Slöjd • Åk 5
Återbruk – nytt av gammalt
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Kläder som har blivit små, brädor från en gammal pall och en cykelslang kan bli något helt nytt. Här tar du reda på vad ett gammalt material klarar och planerar efter det som finns.
Slöjd i åk 4–6 tar upp resurshushållning genom återbruk av material. Här handlar det om att skilja återbruk från lagning och återvinning, att planera ett föremål efter materialet som finns, att ta isär saker för att få material och att resonera om när återbruk sparar resurser och när ett material inte håller. Sprättkniven, sågen och hammaren används bara när en vuxen håller i och visar, och tjockt tyg och gummi klipper en vuxen med en kraftig sax.
På den här sidan
Det här handlar det om
Återbruk betyder att man gör något nytt av material som redan har använts. En gammal skjorta kan bli ett förkläde, och brädorna från en trasig hylla kan bli en låda.
Återbruk är inte samma sak som lagning. När man lagar en sak blir den samma sak igen och används som förut.
Återbruk är inte heller återvinning. Vid återvinning smälts, mals eller rivs materialet sönder, och det blir råvara till nya saker i en fabrik.
Ju mer av en sak som får finnas kvar som den är, desto mindre nytt material behöver tas fram. Därför räknas det som bäst att använda saker länge och laga dem, sedan att återbruka och först efter det att återvinna.
Ett använt material har egenskaper som går att se och känna. Tyget kan vara tjockt eller töjbart, slitet på vissa ställen eller ha sömmar och fickor som kan komma till nytta. Den som planerar efter materialet undersöker först vad som finns och bestämmer sedan vad det ska bli.
Allt går inte att återbruka. Är materialet så trasigt att det inte håller, eller så smutsigt att det inte blir rent, blir det inte bra i något nytt. Gammalt virke tittar en vuxen på först.
Sprättkniven, sågen och hammaren använder du bara när en vuxen håller i och visar. Tjockt tyg och gummi klipper en vuxen med en kraftig sax. Nålen sitter i nåldynan när du inte syr, aldrig i munnen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- planera ett föremål efter materialet du har
- lägga ut mönsterdelar på ett gammalt plagg med tanke på slitna ställen och sömmar
- ta isär en sak försiktigt för att få material
- planera hur en lagning ska se ut
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Du ska sy en påse av ett par gamla jeans. Lägg jeansen platt och titta på dem. Var är tyget mest slitet? Leta upp ett ställe där påsens öppning kan få en kant som redan är sydd, så att du slipper sy en ny. En vuxen klipper det tjocka tyget.
Tränar: hitta delar av ett plagg som kan komma till nytta
Visa svar
Tyget är oftast mest slitet på knäna och mellan benen. Längst ner på varje ben sitter en färdig fåll. Klipper man av ett ben en bit nedanför knät och syr igen den klippta änden blir fållen påsens öppning.
- Tänk själv – dra en slutsats
Mira ska sy ett kuddfodral av en stor gammal tröja och behöver två lika stora fyrkanter. Mitt på tröjans framsida finns en fläck som inte går bort i tvätten, och vid ena armbågen finns ett litet hål. Ryggen är hel. Var kan hon lägga ut de två fyrkanterna?
Tränar: planera var mönsterdelarna ska ligga på ett begagnat plagg
Visa svar
Den ena fyrkanten kan ligga på ryggen, där tyget är helt. Den andra kan ligga på framsidan, flyttad så att fläcken hamnar utanför. Går inte det kan fläcken få sitta på kuddens baksida. Armbågen behöver hon inte ta med alls.
- Utforska
Ta isär en gammal skjorta som ingen ska ha längre. En vuxen visar hur man sprättar upp en söm med en sprättkniv och håller i när du prövar. Sprätta upp sömmen, klipp inte bredvid den. Vilka delar får du, och vad blir annorlunda än om du hade klippt?
Tränar: ta isär en sak utan att förstöra materialet
Visa svar
Till exempel två framstycken, ett bakstycke, ett ok över axlarna, två ärmar, två manschetter, en krage och kanske en ficka, och knapparna kan sparas. Tyget som låg inne i sömmen blir kvar, så bitarna blir lite större än om man klipper bredvid sömmen.
- Jämför
Det finns två sätt att laga ett hål i en blå tygkasse. a) En blå lapp på insidan och stygn i samma färg som tyget. b) En gul lapp på utsidan och stygn i ett rött garn. Vad blir likt och vad blir olika? När kan b vara ett bra val?
Tränar: jämföra en lagning som syns med en som inte syns
Visa svar
Båda lagar hålet, så kassen kan användas igen. a syns nästan inte. b syns tydligt och blir som ett mönster på kassen. b kan vara ett bra val när man vill visa att kassen är lagad, eller när det inte finns tyg och garn i samma färg.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Du ska laga ett slitet ställe på ett plagg eller en väska så att lagningen syns. Rita hur den ska se ut – färger, form och stygn – och skriv varför du väljer så.
Tränar: planera en lagning som en del av föremålet
Så tränar du
5 minuter
Tre vägar
Den vuxna nämner en sak som har gått sönder eller blivit för liten. Barnet säger om den kan lagas, återbrukas eller lämnas till återvinning, och varför. Byt roller efter tre saker.
I vardagen
Återbrukslådorna
Gör tre eller fyra lådor av kartong och skriv ett material på varje: textil, trä, plast, metall. Det som annars skulle slängas och kan bli något hamnar i rätt låda. Bestäm tillsammans hur mycket som får plats, och lämna resten till insamling eller återvinning.
Tillsammans med en vuxen
Sprätta och spara
Välj ett plagg som ingen ska ha längre. Den vuxna håller i och visar hur sprättkniven förs under stygnen. Spara knappar, dragkedjor och de största tygbitarna, och lägg dem i återbrukslådorna.
Rutor över hålet
Laga ett litet hål i en ylletröja med en vävd lagning i färger som syns: spänn trådar i en färg över hålet åt ett håll, och väv sedan en tråd i en annan färg över och under dem, tvärs över. Det blir ett litet rutmönster som visar var tröjan har lagats. Använd en trubbig nål och sätt den i nåldynan när du inte syr.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad kan just det här materialet bli?”
Låt materialet komma först. Titta tillsammans på vad som finns, och låt idén växa ur det, i stället för att bestämma föremålet och sedan leta material.
”Hur tror du att den här har lagats?”
Leta tillsammans efter saker hemma som har lagats eller gjorts om, och låt barnet berätta vad det ser.
- Sprättkniven, sågen och hammaren: håll i och visa, och låt barnet pröva med din hand nära. Gamla brädor och pallar tittar du på först, spikarna drar du ut, och tjockt tyg och gummi klipper du med en kraftig sax.
Det här kan vara klurigt
Blandar ihop återbruk och återvinning.
Så kan du hjälpa: Fråga vad som händer med materialet: får det behålla sin form och bli en ny sak, eller blir det råvara i en fabrik?
Klipper sönder ett plagg för att få material fast det gick att ta isär.
Så kan du hjälpa: Titta tillsammans på hur en söm är gjord innan ni börjar.
Tror att allt gammalt material går att återbruka.
Så kan du hjälpa: Pröva materialet tillsammans innan ni planerar något, och prata om vad föremålet ska klara.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Återbruk – nytt av gammaltDu är här
Bra att kunna först
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skilja återbruk från lagning och återvinning, planera ett föremål efter materialet som redan finns, ta isär saker för att få material och resonera om när återbruk sparar resurser och när ett material inte håller.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Slöjd, årskurs 4–6
Resurshushållning genom återbruk av material.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i slöjd
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.