Hoppa till innehållet
Skolguiden

Musik • Åk 2

Göra egen musik

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Musik kan du hitta på själv. Allt kan ge dig en idé: en bild, en rörelse, vädret, hur du känner dig eller en låt du kan. Det enda du behöver är rösten, händerna och kanske en kastrull.

Musik i åk 1–3 tar upp komposition, alltså att barnet gör egen musik utifrån något som ger idéer, till exempel en bild, en rörelse eller annan musik. Det finns inget rätt eller fel, och det kostar ingenting: rösten, kroppen, kastruller och slevar räcker.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke med lockigt svart hår, mörkbrun hud och röd tröja trummar med en träslev på en kastrull, och en flicka med rakt rött hår, ljus hud och blå tröja ritar egna tecken för ljud på ett papper vid ett köksbord

Det här handlar det om

Att komponera är att hitta på egen musik. Man kan börja i nästan vad som helst: en bild, en rörelse, ett väder, en känsla eller en låt man redan kan. Det som ger dig idén kallas en inspirationskälla.

Musik kan man göra med rösten och med kroppen – klappa, stampa och knäppa med fingrarna. Det går också bra med saker hemma, som kastruller och slevar eller en burk med några riskorn i. Har man ett instrument eller en surfplatta är det ett sätt till, inget krav.

Ett ljudmönster är några ljud i rad som man kan göra igen, likadant. En melodi är toner efter varandra, där en del toner är ljusa och andra mörka. Hur ljus eller mörk en ton är kallas tonhöjd. Rytm är hur långa och korta ljuden är. Tempo är hur fort eller långsamt musiken går, och dynamik är hur starkt eller svagt den låter.

En låt har en början och ett slut, och många låtar är byggda i delar som kommer tillbaka. Delarna kan kallas A och B: en låt som går A–B–A börjar och slutar med samma del. Det man har hittat på kan man spara: göra det många gånger, rita det med egna tecken eller spela in det.

Det finns inget rätt eller fel sätt att hitta på musik. Man kan ändra, prova igen och välja det man själv tycker låter bra.

Kastruller och slevar kan låta starkt. Slå lagom hårt, och aldrig nära någons öra.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • hitta på en kort melodi eller ramsa som har en början och ett slut
  • upprepa din melodi eller ramsa så att du kommer ihåg den
  • rita din musik med egna tecken, så att du kan spela den igen
  • göra musik till en rörelse eller ett väder
  • ta en idé från en sång du kan och göra något eget av den

Kan du lösa sådana här?

  1. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Hitta på en ramsa med fyra korta rader om något du tycker om. Hur börjar den, och hur slutar den?

    Tränar: göra en egen ramsa med en början och ett slut

  2. Utforska

    Sjung en melodi du hittar på och sluta på en lång ton. Sjung den igen och sluta tvärt på en kort ton, mitt i melodin. Vilket slut låter mest som ett slut?

    Tränar: höra hur ett slut kan låta

    Visa svar

    Det med den långa tonen. När jag slutade mitt i lät det som att något fattades.

  3. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Säg eller sjung din ramsa tre gånger i rad. Vad hjälpte dig att komma ihåg den?

    Tränar: upprepa sin musik så att den fastnar

  4. Skriv själv

    Rita din ramsa eller melodi med egna tecken, till exempel en stor prick för ett starkt ljud och en liten för ett svagt. Visa sedan en vuxen hur den går.

    Tränar: spara sin musik med egna tecken

    Visa svar

    Jag ritade ● ● • ●, och det betyder starkt, starkt, svagt, starkt.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Ella ritar ljusa toner högt upp och mörka längre ner. Hennes första prick sitter högt upp, den andra i mitten och den sista längst ner. Blir melodin ljusare eller mörkare mot slutet?

    Tränar: följa en melodi i en teckning

    Visa svar

    Mörkare. Den sista pricken sitter längst ner, så den sista tonen är mörkast.

  6. Utforska

    Hoppa som en groda. Gör ett ljud med rösten för varje hopp. Blir ljuden långa eller korta?

    Tränar: göra musik till en rörelse

    Visa svar

    Korta, som "plopp, plopp". Ett hopp går fort.

  7. Jämför

    Musik till ett åskväder och musik till ett snöfall – hur kan de låta olika?

    Tränar: göra musik till ett väder

    Visa svar

    Åskvädret kan låta starkt, med tunga och mörka slag. Snöfallet kan låta svagt och ljust, som små pling.

  8. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Sjung en sång ni kan. Behåll melodin, men byt ut orden mot egna. Vad handlar dina nya ord om?

    Tränar: låna en idé ur en sång man kan

Så tränar du

5 minuter

  • Ljud till en bild

    Välj en bild i en bok eller en tidning. Hitta på ett kort ljudmönster som passar till bilden, med rösten, kroppen eller saker i köket. Byt bild och gör ett nytt.

I vardagen

  • Dagens vädermusik

    Titta ut genom fönstret vid frukosten. Hur skulle dagens väder låta som musik? Hitta på några ljud eller en kort melodi som passar.

Med papper och penna

  • Spara låten

    Rita låten med egna tecken, så att ni kan spela den igen i morgon. Har ni en telefon eller surfplatta kan ni också spela in den. Lyssnar ni i hörlurar: ha lagom volym och lyssna en kort stund.

Tillsammans med en vuxen

  • Kastrullorkestern

    Ta fram kastruller, slevar och en burk med lock och några riskorn i. Gör en låt tillsammans: den ena hittar på del A, den andra del B, och sedan spelar ni A igen. Slå lagom hårt och aldrig nära någons öra.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur tänkte du när du gjorde den här delen?”

    Fråga hur barnet tänkte, inte om det blev bra. Det finns inget rätt eller fel när man hittar på musik, och ingen som inte kan.

  • ”Kan du visa mig hur den går, så spelar jag den efter?”

    Be barnet lära dig sin låt och spela den sedan tillbaka. När barnet hör någon annan spela den märks det att musiken går att spara och göra om.

  • Det kostar ingenting: rösten, händerna, kastruller och slevar räcker. Ett instrument eller en surfplatta är ett sätt till, inte ett krav.
  • Spelar barnen upp för varandra i en grupp: låt den som vill spela upp sin låt. Den som inte vill kan visa sina tecken, eller bara lyssna.
  • Starka ljud tröttar ut öronen. Slå lagom hårt, håll aldrig något som låter starkt nära någons öra, och ha lagom volym i hörlurarna.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att egen musik måste vara lång eller låta som en riktig låt.

    Så kan du hjälpa: Tre ljud räcker för ett ljudmönster. Börja litet, gör det några gånger och bygg vidare om barnet vill.

  • Hittar på något nytt varje gång och kan sedan inte göra samma sak igen.

    Så kan du hjälpa: Det är helt i sin ordning att leka fram ljud. Vill barnet spara något: gör det några gånger direkt och rita det med egna tecken.

  • Tror att musik blir bättre ju starkare den är.

    Så kan du hjälpa: Svaga ljud är också musik. Pröva samma mönster svagt och starkt, och prata om hur det låter olika.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Göra egen musikDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet hittar på egen musik utifrån något som ger idéer, till exempel en bild, en rörelse eller en låt det redan kan, och lär sig att bygga, upprepa och spara det det har gjort.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Musik, årskurs 1–3

Komposition med utgångspunkt i inspirationskällor, till exempel bild, rörelse och musik.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.