Svenska • Åk 4
Lässtrategier
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Det finns många knep för att förstå det du läser eller lyssnar på. Här tränar du på att välja vad du gör före, under och efter läsningen, och på att läsa olika texter på olika sätt.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 använder lässtrategier, ensamt och tillsammans med andra. Barnet gissar före läsningen, ställer frågor och reder ut ord under läsningen och sammanfattar efteråt. I åk 5 reder barnet ut ord och begrepp i en faktatext från en påhittad webbsida, och i åk 6 väljer barnet sätt att läsa efter texttyp och medium. Ljudböcker och högläsning räknas som läsning.
På den här sidan
Det här handlar det om
En lässtrategi är ett sätt att arbeta med en text för att förstå den bättre. Du kan välja olika strategier före, under och efter läsningen.
Du kan läsa tillsammans med andra eller själv. Vid högläsning läser någon högt, och när ni läser i par kan ni turas om och prata om texten.
Före läsningen kan du titta på rubriken, bilderna och hur texten ser ut. Då kan du gissa vad den handlar om och tänka på vad du vill få veta.
Under läsningen kan du ställa frågor till texten, se det som händer framför dig och stanna när du inte förstår.
Ett svårt ord kan du ofta reda ut med hjälp av meningarna runt det. Ibland hjälper det att dela upp ordet i delar. Räcker inte det kan du slå upp ordet eller fråga någon.
Ett begrepp är ett ord som har en bestämd betydelse inom ett ämne. I faktatexter förklaras begreppen ofta i texten, och ibland på ett annat ställe på sidan.
Efter läsningen kan du sammanfatta texten, prata om den med någon eller fundera på om du fick svar på dina frågor.
Texter finns i många medier, till exempel i böcker, på webbsidor, i tidningar, på skyltar och i bruksanvisningar. Hur du läser beror på vad du vill ha ut av texten.
Att lyssna på en ljudbok eller på högläsning är också läsning. Du kan använda samma strategier, till exempel att pausa och fundera.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- gissa vad en bok handlar om med hjälp av titel, bild och baksida
- välja hur man reder ut ett okänt ord
- se det som händer i en text framför sig
- ställa frågor till en text medan man läser
- välja en strategi före, under och efter läsningen
- läsa tillsammans och turas om att fråga
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Rösten på vinden
Boken är påhittad, och allt här är skrivet av Skolguiden.
Framsidan: Titeln är Rösten på vinden. Bilden visar en flicka med en ficklampa längst ner i en smal trappa. Högst upp i trappan syns en dörr som står på glänt.
Baksidan: Stina har just flyttat in i ett gammalt hus. Första natten hör hon någon som viskar ovanför hennes rum. Men där uppe finns ingen. Eller?
Kapitel 1: Huset knarrade som ett gammalt skepp. Stina låg vaken och lyssnade. Flyttkartongerna stod staplade längs väggen, och det luktade damm och gammalt trä. Då hörde hon det igen: en tunn, susande röst, rakt ovanför taket.
Stina tände ficklampan. Hon tänkte på trappan i hallen, den som ledde upp till vinden. Mamma hade sagt att dörren där uppe hade varit låst i många år.
- Vad tror du händer sedan?
Titta bara på framsidan och baksidan innan du läser kapitlet. Vad gissar du att boken handlar om? Säg vad du fick veta av titeln, av bilden och av baksidestexten.
Tränar: gissa före läsningen
Visa svar
Till exempel att Stina försöker ta reda på vem eller vad som viskar på vinden i det nya huset. Titeln säger att det finns en röst på vinden, bilden visar att hon ska gå uppför en trappa med en ficklampa, och baksidestexten säger att hon hör viskningar fast ingen finns där. Det finns flera möjliga gissningar, men de ska passa med ledtrådarna.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilka ord runt "knarrade" i första meningen i kapitlet hjälper dig att förstå det, och vad betyder ordet? När hade du behövt slå upp det i stället?
Tränar: reda ut ett okänt ord
Visa svar
Huset jämförs med ett gammalt skepp, och Stina ligger och lyssnar, så det är ett ljud som något gammalt av trä gör. Att knarra betyder att trä knakar eller gnisslar, till exempel när någon går på ett gammalt golv. Hade det bara stått "Huset knarrade." utan något runt omkring hade du behövt slå upp ordet eller fråga någon.
- Skriv själv
Se kapitlet framför dig som en film. Beskriv med ord eller rita det du ser i Stinas rum. Vilka ord i texten gav dig bilden?
Tränar: se texten framför sig
Visa svar
Bilden visar det som texten beskriver: ett rum på natten med flyttkartonger staplade längs väggen och Stina som ligger vaken och sedan tänder en ficklampa. Orden "flyttkartongerna stod staplade", "luktade damm och gammalt trä" och "tände ficklampan" ger bilden. Resten av bilden får du hitta på själv.
- Tänk själv – dra en slutsats
Här är tre frågor som en läsare kan ställa till kapitlet. Vilken kan kapitlet svara på, och vilka får du läsa vidare för att få svar på? a) Varför är dörren till vinden låst? b) Var hör Stina rösten? c) Vem är det som viskar?
Tränar: ställa frågor till en text
Visa svar
b står i kapitlet: rakt ovanför taket. a och c får du läsa vidare för att få veta. Frågor som texten inte har svarat på än gör att du läser vidare med något att leta efter.
- Tänk själv – dra en slutsats
Använd strategierna på Rösten på vinden. a) Du minns inte varför Stina tänker på trappan i hallen. Vad gör du, och vad kommer du fram till? b) Du har läst klart kapitel 1. Sammanfatta det i en mening, och säg vilken av de tre frågorna i uppgiften om frågor till kapitlet som fick svar. c) Du ska börja på kapitel 2. Vad tror du att det handlar om, och vad i slutet av kapitel 1 pekar dit?
Tränar: använda strategier på en text
Visa svar
a: Gå tillbaka en bit och läs om. Stina har hört rösten rakt ovanför taket, och trappan i hallen leder upp till vinden, så hon tänker nog på hur hon ska komma upp dit. b: Till exempel: "Första natten i det nya huset hör Stina en röst ovanför taket och tänder sin ficklampa." Frågan om var hon hör rösten fick svar. c: Till exempel att Stina går upp till vinden. Hon har tänt ficklampan och tänker på trappan, fast dörren där uppe har varit låst i många år.
- Prata om det
Läs kapitlet högt tillsammans med en vuxen eller en kompis, och byt läsare efter varje stycke. Den som lyssnar ställer en fråga om stycket innan ni läser vidare. Läser du ensam kan du spela in dig själv och ställa frågan när du lyssnar.
Tränar: läsa tillsammans och ställa frågor
Visa svar
Frågorna kan handla om det som stod i stycket eller om det som texten ännu inte har berättat, till exempel "Vad hörde Stina?" eller "Vem har låst dörren?". Båda sorterna hjälper er att förstå och att läsa vidare.
Så tränar du
5 minuter
Gissa från framsidan
Välj en bok på biblioteket som ingen av er har läst. Titta på titeln, bilden och baksidan i en minut och säg vad ni tror att den handlar om. Läs sedan första sidan och se om gissningen höll.
I vardagen
Noga eller leta?
När ni möter en text i vardagen, till exempel en skylt, ett recept eller en tidtabell: fråga om den ska läsas noga från början eller om det räcker att leta efter en sak.
Med papper och penna
Frågor i boken
Läs ett kapitel i en bok och skriv en fråga på en lapp efter varje sida. Sätt lapparna i boken. När du har läst klart: vilka av frågorna fick svar?
Tillsammans med en vuxen
Ordjägare
När ni läser tillsammans: den som hittar ett svårt ord säger stopp. Gissa båda två vad ordet betyder ur meningarna runt det, och slå sedan upp det i en ordbok. Stämde gissningen?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du händer i nästa kapitel?”
Läs högt för barnet även när det kan läsa själv. Då kan ni ta er an längre och svårare texter, och ni får något att prata om.
”Vad säger resten av meningen?”
Låt barnet försöka reda ut ett ord själv innan du förklarar det.
- Ljudböcker och talsyntes räknas också som läsning. Pausa gärna ibland och prata om vad ni har hört.
- Berätta ibland högt hur du själv läser, till exempel när du hoppar över något eller läser om en mening som var krånglig.
Det här kan vara klurigt
Läser vidare fast texten har slutat vara begriplig.
Så kan du hjälpa: Lägg en lapp i boken där det blev rörigt, och gå dit tillsammans. Det gör inget att läsa samma sida flera gånger.
Tror att det är fusk att lyssna på en ljudbok.
Så kan du hjälpa: Säg att lyssnande också är läsning, och prata om ljudboken på samma sätt som om en bok.
Läser alla texter på samma sätt.
Så kan du hjälpa: Prata innan ni läser om vad ni vill få ut av texten.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- LässtrategierDu är här
Fortsätt med
- Läsa mellan raderna
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om gemensam och enskild läsning och om strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Gemensam och enskild läsning.
Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.