Teknik • Åk 6
Vatten, avlopp och återvinning
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Varje gång du öppnar kranen eller spolar arbetar ett stort system som du nästan aldrig ser. Här tar du reda på hur delarna hänger ihop, vad som händer när en del saknas och varför systemen ser ut som de gör i dag.
Teknik i åk 4–6 tar upp några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning, och hur systemen har förändrats över tid och varför. Barnet följer vattnet genom vattenverk, vattentorn och reningsverk, resonerar om vad som händer när en del fattas och jämför sätt att ta hand om avfall. Studiebesök gör ni med en vuxen eller med skolan.
På den här sidan
Det här handlar det om
Vatten, avlopp och återvinning är tekniska system. Var och en består av anläggningar, ledningar, fordon och människor som tillsammans klarar ett behov, varje dag, oftast utan att någon ser dem.
Dricksvattnet tas från grundvatten under marken eller från en sjö eller ett vattendrag. I ett vattenverk renas det i flera steg, bland annat genom filter, och desinficeras så att inga sjukdomar sprids.
Det rena vattnet pumpas ut i ledningar till husen. Ofta lagras det först i en reservoar, till exempel ett vattentorn.
Avloppsvattnet går i egna ledningar till ett reningsverk. I det mekaniska steget fångas skräp och sand. I det biologiska bryter bakterier ner det som kommer från mat och bajs.
I det kemiska steget binds fosfor så att den sjunker till botten som slam. Det renade vattnet släpps ut i naturen. Toaletten och avloppet är byggda för kiss, bajs och toalettpapper, och annat kan ställa till problem i systemet.
Återvinningen är också ett system. Det som sorteras hämtas, sorteras vidare i en anläggning och blir råvara i en fabrik. Det som inte kan bli nytt material eldas ofta i ett värmeverk, och värmen tas till vara.
Förr hämtade många sitt vatten ur en brunn och gick på dass. När städerna växte under 1800-talet byggdes vattenledningar och avlopp, och avloppsreningen byggdes ut mest under 1960- och 1970-talen.
Förr lades det mesta avfallet på soptippar. I dag får det som kan brinna eller ruttna inte läggas på en deponi.
Studiebesök vid ett vattenverk, ett reningsverk eller en återvinningscentral gör man med en vuxen eller med skolan. Där finns djupa bassänger, maskiner och stora fordon, så man följer guidens regler.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- beskriva återvinningen som ett system från sortering till ny råvara
- jämföra olika sätt att ta hand om avfall
- resonera om hur ett tekniskt system påverkar både människor och miljö
- föreslå en förbättring av ett system och väga den mot vad den kostar
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst. Rita systemet som tar hand om en tom glasburk som en kedja av rutor, från återvinningsstationen till en ny burk i affären. Skriv i varje ruta vem eller vad som gör jobbet.
Tränar: beskriva ett återvinningssystem med dess delar
Visa svar
Till exempel: någon lägger burken i glasinsamlingen → en lastbil hämtar glaset → färgat och ofärgat glas hålls isär, och skräp sorteras bort → glaset krossas → en glasfabrik smälter det och gör nya burkar → burkarna fylls och körs till affären. Sedan kan burken gå runt igen.
- Jämför
Jämför tre sätt att ta hand om en sopsäck med blandat avfall: lägga den på en soptipp som man gjorde förr, bränna den i ett värmeverk, eller först sortera ut det som går att återvinna. Vad är för- och nackdelarna med varje sätt?
Tränar: jämföra sätt att ta hand om avfall
Visa svar
Soptippen är enkel men tar plats, och det som ruttnar och läcker ut kan skada mark och vatten. Att bränna ger värme och el, men materialet går förlorat och röken måste renas. Att sortera först gör att materialet kan bli nytt, men det kräver arbete, flera kärl och fler transporter.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta från Avfall Sverige: år 2024 brändes ungefär 55 procent av hushållens avfall för att ge energi, 27 procent blev nytt material, 17 procent blev biogas och gödsel och knappt 2 procent lades på deponi. Förr lades det mesta på soptippar. Vad har förändrats, och var i systemet finns det mest kvar att förbättra?
Tränar: tolka fakta om hur ett system har förändrats
Visa svar
Nästan inget läggs på deponi längre, och mer än hälften bränns i stället. Den största delen finns alltså bland det som bränns. Om en del av det går att sortera ut kan det bli nytt material i stället för värme, så där finns mest att göra.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en kommun vill bygga till sitt reningsverk med ett extra steg som tar bort mer av de läkemedelsrester som finns kvar i vattnet efter vanlig rening. Steget kostar mycket pengar och drar mer el. Vem har nytta av det, och vem betalar?
Tränar: väga ett systems nytta mot dess kostnad
Visa svar
Fiskar, andra djur och växter i vattnet nedanför har nytta av det, och människor som fiskar eller hämtar vatten längre ner. Alla som är anslutna betalar genom avgiften för vatten och avlopp, och mer el måste produceras.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du fick förbättra ett av systemen i en kommun – vatten, avlopp eller återvinning – vad skulle du ändra? Vad skulle förbättringen kosta i pengar, el eller arbete, och vem skulle ha nytta av den?
Tränar: föreslå och väga en förbättring av ett system
Så tränar du
I vardagen
Vad kostar vattnet?
Leta upp på kommunens webbplats vad en kubikmeter vatten kostar där ni bor, alltså tusen liter. Prata om vad avgiften betalar för: vattenverket, ledningarna, reningsverket och de som arbetar där.
Med papper och penna
Tre system på ett papper
Rita dricksvattnet, avloppet och återvinningen bredvid varandra. Dra streck där systemen hänger ihop eller behöver samma sak, till exempel el till pumparna eller lastbilar som kör. Ringa in den del som du tror skulle ställa till mest problem om den stannade.
Tillsammans med en vuxen
Studiebesöket
Många kommuner har visningar på vattenverk, reningsverk eller återvinningscentraler. Gå dit med en vuxen eller med skolan och följ guidens regler – där finns djupa bassänger och stora fordon. Fråga guiden hur anläggningen såg ut för femtio år sedan och vad som har byggts till sedan dess.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilka delar av systemet behövs för att det här ska fungera?”
Systemen syns sällan, så de är lätta att ta för givna. Prata om dem när de märks, till exempel när vattnet stängs av för en reparation eller när sopbilen kommer.
- Kommunens webbplats berättar ofta var ert vatten kommer ifrån, var avloppet renas och vart soporna körs. Ge hellre inga årtal och siffror än sådana ni inte har kontrollerat.
- Säg "system" och "del" när ni pratar, och fråga gärna vad som skulle hända om en av delarna försvann.
Det här kan vara klurigt
Tror att det renade vattnet från reningsverket går direkt tillbaka till kranen.
Så kan du hjälpa: Rita dricksvattnet och avloppet som två skilda rörsystem. Det renade avloppsvattnet släpps ut i naturen, och dricksvattnet tas på nytt från grundvatten eller ytvatten.
Tror att avfallet är borta när sopbilen har hämtat det.
Så kan du hjälpa: Ta reda på tillsammans vart soporna från ert soprum körs och vad som händer med dem där.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Vatten, avlopp och återvinningDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet följer vattnet genom vattenverk, vattentorn och reningsverk, resonerar om vad som händer när en del av systemet saknas, beskriver återvinningen som ett system och tar reda på hur och varför systemen har förändrats.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Teknik, årskurs 4–6
Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i teknik
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.