Slöjd • Åk 5
Hantverkstekniker och deras ord
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Att raspa, sticka, väva och nita är ord för hur man formar och fogar ihop material. Här prövar du tekniker i trä, textil och metall och förklarar orden för någon annan.
Slöjd i åk 4–6 tar upp enkla former av hantverkstekniker och begreppen som hör till dem. Här prövar barnet tekniker i trä, textil och metall, jämför vad de gör med materialet och förklarar orden. Täljkniv, borr, plåtsax, hammare och symaskin används bara med en vuxen som håller i och visar, och barnet täljer alltid från kroppen. Lödningen gör den vuxna.
På den här sidan
Det här handlar det om
En hantverksteknik är ett bestämt sätt att forma ett material eller foga ihop det. Varje teknik har ett eget ord, och ordet säger vad som händer med materialet.
Trä formas genom att man tar bort material. Man sågar för att dela, täljer för att forma och borrar för att göra hål.
Man raspar, filar och slipar för att jämna till ytan. En rasp är en extra grov fil för trä, och sandpapper finns från grovt till fint.
Trä fogas ihop med spik, skruv eller lim. Limmet behöver tid för att torka innan fogen håller.
Textil fogas ihop med stygn. Förstygn går framåt i en rad, upp och ner. Efterstygn går ett steg bakåt för varje stygn, så att stygnen möts i en obruten linje.
Kaststygn lindas över en kant. Med symaskinen syr man långa sömmar fort, och man säkrar början och slutet genom att sy fram och tillbaka en bit.
Virka, sticka och väva gör tyg av garn. När man virkar ligger bara en ögla kvar på virknålen när en maska är klar. När man stickar ligger alla maskor i ett varv på stickan.
När man väver spänner man upp trådar, varpen, och för en annan tråd, inslaget, över och under dem.
Tovning gör filt av ull. När ullen gnids med varmt vatten och såpa hakar små fjäll på fibrerna i varandra, åt alla håll.
Tunn plåt klipps med en plåtsax och bockas, alltså viks i en vinkel. Att nita är att foga ihop delar med en nit genom ett hål, där nitens ände plattas ut.
Att löda är att foga ihop metall med lödtenn, som smälter av värme och stelnar i fogen. Lödkolven blir mycket varm, så en vuxen löder och du tittar på.
Täljkniv, borr, plåtsax, hammare och symaskin använder du bara när en vuxen håller i och visar, i skolan med läraren. Täljer du, tälj alltid från kroppen. Plåtkanter är vassa, så du har handskar. Nålen sitter i nåldynan när du inte syr.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- foga ihop trä på olika sätt och pröva fogarna
- väva på en enkel vävram och se hur inslaget påverkar tyget
- sy på symaskin med en vuxen och resonera om vad som håller ihop en söm
- lära någon annan att virka bara med ord
- sticka några varv och se hur maskorna hänger ihop
- välja stygn efter vad sömmen ska klara
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Foga ihop tre par små träbitar på tre sätt. Par 1: lim, och sätt sedan fast bitarna hårt med en tving. Par 2: lim, utan tving. Par 3: två spikar och inget lim. En vuxen håller i och visar när du spikar med hammaren. Låt limmet torka i ett dygn. Försök sedan få isär varje par med händerna. Vad märker du?
Tränar: pröva tre sätt att foga ihop trä
Visa svar
Paret med lim och tving brukar sitta fastast, och fogen är tät. Paret med lim utan tving kan ha en glipa där limmet inte fick kontakt, och det släpper lättare. Paret med spikar sitter fast, men det går ibland att vrida bitarna runt spikarna.
- Utforska
Gör en vävram av en kartongbit. Klipp små hack med en barnsax längs två motsatta kanter och linda garn mellan hacken, så att det blir varp. Väv en bit där inslaget går över en och under en varptråd. Väv sedan en bit där det går över tre och under tre. Hur ser bitarna ut, och vilken håller ihop bäst när du drar i den?
Tränar: se hur sättet att väva påverkar tyget
Visa svar
Över en och under en blir tätt och rutigt, och trådarna sitter fast. Över tre och under tre blir det längre trådar ovanpå, som ligger lösare och glider lättare när man drar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Emma syr en påse på symaskinen med en vuxen bredvid. Hon syr rakt fram från kant till kant och klipper tråden. När påsen är klar drar hon i den, och sömmen börjar gå upp från ena änden. Vad hände, och vad gör hon nästa gång?
Tränar: förklara varför en maskinsöm går upp
Visa svar
Sömmen var inte säkrad. Tråden i ändarna låg löst, så stygnen kunde dras ut ett efter ett. Nästa gång syr hon fram och tillbaka en bit i början och i slutet.
- Prata om det
Lär någon hemma att virka en rad luftmaskor och sedan fasta maskor tillbaka, men utan att själv röra virknålen. Personen håller nålen, och du förklarar bara med ord: ögla, luftmaska och fast maska. Visa med egna händer först när personen har fastnat två gånger på samma ställe.
Tränar: förklara en teknik bara med ord så att någon annan kan göra den
Visa svar
Till exempel: Gör en ögla och dra garnet igenom den med nålen. Det är en luftmaska. Gör tio. Stick sedan nålen i den andra luftmaskan från nålen, dra igenom garnet, och dra sedan garnet igenom båda öglorna på nålen. Det är en fast maska. Ofta fastnar man på var nålen ska stickas in, och då hjälper det att säga exakt vilken ögla det gäller.
- Utforska
Lägg upp tolv maskor på en sticka med en vuxen som visar, och sticka några varv räta maskor med två stickor. Ta sedan försiktigt ut stickan ur det sista varvet och dra lätt i garnänden. Vad händer? Hur får du stopp på det?
Tränar: pröva hur stickade maskor hänger ihop
Visa svar
Maskorna i det översta varvet släpper, och drar man vidare repas varv efter varv upp. Varje maska hålls fast av maskan ovanför, så när den översta inte hålls av stickan kan resten följa med. Det slutar när man trär tillbaka stickan genom de öppna maskorna.
- Tänk själv – dra en slutsats
Tre sömmar ska sys för hand. A: en söm i en jacka som ska tåla att man drar i den. B: ett vävt tyg som fransar sig, där sömmen samtidigt ska hindra trådarna från att lossna. C: två tygbitar som ska hållas på plats en kort stund innan de sys på riktigt, och stygnen ska vara lätta att dra ut igen. Vilken söm passar förstygn, efterstygn och kaststygn till?
Tränar: välja stygn efter vad sömmen ska göra
Visa svar
A efterstygn, för stygnen möts och sömmen blir stark. B kaststygn, för de går runt om tygets ände och håller fast trådarna där. C förstygn, för de går fort att sy och är lätta att dra ut.
Så tränar du
5 minuter
Ordet och handen
Den vuxna säger ett teknikord, till exempel efterstygn, raspa, väva eller nita. Barnet förklarar med egna ord vad som händer med materialet och visar rörelsen med händerna i luften. Byt roller.
I vardagen
Ett vävt bokmärke
Gör en liten vävram av kartong och klipp hacken med en barnsax. Väv ett bokmärke av garnrester några minuter om dagen, och byt färg på inslaget när du vill. När det är klart knyter ni ihop varpens ändar två och två.
Med papper och penna
Teknikordlistan
Gör en ordlista i ett häfte med tre sidor: trä, textil och metall. Skriv in varje ny teknik barnet prövar, med en liten teckning av hur verktyget rör sig.
Tillsammans med en vuxen
En verkstadskväll
Välj en teknik i trä, till exempel att raspa och slipa en pinne eller att göra ett hål med en handborr. Den vuxna sätter fast arbetet med en tving och håller i och visar vid borren. Barnet säger vad varje steg heter medan det arbetar.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad gör den här tekniken med träet?”
Be barnet förklara ordet innan det visar tekniken. Orden för det händerna gör hör till det som barnet övar på här.
- Täljkniv, borr, plåtsax, hammare och symaskin: håll i och visa, och låt barnet pröva med din hand nära. Plåten klipper du, och lödningen gör du själv medan barnet tittar på avstånd.
- Lödtenn finns utan bly. Välj blyfritt lödtenn, och vädra medan du löder.
Det här kan vara klurigt
Glömmer att limmet behöver torka och prövar fogen samma dag.
Så kan du hjälpa: Skriv torktiden på en etikett på arbetet och låt det vila till nästa dag.
Blandar ihop orden, till exempel säger fila när det är slipa, eller sy när det är virka.
Så kan du hjälpa: Peka på verktyget och säg ordet högt varje gång ni byter teknik.
Rör vid plåten eller lödfogen för tidigt.
Så kan du hjälpa: Bestäm i förväg att den vuxna säger till när det går att röra, och lägg det varma där ingen sträcker sig.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Hantverkstekniker och deras ordDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet prövar tekniker i trä, textil och metall – till exempel raspa, efterstygn, sticka, väva, bocka och nita – jämför vad de gör med materialet och förklarar teknikernas ord för någon annan.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Slöjd, årskurs 4–6
Enkla former av hantverkstekniker och begrepp som används i samband med dessa.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i slöjd
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.