Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 1

Näringskedjor

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Alla växter och djur behöver näring. Växterna gör sin egen med hjälp av solen, och djuren äter växter eller andra djur. Så hänger allt ihop i en kedja.

NO i åk 1–3 tar upp enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Barnet lär sig att energin kommer från solen, att växterna gör sin näring själva och att nedbrytare som maskar, svampar och bakterier gör jord av det som dör. Trädgården, parken och skogen räcker långt. Titta med ögonen, rör inte döda djur eller spillning, och tvätta händerna efter jord och småkryp.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke med lockigt svart hår och mörkbrun hud och en flicka med ljusbrunt hår i hästsvans och ljus hud böjer sig fram och tittar på en nyckelpiga på ett rosenblad i en trädgård

Det här handlar det om

Alla växter och djur behöver energi för att leva och växa. Energin kommer från början från solen. Växterna gör sin egen näring med hjälp av solljus, vatten och luft. Därför kallas växterna producenter.

Djur kan inte göra sin näring själva. Växtätare, som haren och sorken, äter växter. Rovdjur, som räven, äter andra djur. En del djur, till exempel grävlingen och människan, äter både växter och djur.

En näringskedja visar vem som blir mat åt vem. Den börjar med en växt. Ett exempel är gräs → sork → räv: sorken äter gräs, och räven äter sorken. Pilen pekar mot den som äter, och visar vart näringen går.

När växter och djur dör tar nedbrytarna vid. Daggmaskar, gråsuggor, svampar och bakterier bryter ner döda löv, döda djur och annat som har dött. Det som blir kvar blir jord med näring i, som nya växter kan använda. Utan nedbrytare skulle döda löv och djur bara ligga kvar.

I naturen hänger många kedjor ihop. Räven äter inte bara sorkar utan också till exempel harar och möss, och sorkarna äts också av ugglor. Kedjorna bildar tillsammans en näringsväv. Blir det ont om ett djur i väven får de som äter det svårare att hitta mat.

Titta gärna på småkryp och spår i naturen, men rör aldrig döda djur eller djurspillning. Tvätta händerna efter att ni har rört vid jord, maskar eller andra småkryp.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • berätta att växter behöver solljus för att växa
  • säga vad några djur i svensk natur äter
  • lägga en enkel näringskedja med tre led i rätt ordning
  • veta att man tittar på döda djur och spillning utan att röra

Kan du lösa sådana här?

  1. Lek

    En vuxen ritar gräs, en sork och en räv på tre lappar och blandar dem. Lägg lapparna i en rad så att den som blir uppäten ligger före den som äter den.

    Tränar: lägga en näringskedja i ordning

    Visa svar

    Gräs, sork, räv. Sorken äter gräset, och räven äter sorken.

  2. Vad tror du händer sedan?

    Strö krassefrön på blött hushållspapper i två likadana skålar. Ställ den ena i fönstret och den andra i ett mörkt skåp. Håll pappret blött i båda. Hur tror du att krassen ser ut i de två skålarna efter en vecka?

    Tränar: gissa och pröva att växter behöver solljus

    Visa svar

    Krassen i fönstret är grön. Krassen i skåpet är gul eller blek och ser ranglig ut. Växter behöver ljus för att bli gröna och göra sin näring.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    En sork sitter i gräset i skogen och äter. Vilket djur kan vilja äta upp sorken?

    Tränar: veta vem som äter vem

    Visa svar

    En räv, eller en uggla.

  4. Utforska

    Titta på fåglarna i en trädgård, en park eller på ett fågelbord en stund tillsammans med en vuxen. Vad äter fåglarna ni ser?

    Tränar: upptäcka vad djur äter

    Visa svar

    Till exempel: en koltrast drar upp en mask ur gräsmattan, och en talgoxe äter fröer på fågelbordet.

  5. Prata om det

    Berätta för någon hemma vad du åt till middag, och om maten kom från en växt eller från ett djur.

    Tränar: se att människan också är med i näringskedjor

    Visa svar

    Till exempel: potatisen och morötterna kom från växter. Fiskpinnarna kom från ett djur, en fisk.

Så tränar du

5 minuter

  • Vem äter vem?

    Den första säger en växt, till exempel gräs. Den andra säger ett djur som äter växten, till exempel en hare. Den tredje säger ett djur som äter det djuret, till exempel en räv. Hittar ni inget djur som passar, slå upp det tillsammans.

I vardagen

  • Spaning på promenaden

    Leta efter tecken på vem som äter vad: gnagda kottar, hål i blad, fåglar som letar mask eller spår i snön. Titta med ögonen. Rör aldrig döda djur eller djurspillning, och tvätta händerna när ni kommer hem.

Med papper och penna

  • Kedjekort

    Rita växter och djur från svensk natur på små kort: gräs, blad, sork, hare, larv, talgoxe, räv och uggla. Lägg ut dem och dra pilar med penna på ett stort papper mellan kort som hör ihop. Hur många kedjor hittar ni?

Tillsammans med en vuxen

  • Titta i komposten

    Har ni en kompost eller en lövhög, titta i den tillsammans med trädgårdshandskar och en pinne. Leta efter maskar, gråsuggor och svamptrådar. Prata om vad de gör med det som har dött. Tvätta händerna noga efteråt, och leta efter fästingar om ni har varit i gräs eller skog.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Var fick gräset sin energi ifrån?”

    Börja kedjan med solen när ni pratar om den. Det är lätt att glömma att allt som djur äter kommer från växter som har fått sin energi från solljuset.

  • ”Vad händer med lövet när det har legat på marken länge?”

    Fråga vart något tar vägen när det dör. Tanken att det blir jord med näring till nya växter binder ihop hela området.

  • Säg att rovdjur inte är elaka. De behöver mat, precis som växtätarna, och de hör till naturen lika mycket.
  • Titta på djur, spår och spillning med ögonen, aldrig med händerna. Rör inte döda djur, och tvätta händerna efter jord, maskar och småkryp. Mögel i en burk eller påse öppnas aldrig, och har någon i familjen astma eller mögelallergi hoppar ni över mögelförsöket.

Det här kan vara klurigt

  • Ritar pilarna åt fel håll, från den som äter till den som blir uppäten.

    Så kan du hjälpa: Säg att pilen visar vart näringen går. Näringen i gräset går till sorken, så pilen pekar från gräset till sorken.

  • Tror att växterna äter jord.

    Så kan du hjälpa: Förklara att växterna tar upp vatten och näringsämnen ur jorden, men att de gör sin näring själva med hjälp av solljuset. Därför behöver de ljus, som krassen i försöket.

  • Tror att det bara finns rovdjur och växtätare, och glömmer nedbrytarna.

    Så kan du hjälpa: Titta i en lövhög eller kompost tillsammans och prata om vad maskarna och svamparna gör där.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. NäringskedjorDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig att energin kommer från solen, att växterna gör sin näring själva och att djuren äter växter eller andra djur. Barnet ritar kedjor med växter och djur från svensk natur och ser hur nedbrytare gör jord av det som dör.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De naturorienterande ämnena, årskurs 1–3

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 16 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.