Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 4

Ansvar när du skriver på nätet

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Den som läser det du skriver vet bara det som står där. Här tränar du på att välja ord som säger det du menar, i en chatt, på en lapp och i en skoltidning.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på att kommunicera ansvarsfullt i digitala och andra medier, med fokus på språket: ton, mottagare och hur ett meddelande kan läsas. Lagar och regler på nätet tas upp i samhällskunskapen; här handlar det om orden. Alla meddelanden i uppgifterna är påhittade. Barnet behöver inte ha något eget konto och ska aldrig behöva visa sina egna meddelanden.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke i elvaårsåldern med mörk hy, kort svart hår och grön huvtröja sitter i en soffa och läser på en mobil. Bredvid honom sitter en vuxen kvinna med ljus hy och halvlångt brunt hår och tittar på skärmen tillsammans med honom.

Det här handlar det om

När du skriver ser mottagaren inte ditt ansikte och hör inte din röst. Därför får orden, skiljetecknen och emojierna visa det som tonfallet annars visar.

Ett kort meddelande kan ofta läsas på mer än ett sätt. Läs det du har skrivit en gång till, och fråga dig hur det låter för den som inte vet vad du tänkte.

Mottagaren vet bara det som står. Skriv vad du menar och vad saken gäller, i stället för att lita på att den andra förstår ändå.

Det du skriver kan sparas, till exempel som en skärmbild, och visas för andra. Skriv därför inget om någon som du inte skulle säga till personen själv.

Fråga innan du lägger upp eller skickar vidare en bild eller en text om någon annan. Lämna inte ut hela namnet, adressen eller skolan, varken dina egna eller någon annans.

Samma ansvar gäller i andra medier, till exempel på en lapp, i en skoltidning eller i ett klassbrev. Det som står i skrift kan läsas av fler än du tänkte på.

Också den som bara läser en chatt kan påverka vad som händer sedan. Du kan säga ifrån och berätta för en vuxen.

Känns något fel eller obehagligt, berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa eller sms:a Bris på 116 111 eller chatta på bris.se, och du behöver inte säga vem du är.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • hitta det ord som gör att ett meddelande kan förstås på två sätt
  • se hur sättet att skriva ändrar tonen i ett meddelande
  • skriva om ett tvetydigt meddelande så att det bara kan förstås på ett sätt
  • tänka på vem som kan läsa en lapp på en anslagstavla
  • välja vilka uppgifter om dig själv som inte ska stå i en text som många kan läsa

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Tre meddelanden och en lapp

Allt här är påhittat. Sami var inte med på matchen, så Viggo skriver till honom efteråt: "Kasper passade till Oskar och han gjorde mål!" Sami vet inte vem som gjorde mål.

Wilda skriver i chatten som läraren har gjort för klassens utflykt: "Alla kom inte i tid till bussen." Hon menar att några av klasskompisarna kom för sent.

Maja skriver i den påhittade chatten för sitt handbollslag: "SLUTA SKICKA BILDER NU". Hon var inte arg. Hennes telefon plingade bara hela tiden medan hon gjorde läxorna.

Wilma sätter upp en lapp på anslagstavlan i klassrummet, där alla i klassen kan läsa den: "Den som tog min blå penna vet nog vem den är." Wilma vill bara ha tillbaka pennan, och hon vet inte vem som har den.

  1. Vad betyder ordet?

    Vilket ord i Viggos meddelande gör att Sami inte kan veta vem som gjorde mål? Vad kan Viggo skriva i stället?

    Tränar: hitta ett ord som gör ett meddelande tvetydigt

    Visa svar

    Ordet han. Det kan syfta både på Kasper och på Oskar. Viggo kan skriva namnet i stället: "Kasper passade till Oskar, och Oskar gjorde mål!"

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Hur kan de andra i laget uppfatta Majas meddelande, fast hon inte var arg? Vad i sättet det är skrivet på gör att det kan låta så?

    Tränar: se hur sättet att skriva ändrar tonen

    Visa svar

    Som att Maja är arg och skriker åt dem. Hela meddelandet är skrivet med stora bokstäver, och det kan läsas som att hon skriker. Det står inte heller varför, så de andra vet inte att det bara handlade om att telefonen plingade.

  3. Skriv själv

    Hur kan läraren förstå Wildas meddelande, fast hon menar att några kom för sent? Skriv om meddelandet så att det bara kan betyda det som Wilda menar.

    Tränar: skriva om ett tvetydigt meddelande

    Visa svar

    Läraren kan tro att ingen alls kom i tid. Till exempel: "Inte alla kom i tid till bussen." eller "Några kom för sent till bussen."

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Vem kan känna sig utpekad av Wilmas lapp? Hur kunde hon ha skrivit för att få tillbaka pennan, utan att det låter som en anklagelse?

    Tränar: tänka på alla som kan läsa en lapp

    Visa svar

    Alla som läser lappen kan känna sig misstänkta, eftersom den låter som att någon har tagit pennan med flit. Den som bara har lånat pennan kan skämmas. Till exempel: "Jag har tappat bort min blå penna. Har någon sett den? Lägg den gärna på min bänk. Tack! /Wilma"

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: klass 4C gör en skoltidning, och de vuxna på skolan lägger ut den på skolans webbplats. Ida vill skriva sitt för- och efternamn, sin gatuadress och en bild på sitt hus under sin artikel. Vad är klokare att skriva, och varför är också bilden på huset ett problem?

    Tränar: välja vad som kan stå i en text som många läser

    Visa svar

    Bara förnamnet, om de vuxna på skolan har sagt att det är okej. Efternamnet och adressen ska inte stå med, eftersom vem som helst kan läsa tidningen på webbplatsen. Bilden på huset är också ett problem: den som ser den kan känna igen huset och ta reda på var Ida bor, fast adressen inte står där.

Så tränar du

5 minuter

  • Kommat som räddar farfar

    Skriv meningen "Nu ska vi äta farfar" på en lapp. Var ska ett kommatecken stå för att farfar ska bli bjuden på mat? Skriv sedan egna meningar där ett skiljetecken eller ordningen på orden ändrar vad som står.

I vardagen

  • Missförstånd i en berättelse

    Leta efter ett missförstånd i en bok, en serie eller ett tv-program, där någon skriver eller säger något som den andra läser på ett annat sätt. Prata om vad personen menade och vad den andra trodde.

Med papper och penna

  • Lappen som lät arg

    Hitta på en irriterad lapp som en påhittad person skriver, till exempel om disk som står framme. Läs lappen som om du var den som får den. Skriv om den så att den säger vad personen vill, utan att låta som ett påhopp.

Tillsammans med en vuxen

  • Om något känns fel

    Bestäm tillsammans vilka vuxna barnet kan berätta för om något i ett meddelande känns fel, hemma och i skolan. Skriv upp Bris telefonnummer 116 111 och chatten på bris.se där barnet hittar dem.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur tror du att det här låter för den som får det?”

    Fråga hur ett meddelande kan läsas, inte bara vad den som skrev menade. Då tränar barnet på att läsa sin egen text med mottagarens ögon.

  • ”Kan det här läsas på något annat sätt?”

    Visa själv hur du läser igenom ett meddelande innan du skickar det, och ändra ett ord ibland så att barnet ser det.

  • Alla övningar bygger på påhittade meddelanden, så ingen behöver ett eget konto. Barnets egna chattar får förbli barnets. Prata om tonen i meddelanden som ni skriver eller hittar på ihop.
  • Gör det tydligt att det alltid är rätt att berätta om ett meddelande som kändes fel, och lyssna lugnt när barnet gör det. Barn kan också ringa eller sms:a Bris på 116 111 eller chatta på bris.se.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att mottagaren förstår vad man menar, eftersom man själv vet det.

    Så kan du hjälpa: Läs meddelandet högt med en annan röst, som om du vore den som får det. Låter det fortfarande som du menade?

  • Tror att ett kort meddelande alltid är det tydligaste.

    Så kan du hjälpa: Ett kort meddelande lämnar mycket åt läsaren att gissa. Läs det som om du inte visste något i förväg, och lägg till det som läsaren behöver.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ansvar när du skriver på nätetDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om att agera ansvarsfullt när man kommunicerar i digitala och andra medier.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.