Hoppa till innehållet
Skolguiden

Bild • Åk 6

Foto, film och redigering

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

En film är en berättelse i bilder. Här planerar du en kort film i en storyboard och filmar den i några tagningar med lera eller leksaker. Sedan prövar du hur ljus, bildutsnitt och ordningen på klippen ändrar det som berättas.

Bild i åk 4–6 tar upp fotografi, film och annat digitalt bildskapande samt redigering av foto och rörlig bild. Barnet väljer bildutsnitt och ljus, gör en kort stop motion-film och redigerar ljus, beskärning och klippens ordning. En telefon som du lånar ut räcker, och redigeringen som redan finns i den brukar räcka – ingen särskild app behövs. Barnet filmar saker, leksaker och lera, och frågar alltid innan någon annan kommer med.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i tolvårsåldern i rullstol, med kort lockigt brunt hår, mörkbrun hud och röd tröja, flyttar en liten lerfigur på ett bord, medan en pojke med långt ljust hår i en hästsvans, ljus hud och blå t-shirt håller en telefon stilla mot en trave böcker, i ett vardagsrum med en ritad storyboard på bordet

Det här handlar det om

En film är många stillbilder som visas snabbt efter varandra, så att ögat uppfattar rörelse. I en stop motion-film flyttar man en figur av lera eller en leksak en liten bit i taget och tar en bild efter varje flytt. När bilderna visas efter varandra ser det ut som att figuren rör sig själv.

Bildutsnitt är hur mycket som syns i bilden. En totalbild visar hela platsen. En helbild visar en hel figur. En halvbild visar figuren från midjan och upp. En närbild visar till exempel bara huvudet, och en detaljbild bara en liten del, som ett öga eller en knapp.

En tagning är en bit film som spelas in utan avbrott. En storyboard är en plan för en film, ritad som en serie rutor med en kort text om vad som händer i varje.

Att redigera är att ändra i efterhand: göra bilden ljusare eller mörkare, beskära den och klippa filmen – välja vilka tagningar som ska vara med och i vilken ordning.

Filma och fotografera saker, leksaker och lerfigurer. Vill du ha med en person: fråga först, och lägg aldrig ut en film eller bild där någon annan syns utan lov. Ute står du still en bit från vägen när du filmar.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • resonera om vad klippningen gör med en filmbild
  • välja bort tagningar som inte behövs
  • jämföra två planer för en film och välja den som passar syftet
  • tänka igenom vem som kan se en film innan den visas eller skickas

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    En påhittad film börjar med en närbild av en hund som tittar åt sidan utan att röra sig. I den ena versionen kommer sedan en bild av en skål med mat, i den andra en bild av ett mörkt åskmoln. Närbilden på hunden är exakt likadan. Vad tror man att hunden känner i de två versionerna, och varför?

    Tränar: tolka en känsla i en film

    Visa svar

    Med maten kan hunden se hungrig eller förväntansfull ut, med åskmolnet orolig eller rädd. Det är bilden efter som får oss att läsa in en känsla, fast hundens ansikte är detsamma.

  2. Skriv själv

    Du har filmat tolv tagningar till en film om en lerfigur som bygger ett torn, men filmen ska vara högst en halv minut. Skriv tre frågor du kan ställa dig för att bestämma vilka tagningar som ska bort.

    Tränar: välja bort tagningar

    Visa svar

    Till exempel: "1. Behövs tagningen för att man ska förstå vad som händer? 2. Visar en annan tagning samma sak bättre? 3. Är något suddigt, eller syns min hand i bilden?"

  3. Jämför

    Två planer för början på en spännande film om en leksaksdinosaurie som vaknar på natten. Plan A: en totalbild av rummet i fullt dagsljus och sedan en helbild av dinosaurien. Plan B: en totalbild av rummet nästan i mörker och sedan en närbild av dinosauriens öga som öppnas, med ljus underifrån från en ficklampa. Vilken plan passar bäst till en spännande film, och varför?

    Tränar: jämföra två planer för en film

    Visa svar

    Plan B. Mörkret gör det hemlighetsfullt, och närbilden på ögat gör att man undrar vad som ska hända. Ljuset underifrån kan göra det lite läskigt. Plan A visar allt tydligt direkt, så det blir mindre spännande.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Du har gjort en stop motion-film om en lerfigur. Vem kan se filmen om du visar den för familjen, om du skickar den till en kompis och om du lägger ut den på nätet? Vad kan hända med den i varje fall?

    Tränar: tänka igenom vem som kan se en film

    Visa svar

    Visar jag den hemma ser bara de som är där. Skickar jag den till en kompis kan kompisen skicka den vidare. Lägger jag ut den kan vem som helst se den, spara den och sprida den. Därför tänker jag efter innan, också när filmen bara visar lera.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vilken sorts film skulle du vilja göra om du fick hålla på med den i en hel vecka – och vad tror du skulle vara svårast?

    Tränar: planera ett större filmprojekt

Så tränar du

5 minuter

  • Rama in

    Gör en ram med händerna. Den ena säger ett bildutsnitt – totalbild, helbild, halvbild, närbild eller detaljbild – och den andra ramar in en sak i rummet på det sättet. Rama in saker, inte varandra.

I vardagen

  • Räkna klippen

    Titta på en kort film eller ett barnprogram tillsammans. Räkna hur många gånger bilden byts under en minut, och prata om vilka bildutsnitt ni ser.

Tillsammans med en vuxen

  • Stop motion vid köksbordet

    Den vuxna lånar ut en telefon. Gör en figur av lera eller ta en leksak, rita en storyboard i fyra rutor och ta tjugo bilder där figuren flyttas en liten bit varje gång. Ställ telefonen mot en trave böcker så att den står stilla. Titta på filmen tillsammans.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad ville du att man skulle känna i början av filmen?”

    Låna ut telefonen och låt barnet filma saker, leksaker och lera. Prata om vad filmen berättar, inte om den ser proffsig ut.

  • ”Vilken tagning skulle du ta bort om filmen måste bli kortare?”

    Ingen särskild app behövs. Redigeringen som finns i en vanlig telefon brukar räcka för att göra bilder ljusare eller mörkare, beskära och korta klipp.

  • Kom överens om vad som gäller: barnet frågar innan någon kommer med i en bild eller film, och ni pratar innan något skickas eller läggs ut. Ute står barnet still en bit från vägen när det filmar.

Det här kan vara klurigt

  • Filmar allt på samma avstånd, långt ifrån.

    Så kan du hjälpa: Pröva att gå närmare, och byt bildutsnitt mellan tagningarna.

  • Telefonen rör sig mellan bilderna i en stop motion-film.

    Så kan du hjälpa: Ställ telefonen mot något stadigt, och rör bara figuren.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Foto, film och redigeringDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet väljer bildutsnitt och ljus, planerar en kort film i en storyboard, gör en stop motion-film med lera eller leksaker och redigerar ljus, beskärning och ordningen på klippen.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Bild, årskurs 4–6

Fotografi, film och annat digitalt bildskapande samt redigering av fotografi och rörlig bild.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.