Bild • Åk 6
Reklam- och nyhetsbilder
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Du ser reklambilder och nyhetsbilder varje dag, i reklamblad, i tidningar och på skärmar. Här tar du reda på vad bilderna vill, vem som har gjort dem och hur en bild kan ha ändrats innan du ser den.
Bild i åk 4–6 tar upp mediebilder, till exempel reklam- och nyhetsbilder. Medier som ämne hör till samhällskunskapen; här är det själva bilden som läses: vad den vill, vem som är avsändare, och hur retusch och arrangerade bilder påverkar. Alla exempel är påhittade, och ingen verklig reklam, nyhet, person eller verkligt varumärke behövs.
På den här sidan
Det här handlar det om
En reklambild vill att du ska köpa något eller tycka om något, till exempel en sak, en resa eller ett företag. En nyhetsbild ska visa något som har hänt. Avsändaren är den som står bakom bilden och vill något med den.
Bilder kan ändras. Att retuschera är att ändra i en bild efteråt, till exempel ta bort något som stör eller göra färgerna starkare. En arrangerad bild är en bild där någon har ställt i ordning allt innan bilden togs.
I Sverige finns en lag om marknadsföring. Den säger att reklam ska vara gjord så att det tydligt syns att det är reklam. Många svenska nyhetsmedier följer dessutom gemensamma regler, som inte är en lag, där det står att man alltid tydligt ska tala om när en bild har ändrats.
Alla exempel här är påhittade. Det är bilderna du granskar, inte människorna i dem.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska vem som står bakom en bild och vad den vill
- granska tips och filmer i ett flöde
- resonera om vad en nyhetsbild väljer att visa och inte visa
- planera en nyhetsbild som är ärlig
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad bild i ett flöde: en person i din ålder håller upp ett par nya gympaskor, som fyller nästan halva bilden. Ordet "reklam" finns med, men med små ljusgrå bokstäver i ett hörn, ovanpå en ljus himmel. Hur är bilden gjord så att man lätt missar att det är reklam? Hur skulle den kunna göras om så att det syns direkt?
Tränar: granska hur reklam märks i en bild
Visa svar
Skorna är stora och mitt i bilden, så blicken fastnar där. Ordet "reklam" är litet, står i ett hörn där man sällan tittar och har nästan samma färg som himlen bakom. Det syns direkt om ordet står högst upp, med stora bokstäver i en färg som syns mot bakgrunden, så att man ser det innan man ser skorna.
- Tänk själv – dra en slutsats
Efter en storm i en påhittad stad tar en tidning en tätt beskuren bild av ett träd som har fallit över ett tak. När man ser bilden ser det ut som att hela staden har blivit förstörd. I själva verket föll bara några få träd. Vad har fotografen valt, och vad kan läsarna tro?
Tränar: resonera om vad en nyhetsbild visar och inte visar
Visa svar
Fotografen har valt det mest dramatiska och beskurit tätt, så att resten av staden inte syns. Läsarna kan tro att stormen var mycket värre än den var. En bredare bild, eller en bildtext som säger att bara några få träd föll, hade gett en sannare bild.
- Utforska
Bläddra i en tidning, på papper eller på nätet, tillsammans med en vuxen. Leta upp en reklambild och en nyhetsbild. Jämför ljuset och färgerna: hur ser de ut i varje bild, och vad säger det om hur bilden kom till?
Tränar: jämföra ljus och färger i reklam- och nyhetsbilder
Visa svar
Reklambilden har ofta starkt och jämnt ljus, klara färger och nästan inga skuggor, för den är arrangerad. Nyhetsbilden har oftare det ljus som fanns just då, till exempel gråväder, kvällsmörker eller hårda skuggor, för fotografen kunde inte ställa i ordning något.
- Skriv själv
Skoltidningen ska berätta att matsalen har fått nya bord, och du ska göra bilden. Skriv tre saker du tänker på så att nyhetsbilden blir ärlig. Skriv också bildtexten.
Tränar: planera en ärlig nyhetsbild
Visa svar
Till exempel: "1. Visa matsalen som den ser ut en vanlig dag, inte bara det finaste hörnet. 2. Inte ändra något i bilden efteråt. 3. Fråga alla som syns om de vill vara med, eller ta bilden när matsalen är tom." Bildtext: "Matsalen har fått tolv nya bord."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du fick bestämma: ska det få finnas reklam som riktar sig till barn? Varför tycker du så?
Tränar: ta ställning till reklam för barn
Så tränar du
5 minuter
Nyhet eller reklam?
Den vuxna hittar på en kort beskrivning av en bild. Barnet säger om det låter som en nyhetsbild eller en reklambild, och vad i beskrivningen som avgör det. Byt sedan roller.
I vardagen
Avsändarjakten
När ni ser en reklambild – i brevlådan, i affären eller på en skärm – fråga varandra: vem har betalat för den här bilden, och vad vill de att vi ska göra? Turas om att svara först.
Tillsammans med en vuxen
Gör en reklambild
Den vuxna lånar ut en telefon. Välj en helt vanlig sak hemma, till exempel en gammal sked. Arrangera en reklambild: välj bakgrund, flytta en lampa så att ljuset blir fint och fota. Ta sedan ett snabbt foto av samma sak där den brukar ligga. Lägg bilderna bredvid varandra och prata om skillnaden.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem tror du har betalat för den här bilden?”
Prata om reklam utan att göra narr av den som vill ha saken. Det är inte fel att vilja ha något. Det handlar om att förstå hur bilden försöker påverka.
”Hur skulle den här bilden se ut om den var en nyhetsbild i stället?”
Utgå från reklamblad, förpackningar och tidningar som ni redan har. Ni behöver inte leta upp verklig reklam eller verkliga nyheter på nätet.
- Prata om retusch som något som görs med bilder, inte som något som säger hur människor borde se ut. Jämför aldrig någons kropp med en bild.
Det här kan vara klurigt
Tror att ett foto alltid visar hur det var.
Så kan du hjälpa: Prata om vem som har gjort bilden och vilka val den personen kan ha gjort.
Tycker att all reklam är dålig och aldrig går att lita på.
Så kan du hjälpa: Reklam får finnas och kan tipsa om saker man har nytta av. Det viktiga är att förstå vad bilden vill.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Reklam- och nyhetsbilderDu är här
Bra att kunna först
- Vem är jag i bilden?
Åk 4–6
Fortsätt med
- Hur bilder påverkar
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet läser påhittade reklam- och nyhetsbilder: vad bilden vill, vem som är avsändare, hur bilder arrangeras och retuscheras och när det spelar roll att en bild har ändrats.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Bild, årskurs 4–6
Mediebilder, till exempel reklam- och nyhetsbilder.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i bild
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.