tränar: planera ljud och musik till en serie
Visa svar
Till exempel: Ruta 1: fåglar som kvittrar, glad och lätt musik. Ruta 2: samma musik, och steg i gruset. Pil. Ruta 3: en dörr som slår igen, musiken blir mörk och långsam. Ruta 4: tyst, bara ett ensamt pling. Musiken byter vid ruta 3, för det är där något oväntat händer.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en påhittad kortfilm bygger Elsa ett högt torn av klossar, och musiken är lugn. Sedan kommer hennes lillebror springande mot tornet. Var skulle du låta musiken byta: när lillebror syns, precis innan han når tornet eller när tornet rasar? Vad händer med filmen i varje fall?
Tränar: bestämma var musiken byter
Visa svar
Byter musiken när lillebror syns börjar man ana vad som ska hända, och det blir spännande. Byter den precis innan han når tornet håller man andan en kort stund. Byter den först när tornet rasar kommer det som en överraskning. Alla tre kan fungera – det beror på om man vill att den som tittar ska ana eller bli överraskad.
- Tänk själv – dra en slutsats
Leo rappar raden "jag spelar på min gitarr" så att stavelsen gi hamnar på det tunga slaget. Kompisen säger att det låter konstigt. Varför, och hur kan Leo ändra raden?
Tränar: få orden att passa i rytmen
Visa svar
I gitarr är det den sista stavelsen, tarr, som är betonad. När gi hamnar på slaget låter ordet fel betonat. Leo kan flytta orden så att tarr hamnar på slaget, till exempel genom att sjunga gi kort precis före slaget, så att tarr landar på slaget, eller byta till ett ord som passar rytmen.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Skriv en egen text på fyra rader om något i vardagen, och gör den till en sång eller en rap. Vilken melodi eller rytm valde du, och varför?
Tränar: göra en egen text till sång eller rap
- Prata om det
Spela upp din serie med ljud och musik för någon hemma: visa en ruta i taget och gör ljuden och musiken. Fråga sedan vad den andra kände i varje ruta. Stämde det med det du ville?
Tränar: pröva ett ljudmanus på någon
Visa svar
Till exempel: "Den vuxna tyckte att ruta tre kändes spännande, och det var vad jag ville. I sista rutan trodde den vuxna att det var sorgligt, fast jag ville att det skulle kännas lugnt. Där kan jag pröva en annan musik."
Så tränar du
5 minuter
Gissa bilden
Lägg fram tre bilder ur en bok eller ett reklamblad. Den ena väljer en bild i hemlighet och nynnar musik till den. Den andra gissar vilken bild det är. Byt.
I vardagen
Byt musiken
Titta på en kort bit av en film eller ett barnprogram tillsammans, med lagom volym. Titta på samma bit igen utan ljud, medan ni spelar en helt annan musik till den. Hur blev scenen nu? Pröva flera sorters musik.
Med papper och penna
Från dikt till sång
Skriv fyra rader om något du ser genom fönstret. Läs raderna högt och klappa på de stavelser som låter starkast. Sjung sedan raderna på en melodi du hittar på.
Tillsammans med en vuxen
Två minuters föreställning
Gör en kort föreställning tillsammans: den ena ritar en bakgrund, den andra hittar på musik med rösten, kastruller eller ett instrument, och båda bestämmer en rörelse. Spela upp den för någon hemma, eller för ett gosedjur. Slå lagom hårt på kastrullerna, och aldrig nära någons öra.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad ville du att den som tittar skulle känna här?”
Fråga vad barnet ville att publiken skulle känna, inte om det blev bra. Musik, bild och text kan fungera ihop på många sätt.
- Uppmuntra egna texter och egen musik – då är föreställningen helt barnets. Vill ni sjunga något som redan finns, välj gamla visor som ingen vet vem som har gjort.
- Den som inte vill stå framför andra kan sköta ljudet bakom, eller visa sin föreställning för en enda vuxen.
- Märker ni att det slår lock för öronen eller susar efteråt har ljudet varit för starkt – sänk nästa gång.
Det här kan vara klurigt
Väljer musik bara efter vilken låt man själv tycker bäst om.
Så kan du hjälpa: Fråga vad scenen eller bilden behöver. En låt man tycker mycket om kan ändå passa dåligt just där.
Tvingar in en text i en melodi som inte passar.
Så kan du hjälpa: Säg texten högt först, som när man pratar, och lyssna efter vilka stavelser som låter starkast.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Musik, bild, text och dansDu är här
Bra att kunna först
- Vad musik gör med oss
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet gör musik och ljud till bilder, serier och korta filmer, gör egna texter till sång eller rap, och planerar en kort föreställning där musik, bild, text och rörelse förstärker varandra eller drar åt olika håll.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Musik, årskurs 4–6
Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika uttrycksformer kan samspela.
Gestaltning av idéer genom att musicera och genom att kombinera musik med andra uttrycksformer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i musik
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.