Årstiderna

Året har fyra årstider: vår, sommar, höst och vinter. Årstiderna beror på att jordaxeln lutar när jorden åker runt solen, inte på avståndet till solen. När vår del av jorden lutar mot solen står solen högt på himlen, dagarna är långa och det blir varmt. När vi lutar bort från solen står den lågt, dagarna är korta och det blir kallt. Titta aldrig direkt på solen.

Skillnaden mellan sommarens långa dagar och vinterns korta dagar är större ju längre norrut man bor. I Stockholm är solen uppe drygt 18 timmar vid midsommar och drygt 6 timmar i slutet av december. Norr om polcirkeln, till exempel i Kiruna, går solen inte ner alls under några veckor på sommaren. Det kallas midnattssol. Under några veckor kring jul går solen inte upp alls där. Det kallas polarnatt.

På våren blir det ljusare och varmare, och växterna börjar växa. Lövträd som björk och ek fäller sina löv på hösten. Först bryts det gröna i löven ned. Då syns det gula, som har funnits i löven hela tiden, och i en del löv bildas också röd färg på hösten. Utan löv förlorar trädet mindre vatten under vintern, när vattnet i marken är fruset. Gran och tall behåller sina barr, som tål kyla bättre än tunna löv.

Många fåglar flyttar söderut på hösten och kommer tillbaka på våren. Ladusvalan äter flygande insekter, och på vintern finns det nästan inga sådana i Sverige. Därför flyger den ända till Afrika. Andra djur stannar och anpassar sig. Skogsharen byter till vit päls på vintern, så att den syns sämre i snön. Ekorren är vaken hela vintern och äter av det den har gömt.

Igelkotten ligger i vinterdvala. Kroppen blir kall, hjärtat slår mycket långsamt och igelkotten är svår att väcka. Björnen ligger i ett ide i vintervila. Dess kropp blir bara några grader kallare, och björnen kan vakna ganska lätt. Dvala och vila är alltså inte samma sak.

På vintern kan is på sjöar, dammar och diken se tjock ut men vara tunn. Gå aldrig ut på isen, och se upp för halka. Klä dig varmt, med mössa och vantar, när det är kallt.