Hoppa till innehållet
Skolguiden

Idrott och hälsa • Åk 3

Hur kändes det?

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

När du har lekt, sprungit eller dansat känns det i kroppen och i känslorna. Här tränar du på att säga hur det kändes och att lyssna när andra berättar. Du bestämmer själv vad du vill berätta.

Idrott och hälsa i åk 1–3 tar upp samtal om upplevelser av olika aktiviteter. Barnet sätter ord på hur en rörelse kändes i kroppen och i känslan, och förstår att andra kan uppleva samma lek på ett annat sätt. Det finns inga rätta svar, och barnet behöver aldrig berätta något det inte vill.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i rullstol med långt rött hår, ljus hud och blå tröja och en pojke med kort svart hår, brun hud och orange tröja vilar efter en lek i en park, hon i rullstolen och han på gräsmattan bredvid, och pratar och skrattar

Det här handlar det om

När man har rört sig mycket känns det i kroppen. Man kan bli andfådd, alltså andas fort och djupt. Man kan bli varm och svettig, och hjärtat slår fortare – pulsen går upp. Benen eller armarna kan kännas trötta och tunga. Efter en stund i vila lugnar sig kroppen igen.

Det känns också i känslorna. En lek kan vara rolig, spännande, tråkig eller lite läskig. Man kan känna sig stolt när något går som man ville, och frustrerad – arg och ledsen på samma gång – när det inte går. Alla känslor är okej att ha.

Samma lek kan kännas olika för olika personer. En tycker att det är skönt att gunga högt, en annan blir yr och vill gå av. Ingen av dem har fel. Därför är det bra att lyssna när någon berättar hur det kändes, och att fråga hellre än att gissa.

Att sätta ord på hur något kändes hjälper en att förstå sig själv. Man kan berätta vad som var roligt, vad som var svårt och vad man vill göra igen eller göra på ett annat sätt. Vill man jämföra, jämför man med hur det var för en själv förra gången – inte med hur det gick för någon annan.

Att ge respons är att säga till någon vad man såg och tyckte om, utan att döma. "Jag såg att du fortsatte fast det var svårt" är respons. "Du är dålig på det här" är att döma, och det gör ont att höra.

Ingen behöver berätta något man inte vill. Man får säga "pass" eller "det vill jag inte prata om", och det är också ett svar.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • berätta om en aktivitet i ordning, med först, sedan och till sist
  • berätta både hur det kändes i kroppen och hur det kändes inuti
  • förklara att samma lek kan kännas olika för olika personer
  • ge en kompis respons på det du såg, utan att döma
  • välja själv vad du vill berätta, och säga pass när du inte vill

Kan du lösa sådana här?

  1. Prata om det

    Berätta för någon hemma om en promenad eller en lek du har gjort. Använd orden först, sedan och till sist, och säg hur det kändes.

    Tränar: berätta om en upplevelse i ordning

    Visa svar

    Först gick vi till parken, och jag var lite sur. Sedan lekte vi kull, och då blev det roligt. Till sist var jag trött i benen men glad.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Leo försöker hoppa hopprep men trampar på repet hela tiden. Till sist slänger han repet och säger att han aldrig vill igen. Vilket ord passar för hur han känner sig: frustrerad eller uttråkad?

    Tränar: välja ett ord för en känsla

    Visa svar

    Frustrerad. Han är arg och ledsen på samma gång, för att det inte går som han vill. Uttråkad passar inte – då hade han inte brytt sig.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Noor och Ella har åkt pulka i samma backe. Noor säger till Ella: "Det var inte alls läskigt!" Stämmer det?

    Tränar: tänka på hur en lek känns för andra

    Visa svar

    För Noor var det inte läskigt, men för Ella kanske det var det. Ella vet själv hur det kändes för henne.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Efter fotbollen säger Sam till Mira: "Du kan ju inte fånga." Är det respons eller att döma?

    Tränar: skilja respons från att döma

    Visa svar

    Att döma. Det säger något om Mira, inte vad Sam såg. Han kunde säga: "Jag såg att du sträckte fram händerna."

  5. Prata om det

    Ge en kompis respons efter en lek: säg en sak du såg att hen gjorde och en sak du tyckte om.

    Tränar: ge respons till en kompis

    Visa svar

    Jag såg att du hjälpte Sam upp när han ramlade. Jag tyckte om att du skrattade hela tiden.

  6. Skriv själv

    Skriv tre meningar om en lek eller något annat där du har rört dig: en om hur det kändes i kroppen, en om hur det kändes inuti och en om vad du vill göra nästa gång.

    Tränar: skriva om kroppen och känslan

    Visa svar

    Efter bollspelet var jag svettig och trött i benen. Jag var stolt över att jag vågade stå i mål. Nästa gång vill jag pröva att springa mer.

  7. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Tänk på en lek eller något annat där du har rört dig den här veckan. Vad av det vill du berätta om, och finns det något du hellre säger pass till?

    Tränar: välja själv vad man berättar

Så tränar du

5 minuter

  • Tummen

    Efter något ni har gjort tillsammans – en cykeltur med hjälm, en stund på lekplatsen – visar den som vill med tummen hur det kändes: upp, åt sidan eller ner. Fråga sedan en sak: vad gjorde att det blev så? Den som inte vill säga mer säger pass.

I vardagen

  • Tre ord på hemvägen

    Efter en lek, en promenad eller ett bollspel säger ni tre ord var om hur det kändes: ett för kroppen, ett för känslan och ett fritt. Den vuxna säger också tre ord. Ingen behöver förklara sina ord, och den som inte vill säger pass.

Med papper och penna

  • Kroppskartan

    Rita en enkel figur av en kropp. Efter en lek färgar barnet där det kändes något: rött där det blev varmt och blått där det blev trött. Det finns inga rätta eller felaktiga färger.

Tillsammans med en vuxen

  • Efter simhallen eller badet

    I simhallen är en vuxen med i vattnet eller precis vid kanten, på badplatsen med i vattnet, och tittar hela tiden. Prata sedan på vägen hem: hur kändes vattnet, vad var roligt, och var det något som kändes läskigt?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur kändes det?”

    Fråga hur det kändes, inte hur det gick. "Hur kändes det?" öppnar för barnets egen upplevelse, medan "Vann ni?" handlar om resultatet och om andra.

  • ”Vad var det som kändes läskigt?”

    Alla känslor får finnas. Säger barnet att något var tråkigt eller läskigt, fråga vad som gjorde det så i stället för att försöka övertyga om motsatsen.

  • Berätta själv hur din egen promenad eller cykeltur kändes, både i kroppen och inuti. Barn lär sig orden genom att höra dem användas.
  • Barnet behöver aldrig berätta något det inte vill, och "pass" räcker som svar. Fråga om leken och rörelsen, inte om vad familjen brukar göra. Berättar barnet att något kändes obehagligt eller att någon gjorde illa, lyssna och ta det på allvar. Barnet kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se.

Det här kan vara klurigt

  • Svarar "bra" eller "vet inte" på allt.

    Så kan du hjälpa: Ge två eller tre ord att välja mellan: var det roligt, läskigt eller skönt? Fråga om en del av kroppen: hur kändes benen? En liten fråga är lättare att svara på än en stor. Vill barnet inte säga mer är det också okej.

  • Tror att en lek bara kan kännas på ett sätt, och att den som tycker annorlunda har fel.

    Så kan du hjälpa: Prata om en gång när ni kände olika för samma sak – den vuxna kan börja. Säg att båda kan stämma samtidigt.

  • Blandar ihop respons med att säga vad den andra gjorde fel.

    Så kan du hjälpa: Öva på att börja med "Jag såg att …". Säg vad du såg, inte vad du tycker om personen.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Hur kändes det?Du är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig sätta ord på hur en lek eller rörelse kändes, i kroppen och i känslan, och att lyssna på att samma aktivitet kan kännas olika för olika personer.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Idrott och hälsa, årskurs 1–3

Samtal om upplevelser av olika aktiviteter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.