Hoppa till innehållet
Skolguiden

Musik • Åk 3

Göra egen musik

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Musik kan du hitta på själv. Allt kan ge dig en idé: en bild, en rörelse, vädret, hur du känner dig eller en låt du kan. Det enda du behöver är rösten, händerna och kanske en kastrull.

Musik i åk 1–3 tar upp komposition, alltså att barnet gör egen musik utifrån något som ger idéer, till exempel en bild, en rörelse eller annan musik. Det finns inget rätt eller fel, och det kostar ingenting: rösten, kroppen, kastruller och slevar räcker.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke med lockigt svart hår, mörkbrun hud och röd tröja trummar med en träslev på en kastrull, och en flicka med rakt rött hår, ljus hud och blå tröja ritar egna tecken för ljud på ett papper vid ett köksbord
På den här sidan

Det här handlar det om

Att komponera är att hitta på egen musik. Man kan börja i nästan vad som helst: en bild, en rörelse, ett väder, en känsla eller en låt man redan kan. Det som ger dig idén kallas en inspirationskälla.

Musik kan man göra med rösten och med kroppen – klappa, stampa och knäppa med fingrarna. Det går också bra med saker hemma, som kastruller och slevar eller en burk med några riskorn i. Har man ett instrument eller en surfplatta är det ett sätt till, inget krav.

Ett ljudmönster är några ljud i rad som man kan göra igen, likadant. En melodi är toner efter varandra, där en del toner är ljusa och andra mörka. Hur ljus eller mörk en ton är kallas tonhöjd. Rytm är hur långa och korta ljuden är. Tempo är hur fort eller långsamt musiken går, och dynamik är hur starkt eller svagt den låter.

En låt har en början och ett slut, och många låtar är byggda i delar som kommer tillbaka. Delarna kan kallas A och B: en låt som går A–B–A börjar och slutar med samma del. Det man har hittat på kan man spara: göra det många gånger, rita det med egna tecken eller spela in det.

Det finns inget rätt eller fel sätt att hitta på musik. Man kan ändra, prova igen och välja det man själv tycker låter bra.

Kastruller och slevar kan låta starkt. Slå lagom hårt, och aldrig nära någons öra.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • bygga en kort låt i delar, till exempel A–B–A
  • välja tempo och dynamik, alltså hur fort och hur starkt, efter en stämning
  • spela upp din låt för någon och berätta hur du tänkte
  • ändra något i din låt och lyssna efter vad som blev annorlunda
  • använda orden tempo, dynamik och tonhöjd när du pratar om din musik

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    En låt har en glad del och en lugn del. Först kommer den glada, sedan den lugna, sedan den glada igen och sist den lugna igen. Den glada delen heter A och den lugna B. Hur skriver du hela låten med bokstäver?

    Tränar: beskriva en låts delar med bokstäver

    Visa svar

    A–B–A–B.

  2. Skriv själv

    Bygg en egen låt i tre delar: en del A, en del B som låter annorlunda, och sedan A igen. Rita delarna med egna tecken så att du kan spela låten en gång till.

    Tränar: bygga en låt i delar och spara den

    Visa svar

    Min del A är klapp, klapp, stamp, ganska fort. Del B är ett långt och svagt "ooo". Sedan kommer A igen.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Nora gör musik till en bild av en katt som smyger i mörkret. Hon spelar fort och starkt, men kompisen säger att det inte låter som att någon smyger. Vad kan Nora ändra?

    Tränar: välja tempo och styrka efter en stämning

    Visa svar

    Hon kan spela långsammare och svagare. Då låter det mer som att någon smyger.

  4. Utforska

    Spela samma ljudmönster två gånger: först långsamt och svagt, sedan fort och starkt. Vilken stämning hör du i det första, och vilken i det andra?

    Tränar: höra hur tempo och dynamik ändrar stämningen

    Visa svar

    Det första kan låta lugnt, nästan lite ledsamt. Det andra kan låta glatt, eller som att något spännande händer.

  5. Prata om det

    Spela upp din låt för någon hemma. Berätta sedan vad den handlar om och varför du valde just det tempot.

    Tränar: berätta hur man tänkte när man gjorde sin musik

    Visa svar

    Min låt handlar om ett åskväder. Jag valde ett fort tempo, för när det åskar händer allt så snabbt.

  6. Utforska

    Spela din låt igen, men byt ut del B mot ljusa, svaga toner med rösten. Hur blev låten annorlunda?

    Tränar: ändra en del och lyssna efter skillnaden

    Visa svar

    Mitten blev ljusare och lugnare. Sen märktes det tydligt när A kom tillbaka.

  7. Tänk själv – dra en slutsats

    Jonas spelar samma mönster två gånger på samma kastrull. Andra gången kommer slagen tätare, men han slår lika hårt. Ändrade han tonhöjden, tempot eller dynamiken?

    Tränar: koppla ett musikord till det man hör

    Visa svar

    Tempot. Det är samma kastrull, så ljuden är lika ljusa, och han slår inte hårdare. Slagen kommer bara tätare.

Så tränar du

5 minuter

  • Ljud till en bild

    Välj en bild i en bok eller en tidning. Hitta på ett kort ljudmönster som passar till bilden, med rösten, kroppen eller saker i köket. Byt bild och gör ett nytt.

I vardagen

  • Dagens vädermusik

    Titta ut genom fönstret vid frukosten. Hur skulle dagens väder låta som musik? Hitta på några ljud eller en kort melodi som passar.

Med papper och penna

  • Spara låten

    Rita låten med egna tecken, så att ni kan spela den igen i morgon. Har ni en telefon eller surfplatta kan ni också spela in den. Lyssnar ni i hörlurar: ha lagom volym och lyssna en kort stund.

Tillsammans med en vuxen

  • Kastrullorkestern

    Ta fram kastruller, slevar och en burk med lock och några riskorn i. Gör en låt tillsammans: den ena hittar på del A, den andra del B, och sedan spelar ni A igen. Slå lagom hårt och aldrig nära någons öra.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur tänkte du när du gjorde den här delen?”

    Fråga hur barnet tänkte, inte om det blev bra. Det finns inget rätt eller fel när man hittar på musik, och ingen som inte kan.

  • ”Kan du visa mig hur den går, så spelar jag den efter?”

    Be barnet lära dig sin låt och spela den sedan tillbaka. När barnet hör någon annan spela den märks det att musiken går att spara och göra om.

  • Det kostar ingenting: rösten, händerna, kastruller och slevar räcker. Ett instrument eller en surfplatta är ett sätt till, inte ett krav.
  • Spelar barnen upp för varandra i en grupp: låt den som vill spela upp sin låt. Den som inte vill kan visa sina tecken, eller bara lyssna.
  • Starka ljud tröttar ut öronen. Slå lagom hårt, håll aldrig något som låter starkt nära någons öra, och ha lagom volym i hörlurarna.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att egen musik måste vara lång eller låta som en riktig låt.

    Så kan du hjälpa: Tre ljud räcker för ett ljudmönster. Börja litet, gör det några gånger och bygg vidare om barnet vill.

  • Hittar på något nytt varje gång och kan sedan inte göra samma sak igen.

    Så kan du hjälpa: Det är helt i sin ordning att leka fram ljud. Vill barnet spara något: gör det några gånger direkt och rita det med egna tecken.

  • Tror att musik blir bättre ju starkare den är.

    Så kan du hjälpa: Svaga ljud är också musik. Pröva samma mönster svagt och starkt, och prata om hur det låter olika.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ljud till berättelser
  2. Göra egen musikDu är här
  3. Rim

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet hittar på egen musik utifrån något som ger idéer, till exempel en bild, en rörelse eller en låt det redan kan, och lär sig att bygga, upprepa och spara det det har gjort.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Musik, årskurs 1–3

Komposition med utgångspunkt i inspirationskällor, till exempel bild, rörelse och musik.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i musik

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.