Hoppa till innehållet
Skolguiden

Musik • Åk 5

Musik från olika kulturer

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Överallt i världen gör människor musik, och den låter på väldigt många sätt. Här lyssnar du efter vad som kännetecknar olika slags musik, och lär dig beskriva det du hör.

Musik i åk 4–6 tar upp musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer. Barnet lyssnar på musik som finns hemma eller på biblioteket och beskriver instrument, rytm, tempo och sångsätt. Ingen sorts musik beskrivs som finare än någon annan, och allt som behövs finns att låna på biblioteket eller höra på radio.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke i tioårsåldern med glasögon, kort rött hår, ljus hud och randig tröja och en flicka med svarta flätor, brun hud och lila huvtröja sitter vid ett bord på ett bibliotek och lyssnar på musik ur en liten högtalare, med några lånade skivor och en anteckningsbok framför sig

Det här handlar det om

Musik brukar delas in i tre stora grupper: konstmusik, folkmusik och populärmusik. Alla tre finns i många delar av världen. Gränserna mellan dem är inte skarpa, och ingen av dem är finare än de andra – de är olika traditioner.

Konstmusik skrivs ofta ner i noter av en tonsättare och spelas av musiker som läser noterna, till exempel i en symfoniorkester. Ett stycke kan vara långt och ha flera delar. Konstmusik finns också utanför Europa: i nordindisk klassisk musik spelar musikerna ofta sitar och tabla, och improvisation är en viktig del.

Folkmusik har ofta lärts ut på gehör, alltså genom att man lyssnar och spelar efter, från en generation till nästa. Ofta vet ingen vem som gjorde låten från början. Mycket folkmusik har hört ihop med dans och fest.

Populärmusik görs för att många ska lyssna, och den sprids genom inspelningar, radio och nätet. Låtarna är ofta korta, och många har verser och en refräng.

När du lyssnar kan du fråga dig: vilka instrument hörs? Hur är rytmen och tempot, och kan man räkna till två, tre eller fyra i varje takt? Hur sjunger någon, om någon sjunger? Sådant kallas musikens karaktärsdrag.

Jojk är samernas eget sätt att sjunga, och en levande tradition i dag. Samer säger att man jojkar någon eller något – en människa, ett djur eller en plats – inte att man jojkar om det. Många samer har en egen personlig jojk. Här beskrivs jojken med ord, och den härmas aldrig på skämt.

Lyssnar du i hörlurar: ha lagom volym och lyssna korta stunder.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • ta reda på vad som kännetecknar en musiktradition
  • jämföra hur musik lärs ut i olika traditioner
  • pröva vad som avgör vilken grupp ett stycke hör till
  • resonera om hur man värderar olika slags musik
  • lyssna efter hur en poplåt är byggd

Kan du lösa sådana här?

  1. Skriv själv

    Gör en tabell över tre musiktraditioner: gamelan, djembemusik från Västafrika och spelmanslag. Skriv var musiken kommer ifrån, vilka instrument som används och hur de spelas. Ta reda på det i en bok, på biblioteket eller tillsammans med en vuxen.

    Tränar: ta reda på vad som kännetecknar en musiktradition

    Visa svar

    Gamelan: från Indonesien, framför allt öarna Java och Bali. En stor grupp spelar tillsammans på metallofoner, alltså instrument med stämda metallplattor som man slår på, och på gonger och trummor, och melodin sjungs eller spelas ofta på ett stråkinstrument. Gamelan spelas ofta till dans eller skuggteater. Djembemusik: från Guinea, Mali och flera andra länder i Västafrika, och i dag spelas den i hela världen. En grupp spelar tillsammans på djembetrummor, som man slår med händerna, och på större trummor, dunun, som ger basen. En djembespelare improviserar och följer dansarnas steg. Musiken spelas till dans och vid ceremonier och fester. Spelmanslag: grupper i Sverige som spelar folkmusik tillsammans, mest på fiol och ibland nyckelharpa. De spelar ofta låtar från sin egen del av Sverige, och många spelar till dans.

  2. Jämför

    I ett spelmanslag lär man sig ofta låtarna på gehör. I en symfoniorkester spelar man från noter. Vad är bra med vart och ett av sätten?

    Tränar: jämföra hur musik lärs ut

    Visa svar

    På gehör tränar man på att lyssna noga, och låten kan leva vidare från spelman till spelman, fast ingen har skrivit ner den. Med noter kan många musiker spela precis samma sak samtidigt, och man kan spela musik som någon skrev för länge sedan precis som den skrevs. Båda sätten kräver skicklighet, på olika sätt.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Ett påhittat spelmanslag spelar en gammal polska på en konsert, och den här gången läser alla sina stämmor ur noter. Är det fortfarande folkmusik? Förklara hur du tänker.

    Tränar: pröva vad som avgör vilken grupp ett stycke hör till

    Visa svar

    Ja, det kan det vara. Låten kommer ur folkmusiken och låter som folkmusik, med sin tretakt och sina instrument. Att musikerna läser noter gör den inte till konstmusik. Det är musikens karaktärsdrag och tradition som avgör, inte bara hur man lär sig den.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Sam säger att musik för symfoniorkester är finare än folkmusik och popmusik, eftersom den är skriven i noter och styckena är långa. Vad kan du svara Sam? Använd det du vet om de tre grupperna.

    Tränar: resonera om hur man värderar musik

    Visa svar

    Att musiken är lång och skriven i noter är karaktärsdrag, inte bevis på att den är finare. Folkmusik kan vara mycket svår att spela, med snabba toner och små utsmyckningar som lärs ut på gehör. Det kan vara svårt att göra en kort poplåt som många vill sjunga med i. Musiken är gjord för olika saker: att lyssna länge, att dansa eller att sjunga med. Man kan tycka om en sort mest, men det gör den inte finare.

  5. Utforska

    Lyssna på en poplåt med sång, som du har hemma eller lånar, med lagom volym. Lyssna efter refrängen: hur känner du igen den? Lyssna sedan på delarna mellan refrängerna. Vad är likt och vad är olika mellan dem?

    Tränar: lyssna efter hur en poplåt är byggd

    Visa svar

    Refrängen känns igen för att den kommer tillbaka med samma ord och samma melodi. Delarna mellan, verserna, har oftast samma melodi som varandra men nya ord varje gång. Där berättar låten mer.

Så tränar du

5 minuter

  • Hitta takten

    Sätt på ett musikstycke med lagom volym. Klappa pulsen tillsammans, och försök hitta det tunga slaget som börjar varje takt. Räkna högt. Byt stycke efter en stund.

I vardagen

  • Ett besök på biblioteket

    Gå till biblioteket och låna musik från en del av världen eller en tradition som ni inte har lyssnat på förut. Fråga gärna någon som arbetar där om tips. Lyssna hemma med lagom volym och berätta för varandra vad ni hör.

Med papper och penna

  • Lyssnarkort

    Gör ett kort med fyra rutor: instrument, rytm och takt, tempo och röst. Fyll i ett kort för varje stycke du lyssnar på. När du har några kort kan du lägga dem bredvid varandra och jämföra.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilket instrument tror du att det där är?”

    Lyssna med nyfikenhet på musik som är ny för er båda, och prata om vad ni hör snarare än om den är bra. "Det låter konstigt" kan bli "jag hör ett instrument jag inte känner igen".

  • Barnet behöver inte berätta vilken musik familjen har med sig från en annan plats eller tradition. Vill barnet ändå berätta: lyssna, och låt berättelsen vara barnets – fråga inte vidare om familjens ursprung.
  • Jojk var länge motarbetad, och kyrkan såg den under lång tid som trolldom. Därför betyder det mycket för många samer att jojken lever i dag.
  • Biblioteket lånar ut musik gratis, och bibliotekarien kan ofta hjälpa till att hitta musik från olika delar av världen.

Det här kan vara klurigt

  • Säger att musik låter "konstig" eller "fel" när den bara är ny för en.

    Så kan du hjälpa: Byt "konstig" mot det man faktiskt hör: ett instrument man inte känner igen, en annan rytm eller ett annat sätt att sjunga.

  • Tror att folkmusik och jojk bara hör till förr.

    Så kan du hjälpa: Båda lever i dag. Nya spelmän och jojkare lär sig, och ny musik görs hela tiden.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Musik från olika kulturerDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lyssnar efter instrument, rytm, taktart, tempo och sångsätt i konstmusik, folkmusik och populärmusik, tar reda på musiktraditioner från olika delar av världen, bland dem samisk jojk, och resonerar om hur musik förs vidare och blandas.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Musik, årskurs 4–6

Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.