NO • Åk 3
Näringskedjor
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Alla växter och djur behöver näring. Växterna gör sin egen med hjälp av solen, och djuren äter växter eller andra djur. Så hänger allt ihop i en kedja.
NO i åk 1–3 tar upp enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Barnet lär sig att energin kommer från solen, att växterna gör sin näring själva och att nedbrytare som maskar, svampar och bakterier gör jord av det som dör. Trädgården, parken och skogen räcker långt. Titta med ögonen, rör inte döda djur eller spillning, och tvätta händerna efter jord och småkryp.
På den här sidan
Det här handlar det om
Alla växter och djur behöver energi för att leva och växa. Energin kommer från början från solen. Växterna gör sin egen näring med hjälp av solljus, vatten och luft. Därför kallas växterna producenter.
Djur kan inte göra sin näring själva. Växtätare, som haren och sorken, äter växter. Rovdjur, som räven, äter andra djur. En del djur, till exempel grävlingen och människan, äter både växter och djur.
En näringskedja visar vem som blir mat åt vem. Den börjar med en växt. Ett exempel är gräs → sork → räv: sorken äter gräs, och räven äter sorken. Pilen pekar mot den som äter, och visar vart näringen går.
När växter och djur dör tar nedbrytarna vid. Daggmaskar, gråsuggor, svampar och bakterier bryter ner döda löv, döda djur och annat som har dött. Det som blir kvar blir jord med näring i, som nya växter kan använda. Utan nedbrytare skulle döda löv och djur bara ligga kvar.
I naturen hänger många kedjor ihop. Räven äter inte bara sorkar utan också till exempel harar och möss, och sorkarna äts också av ugglor. Kedjorna bildar tillsammans en näringsväv. Blir det ont om ett djur i väven får de som äter det svårare att hitta mat.
Titta gärna på småkryp och spår i naturen, men rör aldrig döda djur eller djurspillning. Tvätta händerna efter att ni har rört vid jord, maskar eller andra småkryp.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara varför en näringskedja börjar med en växt
- använda orden producent, växtätare, rovdjur och nedbrytare
- rita en enkel näringsväv där flera kedjor hänger ihop
- berätta vad som kan hända med de andra djuren när ett djur blir färre
- göra en undersökning om nedbrytning och berätta vad som hände
Kan du lösa sådana här?
- Prata om det
Förklara för någon hemma varför räven behöver solen, fast den aldrig äter gräs.
Tränar: förklara att energin kommer från solen
Visa svar
Solen ger gräset energi att göra sin näring. Sorken äter gräset, och räven äter sorken. Utan sol blir det inget gräs, inga sorkar och ingen mat åt räven.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett år finns det väldigt få sorkar i skogen. Hur kan det påverka rävarna och ugglorna där?
Tränar: se hur djuren i en näringsväv påverkar varandra
Visa svar
De får svårare att hitta mat, eftersom de äter sorkar. Då kan det bli färre av dem.
- Vad tror du händer sedan?
En vuxen droppar lite vatten på en bit bröd, gärna bröd ni har bakat själva eftersom det möglar fortare, lägger den i en plastpåse och tejpar igen påsen. Påsen ligger i rumstemperatur. Den öppnas aldrig och ingen luktar på den – mögel ska man inte andas in. Ni tittar genom plasten varje dag, och efteråt slänger den vuxna påsen oöppnad. Hur tror du att brödet ser ut efter en till två veckor, och vad har hänt?
Tränar: gissa och undersöka hur svampar bryter ner
Visa svar
Oftast har det vuxit mögel på brödet, fläckar som kan vara gröna, vita eller svarta. Köpebröd kan ta längre tid. Möglet är en svamp som bryter ner brödet, alltså en nedbrytare.
- Skriv själv
Rita en näringsväv med gräs, sork, hare, räv och uggla. Dra pilar mot den som äter.
Tränar: rita en näringsväv
Visa svar
Pilar från gräset till sorken och till haren. Pilar från sorken till räven och till ugglan. En pil från haren till räven.
- Jämför
Räven och daggmasken – vad äter de, och vad gör de i naturen?
Tränar: jämföra ett rovdjur och en nedbrytare
Visa svar
Räven är rovdjur och äter andra djur, som sorkar och harar. Daggmasken är nedbrytare och äter döda växtdelar, och gör jord av dem.
- Tänk själv – dra en slutsats
Tänk dig att alla nedbrytare försvann från en skog. Vad skulle hända med döda löv och döda djur, och varför skulle träden få det svårare?
Tränar: förklara varför nedbrytare behövs
Visa svar
De skulle ligga kvar och inte bli jord. Då skulle det inte komma någon ny näring i jorden till träden.
Så tränar du
5 minuter
Vem äter vem?
Den första säger en växt, till exempel gräs. Den andra säger ett djur som äter växten, till exempel en hare. Den tredje säger ett djur som äter det djuret, till exempel en räv. Hittar ni inget djur som passar, slå upp det tillsammans.
I vardagen
Spaning på promenaden
Leta efter tecken på vem som äter vad: gnagda kottar, hål i blad, fåglar som letar mask eller spår i snön. Titta med ögonen. Rör aldrig döda djur eller djurspillning, och tvätta händerna när ni kommer hem.
Med papper och penna
Kedjekort
Rita växter och djur från svensk natur på små kort: gräs, blad, sork, hare, larv, talgoxe, räv och uggla. Lägg ut dem och dra pilar med penna på ett stort papper mellan kort som hör ihop. Hur många kedjor hittar ni?
Tillsammans med en vuxen
Titta i komposten
Har ni en kompost eller en lövhög, titta i den tillsammans med trädgårdshandskar och en pinne. Leta efter maskar, gråsuggor och svamptrådar. Prata om vad de gör med det som har dött. Tvätta händerna noga efteråt, och leta efter fästingar om ni har varit i gräs eller skog.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Var fick gräset sin energi ifrån?”
Börja kedjan med solen när ni pratar om den. Det är lätt att glömma att allt som djur äter kommer från växter som har fått sin energi från solljuset.
”Vad händer med lövet när det har legat på marken länge?”
Fråga vart något tar vägen när det dör. Tanken att det blir jord med näring till nya växter binder ihop hela området.
- Säg att rovdjur inte är elaka. De behöver mat, precis som växtätarna, och de hör till naturen lika mycket.
- Titta på djur, spår och spillning med ögonen, aldrig med händerna. Rör inte döda djur, och tvätta händerna efter jord, maskar och småkryp. Mögel i en burk eller påse öppnas aldrig, och har någon i familjen astma eller mögelallergi hoppar ni över mögelförsöket.
Det här kan vara klurigt
Ritar pilarna åt fel håll, från den som äter till den som blir uppäten.
Så kan du hjälpa: Säg att pilen visar vart näringen går. Näringen i gräset går till sorken, så pilen pekar från gräset till sorken.
Tror att växterna äter jord.
Så kan du hjälpa: Förklara att växterna tar upp vatten och näringsämnen ur jorden, men att de gör sin näring själva med hjälp av solljuset. Därför behöver de ljus, som krassen i försöket.
Tror att det bara finns rovdjur och växtätare, och glömmer nedbrytarna.
Så kan du hjälpa: Titta i en lövhög eller kompost tillsammans och prata om vad maskarna och svamparna gör där.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- NäringskedjorDu är här
Bra att kunna först
- Djur, växter och svampar
Åk 1–3
Fortsätt med
- Kroppens organ
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att energin kommer från solen, att växterna gör sin näring själva och att djuren äter växter eller andra djur. Barnet ritar kedjor med växter och djur från svensk natur och ser hur nedbrytare gör jord av det som dör.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De naturorienterande ämnena, årskurs 1–3
Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 16 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.