Bild • Åk 4
Vem äger bilden?
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Du gör egna bilder, och du ser andras bilder varje dag. Här tar du reda på vem en bild tillhör och vad du får göra med bilder som andra har gjort. Du övar också på hur du tänker innan du tar, ändrar eller sprider en bild på någon.
Bild i åk 4–6 tar upp rättigheter, skyldigheter och etiska frågor när man använder bilder. Här handlar det om upphovsrätten, om lagarna som skyddar den som syns i en bild (olaga integritetsintrång och förtal i brottsbalken) och om hänsyn: att fråga den som syns i en bild och att tänka efter innan en bild sprids. Fallen i uppgifterna är påhittade, och barnet behöver aldrig berätta om något det själv har varit med om.
På den här sidan
Det här handlar det om
Den som skapar en bild – en teckning, en målning eller ett foto – har upphovsrätt till den och kallas upphovsperson. Det är upphovspersonen som bestämmer om bilden får kopieras, visas för alla eller spridas.
Att en bild finns på nätet betyder inte att vem som helst får använda den. Man får aldrig ta någon annans bild och säga att den är ens egen. Använder man en bild som någon annan har gjort, och har lov att göra det, skriver man vem som har gjort den.
Upphovsrätten gäller länge. För teckningar och målningar gäller den i 70 år efter det år då upphovspersonen dog. Foton skyddas också i många år.
Upphovsrätten står i lagen och skyddar den som har gjort bilden. Det finns också lagar som skyddar den som syns i en bild. Det är till exempel förbjudet att sprida en bild på någons nakna kropp, eller på någon som är i en mycket utsatt situation, om det kan skada hen allvarligt. Det är också förbjudet att sprida något som ska få andra att se ner på någon. Men det mesta i vardagen handlar om hänsyn – det man gör för att andra ska kunna lita på en. Fråga innan du fotograferar eller filmar någon, och innan du visar, skickar eller lägger ut en bild där någon annan syns.
En bild kan såra. Redigera aldrig en bild på någon för att göra narr av hen, och sprid aldrig en bild som gör någon ledsen eller till åtlöje. Blir du eller någon annan utsatt med bilder: berätta för en vuxen. Du kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se. Det kostar ingenting.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara vem en bild tillhör
- säga vad som är schysst när du visar någon annans bild
- fråga den som syns i en bild, med egna ord
- tänka på vad ett ja till en bild gäller
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Alva ritar en drake och sätter upp teckningen i klassrummet. Viktor fotograferar teckningen med en telefon. Vems är draken på fotot, och vad betyder det för vad Viktor får göra med fotot?
Tränar: förklara vem en bild tillhör
Visa svar
Fotot har Viktor tagit, men draken på det är Alvas, för det är hon som har ritat den. Därför får Viktor inte använda fotot hur som helst. Vill han visa det för andra ska han fråga Alva först.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ida ritar av en hästbild ur en bok, men hon ger hästen andra färger och en annan bakgrund. Sedan säger hon till klassen: "Den här har jag gjort." Stämmer det helt? Vad skulle hon kunna säga i stället?
Tränar: resonera om en avritad bild
Visa svar
Inte helt. Färgerna och bakgrunden är Idas, men själva hästen har någon annan ritat. Att rita av för att öva går bra. Visar hon bilden kan hon säga: "Jag har ritat av en häst ur en bok och gjort egna färger", och tala om vem som ritade hästen från början.
- Prata om det
Din kompis har byggt ett snöslott och står bredvid det. Du vill ta en bild på kompisen och slottet och sedan skicka bilden till din moster. Hur frågar du? Säg frågorna högt, med egna ord.
Tränar: fråga den som syns i en bild
Visa svar
"Får jag ta en bild på dig och slottet?" Och sedan: "Får jag skicka bilden till min moster?" Säger kompisen nej, tar jag bara en bild på slottet.
- Tänk själv – dra en slutsats
Elin sa ja när Omar frågade om han fick filma henne när hon jonglerade. Omar skickade filmen till en kompis. Dagen efter ångrar sig Elin och ber Omar ta bort filmen. Vad kan Omar göra nu – och vad kan han inte göra?
Tränar: resonera om vad ett ja gäller
Visa svar
Omar kan ta bort filmen från sin telefon och be kompisen ta bort den också. Han kan inte själv radera filmen hos kompisen, och han kan inte veta säkert att den inte redan har skickats vidare. Därför är det bra att fråga innan man skickar något.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk på en bild du har gjort själv – en teckning, ett foto eller något annat. Vem skulle du vilja ska få se den? Och finns det någon som du inte vill ska se den?
Tränar: tänka på vem som får se dina bilder
Så tränar du
5 minuter
Svåra fall
Den vuxna hittar på ett kort fall om en bild – en bild från en fest, ett roligt foto, en bild från nätet. Barnet säger vad som är okej att göra och varför. Byt sedan roller. Fallen är påhittade, så ingen behöver berätta om något som har hänt på riktigt.
I vardagen
Vad står vid bilden?
Leta tillsammans upp en bild på en webbsida, till exempel ett museums sida eller ett uppslagsverk på nätet. Titta under eller bredvid bilden: står det vem som har gjort den, och om och hur andra får använda den? Prata om vad orden betyder. Står ingenting, prata om vad det betyder för den som vill använda bilden.
Med papper och penna
Min egen bildbank
Gör tio små egna teckningar av saker du ofta behöver till skolarbeten – ett träd, ett hus, en cykel, en sol. Skriv ditt namn och året på baksidan av varje teckning. Nästa gång du behöver en bild har du redan en egen.
Tillsammans med en vuxen
Fråga innan du fotar
Den vuxna lånar ut en telefon. Fotografera saker hemma i tio minuter – en blomma, en sko, skuggan av en stol. Vill du fota någon som bor hemma: fråga först. Titta på bilderna tillsammans efteråt och radera dem ni inte vill spara.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilka regler om bilder tycker du att vi ska ha hemma?”
När barnet själv börjar ta, skicka och lägga ut bilder: kom överens hemma om vad som gäller, till exempel vem man frågar innan en bild skickas vidare. Följ samma regler själv, också i släktens gruppchatt.
”Vem tror du har gjort den här bilden?”
Prata om upphovsrätt utan pekpinnar. Att en bild går att ladda ner betyder inte att den är fri att använda. Titta gärna tillsammans på vad som står vid en bild på nätet.
- Blir barnet utsatt med bilder, eller berättar det om någon annan som är det: lyssna, skäll inte och ta inte telefonen ifrån barnet för att det berättar. Kontakta skolan. Bris finns också för barnet, på telefon 116 111 och i chatten på bris.se, och det är gratis.
Det här kan vara klurigt
Tror att allt som finns på nätet är fritt att använda.
Så kan du hjälpa: Fråga barnet vem som har gjort bilden och hur man skulle kunna ta reda på om den får användas.
Blandar ihop upphovsrätt och hänsyn.
Så kan du hjälpa: Upphovsrätten står i lagen och gäller den som har gjort bilden. Det finns också lagar som skyddar den som syns, till exempel mot att någon sprider bilder som kränker en allvarligt. Men att fråga innan man fotograferar eller visar en bild på någon är oftast hänsyn. Upphovsrätt och hänsyn är båda viktiga, men de är inte samma sak.
Nästa steg
Bra att kunna först
- Hur bilder påverkar
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att den som gör en bild har rätt till den, att fråga den som syns i en bild innan den tas, visas eller sprids, och att resonera om vad som är rätt när bilder används.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Bild, årskurs 4–6
Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning av bilder i olika sammanhang.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i bild
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.