Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 1

Upptäckter förr

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Allt vi vet om naturen har någon tagit reda på, genom att titta noga, mäta och pröva. Ibland hade de fel, och då fick de tänka om.

NO i åk 1–3 tar upp några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram. Området håller sig till några välkända personer och säger tydligt vad som är säkert känt och vad som bara är en berättelse. Plocka bara vanliga växter där det är tillåtet, smaka aldrig på dem och tvätta händerna efteråt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka med mörkt hår i två flätor och ljusbrun hud och en äldre man med grått skägg och ljus hud tittar på pressade blommor i en gammal bok vid ett köksbord

Det här handlar det om

Kunskap om naturen kommer inte av sig själv. Människor har tittat noga, mätt, prövat och skrivit ner vad de såg. Ibland visade det sig att det man trott länge var fel, och då fick man ändra sig.

För mer än 2 000 år sedan skrev den grekiske tänkaren Aristoteles att tunga saker faller fortare än lätta. Det trodde många i lång tid. Men prövar man själv ser man att tunga och lätta saker faller lika fort, om luften inte bromsar den lätta saken mycket.

Länge trodde de flesta att solen och planeterna åker runt jorden. År 1543 skrev Nicolaus Copernicus att jorden och de andra planeterna åker runt solen. År 1610 tittade Galileo Galilei på himlen med en kikare och upptäckte fyra månar som åker runt planeten Jupiter. Det visade att allt på himlen inte åker runt jorden.

År 1687 gav Isaac Newton ut en bok där han förklarade att samma kraft som får saker att falla på jorden också håller månen kvar i sin bana. Det finns en känd berättelse om att ett fallande äpple fick honom att tänka på tyngdkraften. Newton berättade själv något sådant när han var gammal, men ingen kan kontrollera om det gick till så. Att äpplet skulle ha träffat honom i huvudet finns inte med i de gamla berättelserna.

Anders Celsius var forskare i Uppsala. År 1742 beskrev han en skala för att mäta temperatur, med två fasta punkter: där vatten fryser och där vatten kokar. Från början satte han 100 vid fryspunkten och 0 vid kokpunkten. Efter hans död vändes skalan, och det är den vi använder i dag: vatten fryser vid 0 grader och kokar vid 100 grader.

Carl Linné levde på 1700-talet och var också forskare i Uppsala. Han samlade och pressade växter, ordnade växter och djur i grupper och gav dem namn i två delar på latin. Tusenskönan heter till exempel Bellis perennis. Blomman linnea är uppkallad efter honom.

Ny kunskap kan också ändra hur man sorterar saker. Pluto hittades år 1930 och räknades som planet. När forskare hittade fler liknande himlakroppar bestämde de år 2006 att Pluto är en dvärgplanet.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • lyssna på en berättelse om någon som upptäckte något och berätta vad den personen gjorde
  • berätta att människor har tagit reda på saker genom att titta noga och pröva
  • ordna saker från naturen i grupper, som Linné gjorde
  • veta att en termometer visar hur varmt eller kallt det är

Kan du lösa sådana här?

  1. Prata om det

    En vuxen läser stycket om Carl Linné högt. Berätta sedan med egna ord vad Linné gjorde.

    Tränar: berätta om en upptäckare

    Visa svar

    Han tittade på massor av växter och djur, ordnade dem i grupper och gav dem namn.

  2. Lek

    Samla kottar, löv, pinnar och stenar ute. Turas om med en vuxen att lägga sakerna i grupper utan att säga hur du har tänkt. Den andra gissar hur du sorterade. Tvätta händerna efteråt.

    Tränar: sortera som en forskare

    Visa svar

    Till exempel en grupp med sådant som kommer från träd, som kottar, löv och pinnar, och en grupp med stenar.

  3. Vad tror du händer sedan?

    Plocka en prästkrage eller en klöverblomma där det är tillåtet att plocka. Lägg den mellan två papper i en tjock bok i en vecka. Smaka aldrig på växten, tvätta händerna efteråt och leta efter fästingar om du har varit i gräs eller skog. Hur tror du att blomman ser ut när ni öppnar boken?

    Tränar: gissa först och sedan titta efter

    Visa svar

    Den är platt och torr, men man ser fortfarande bladen och blomman.

  4. Utforska

    Titta på en termometer inne och en ute tillsammans med en vuxen. Hur många grader visar de, och var är det kallast?

    Tränar: läsa av en termometer

    Visa svar

    Det beror på dagen. En vinterdag kan det vara 21 grader inne och 2 minusgrader ute, så där är det kallast ute.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Förr fanns det inga termometrar. Hur kunde man ändå veta att det var mycket kallt ute?

    Tränar: förstå varför man behövde mäta

    Visa svar

    Man kände det på kroppen, och man såg att vattnet frös till is.

Så tränar du

5 minuter

  • Dagens grader

    Läs av termometern ute varje morgon i en vecka och säg hur många grader det är. Gissa först, och se hur nära ni kommer. Prata om att det är Celsius skala ni använder.

I vardagen

  • Vem har gjort det här?

    När ni hör något i vardagen som har med en upptäckt att göra – grader Celsius i väderleksrapporten, en linnea i skogen, månen på himlen – fråga hur någon en gång tog reda på det.

Med papper och penna

  • Tidslinje

    Rita en lång linje på ett papper. Sätt ut Galileis månar runt Jupiter 1610, Celsius skala 1742, Pluto som hittades 1930 och ditt eget födelseår. Rita en liten bild vid varje punkt.

Tillsammans med en vuxen

  • Pressa blommor som Linné

    Plocka några vanliga blommor där det är tillåtet, till exempel prästkragar eller klöver, men aldrig fridlysta växter. Smaka aldrig på växterna, tvätta händerna efteråt och leta efter fästingar om ni har varit i gräs eller skog. Pressa dem mellan papper i en tjock bok, och skriv namnet under varje blomma när den är torr.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur kan man veta det?”

    Säg tydligt när något är en berättelse som ingen kan kontrollera, som Newtons äpple. Barnet lär sig att fråga hur man vet något, och det är kärnan i naturvetenskap.

  • ”Vad trodde man förut?”

    Visa att forskare också har haft fel och fått ändra sig. Det är inget misslyckande, utan så kunskap växer.

  • Koppla berättelserna till saker barnet känner igen: grader Celsius i väderleksrapporten, blomman linnea och månen på himlen.
  • Plocka bara vanliga växter där det är tillåtet och aldrig fridlysta, smaka aldrig på dem och tvätta händerna efter att ni har varit ute och samlat.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att berättelsen om Newtons äpple är säker historia.

    Så kan du hjälpa: Förklara att Newton själv berättade om ett äpple när han var gammal, men att ingen kan kontrollera det. Att det träffade huvudet har lagts till senare.

  • Tror att alla människor förr trodde att jorden var platt.

    Så kan du hjälpa: Berätta att grekiska tänkare visste att jorden är rund för mer än 2 000 år sedan. Det man länge trodde fel om var i stället att solen åker runt jorden.

  • Tror att det forskare har kommit fram till aldrig kan ändras.

    Så kan du hjälpa: Ta Pluto som exempel. Den räknades som planet i mer än 70 år, men sedan 2006 kallas den dvärgplanet.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Upptäckter förrDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Några välkända berättelser om hur kunskap om naturen tagits fram – Linnés namn på växter, Celsius temperaturskala, Galileis kikare och Newtons tyngdkraft – och om att kunskap kan ändras när någon prövar och mäter.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De naturorienterande ämnena, årskurs 1–3

Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 16 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.