Idrott och hälsa • Åk 3
Röra sig varje dag
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Man behöver inte gå på någon träning för att röra sig. Rörelse finns överallt: i trappan, på lekplatsen, på väg till skolan och i köket när en låt du gillar kommer på. Här letar du efter rörelse i din egen vardag.
Idrott och hälsa i åk 1–3 tar upp undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön. Barnet upptäcker var och hur det går att röra sig under en vanlig dag – utan utrustning, klubb eller kostnad – och räknar sina egna rörelsestunder utan att jämföra sig med andra. Det handlar om att hitta det som är roligt, inte om att prestera.

På den här sidan
Det här handlar det om
Att röra sig är allt som får kroppen att jobba: att gå, springa, cykla, dansa, gunga eller hoppa. Man kan röra sig med benen, med armarna eller med hela kroppen. Alla rör sig på sitt eget sätt.
Rörelse behöver inte vara träning. Den finns i det man ändå gör under en dag, både inne och ute. Det kostar ingenting, och man behöver inga särskilda kläder.
Kroppen mår bra av att röra sig varje dag. Många känner sig piggare och gladare efteråt, och det blir lättare att orka leka länge.
Närmiljön är platserna nära där man bor och går i skolan: gården, parken, lekplatsen, backen eller trapphuset. Man kan undersöka närmiljön och leta efter ställen där det går att röra sig.
Vill man veta hur mycket man rör sig kan man sätta ett streck för varje rörelsestund. Strecken är bara ens egna. Man jämför med sig själv, till exempel med förra veckan – aldrig med någon annan.
Vid gator och vägar gäller trafikreglerna. Gå eller cykla tillsammans med en vuxen, ha hjälm när du cyklar och stanna vid kanten innan ni går över.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- göra en lista över platser i din närmiljö där man kan röra sig
- planera en vecka med rörelse som du tycker är rolig
- föra en egen rörelsedagbok och fundera på varför veckorna blir olika
- hitta ett annat sätt att röra dig när vädret ändrar planen
- hitta på en rörelselek där alla kan vara med
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Gör en lista över platser i din närmiljö där man kan röra sig. Skriv vad man kan göra på varje plats, och om det går året om.
Tränar: undersöka närmiljön och ordna det man hittar
Visa svar
Lekplatsen: klättra och gunga, året om. Backen vid skolan: springa på sommaren och åka pulka på vintern. Hallen hemma: hoppa och dansa när det regnar.
- Skriv själv
Skriv en rörelsedagbok i en vecka. Skriv en rad varje dag om hur du rörde dig och hur det kändes.
Tränar: föra en egen dagbok över rörelse
Visa svar
Måndag: lekte kull på rasten, blev varm och glad. Tisdag: gick till biblioteket med pappa, lugnt och skönt. Onsdag: dansade i köket.
- Tänk själv – dra en slutsats
Första veckan fick Amir åtta streck i sin rörelsedagbok. Andra veckan fick han fem, för han var förkyld i tre dagar. Vad säger strecken om de två veckorna?
Tränar: förstå varför veckor blir olika
Visa svar
Att han rörde sig mindre andra veckan, för att han var sjuk och kroppen behövde vila. Strecken säger inte att han har blivit sämre.
- Prata om det
Planera en vecka med rörelse tillsammans med en vuxen. Välj något du tycker är roligt för varje dag, och berätta planen.
Tränar: planera egen rörelse
Visa svar
Måndag: dansa i köket. Tisdag: lekplatsen. Onsdag: en hinderbana med kuddar. Torsdag: gå till parken. Fredag: hoppa hopprep. Helgen: något vi hittar på då.
- Utforska
Det stormar, och den promenad du skulle gå blir inte av. Hitta tre sätt att röra dig inne i stället, och pröva ett av dem.
Tränar: hitta en annan rörelse när planen ändras
Visa svar
Hinderbana med kuddar, balansera på en linje av tejp eller strumpbasket med ett nystan strumpor. Jag prövade strumpbasket.
- Prata om det
Hitta på en rörelselek där alla kan vara med – den som går, den som springer och den som rullar. Förklara reglerna för någon hemma.
Tränar: hitta på en lek för alla
Visa svar
Ballongleken: vi ska hålla en ballong i luften utan att den nuddar golvet. Man får slå med händerna eller armarna, och man kan stå, sitta eller rulla.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken rörelse skulle du vilja pröva som du aldrig har gjort?
Tränar: tänka efter vad man själv vill pröva
Så tränar du
5 minuter
Trappan
Hittar ni en trappa hemma, i trapphuset eller i parken, gå upp och ner några gånger och håll i ledstången. Räkna stegen högt eller gå långsamt som en robot. Finns ingen trappa, eller passar den inte, gör en egen runda i hallen i stället.
I vardagen
En låt i köket
Sätt på en låt ni gillar medan maten lagas eller disken plockas undan, och dansa i köket på ert eget sätt – stående, sittande eller med bara armarna. En låt räcker.
Med papper och penna
Veckans streck
Rita en tabell med veckans dagar. Barnet sätter ett streck för varje rörelsestund. Titta tillsammans i slutet av veckan: vilken stund var roligast, och vad gjorde att den blev det? Strecken är barnets egna och jämförs inte med någon annans.
Tillsammans med en vuxen
Promenad med uppdrag
Gå en kort runda tillsammans, eller cykla med hjälm. Gå på trottoaren, och stanna vid kanten och titta åt båda hållen innan ni går över en gata. Ge varandra ett uppdrag under tiden: hitta något rött, något runt och något som låter.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad var roligast att göra i dag?”
Prata om vad som var roligt, inte om hur mycket. Strecken i en rörelsedagbok är till för barnet självt och jämförs inte med syskon eller kompisar.
- Rör er tillsammans. Det räcker med några minuter, och det behöver inte se ut som träning – en lek på gården eller en dans i köket är också rörelse.
- Det mesta kostar ingenting: en trappa, en park, ett nystan strumpor att kasta i en korg eller en låt i köket räcker. Ingen klubb eller utrustning behövs.
- Fråga om det barnet har gjort, inte om vad familjen brukar göra. Alla familjer har olika vardagar, och barnet ska inte behöva berätta om dem.
- I trafiken är det den vuxna som har ansvaret. Gå eller cykla tillsammans, med hjälm på cykeln, och visa hur man stannar och tittar innan man går över.
Det här kan vara klurigt
Jämför sina streck med syskonets eller kompisens.
Så kan du hjälpa: Påminn om att strecken bara är barnets egna. Fråga i stället vilken stund som var roligast, eller hur den här veckan var jämfört med förra.
Tappar lusten när det blir samma sak varje dag.
Så kan du hjälpa: Byt plats eller lek, och låt barnet välja. En ny runda till lekplatsen eller en ny låt räcker ofta.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Röra sig varje dagDu är här
Bra att kunna först
- Hitta med karta
Åk 1–3
Fortsätt med
- Hur kändes det?
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet undersöker var och hur det går att röra sig under en vanlig dag nära hemmet och skolan, och räknar sina egna rörelsestunder utan att jämföra sig med andra.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 1–3
Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.