Svenska • Åk 4
Skriva olika slags texter
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
En text kan berätta, beskriva, förklara, instruera eller argumentera. Här tränar du på att välja sort efter vad texten ska göra, och på att planera, skriva och läsa igenom.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 skriver olika slags texter. Barnet känner igen fem texttyper och lär sig hur var och en brukar vara uppbyggd och vilka ord som passar. Barnet planerar med stödord, skriver ensamt och tillsammans med andra och läser igenom. I åk 6 väljer barnet texttyp efter syfte och skriver en argumenterande text om en påhittad fråga.
På den här sidan
Det här handlar det om
Texter skrivs av olika skäl: för att berätta, beskriva, förklara, instruera eller argumentera. Syftet avgör hur texten byggs upp och vilka ord som passar.
En berättande text har ofta en början, något som ställer till det och ett slut. Den skrivs oftast i dåtid, alltså med verb som sprang och tittade.
En beskrivande text berättar hur något är eller ser ut. Den går ofta från helheten till delarna och skrivs ofta i nutid, med verb som är och har.
En förklarande text svarar på hur eller varför något händer. Den binder ihop orsak och följd med ord som eftersom och därför.
En instruerande text säger åt läsaren vad den ska göra. Stegen börjar ofta med en uppmaning, och siffror eller ordningsord visar i vilken ordning stegen kommer.
En argumenterande text vill få läsaren att hålla med. Den börjar med en åsikt, ger argument som stöder åsikten och slutar ofta med en uppmaning eller med åsikten igen.
Ett argument blir starkare när det förklaras eller får ett exempel. Ord som för det första, dessutom och slutligen visar var ett nytt argument börjar.
Många texter blandar typer. En text om en bro kan både beskriva hur bron ser ut och förklara varför den byggdes just där.
Skrivandet blir lättare i tre steg: planera, skriva och läsa igenom. När du planerar bestämmer du vem som ska läsa och skriver stödord i den ordning de ska komma.
När du läser igenom frågar du om texten gör det den ska. En instruktion ska till exempel gå att följa för någon som inte kan fråga dig.
Ni kan skriva en text tillsammans och dela upp arbetet, eller skriva var för sig och jämföra efteråt. Bestäm först gemensamt vad texten ska göra.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- känna igen vilken typ en text är och visa en ledtråd
- förklara varför ett steg behövs
- avgöra var en varning ska stå
- skriva om en text för en yngre läsare
- skriva en egen kort text av en vald typ
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Fem texter om drakar
Allt här är påhittat. Text A: "Lisa sprang över ängen med draken efter sig. Plötsligt tog vinden tag i den, och snöret slets ur hennes hand."
Text B: "Draken är formad som en romb. Ramen är två pinnar i kors, och längst ner hänger en lång svans av tygremsor."
Text C: "En drake kan flyga eftersom den lutar mot vinden. Vinden som trycker mot duken lyfter den då. Snöret håller emot, och därför stiger draken i stället för att blåsa bort."
Text D: "Flyg bara draken tillsammans med en vuxen, på en öppen plats långt från elledningar, träd och vägar, och aldrig när det åskar. Ställ dig med ryggen mot vinden. Håll draken högt och släpp den. Släpp sedan ut snöret lite i taget. Håll hela tiden i snöret medan draken flyger. Fastnar draken i en elledning: släpp snöret, gå därifrån och säg till en vuxen."
Text E: "Varje klass borde få ha en drakdag. Det är roligt att bygga en drake, och man lär sig hur vinden fungerar. Därför tycker jag att skolan ska ordna en drakdag i höst."
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilken typ är var och en av texterna A–E? Ge en ledtråd ur texten för varje.
Tränar: känna igen texttyper med hjälp av ledtrådar
Visa svar
A är berättande: något händer Lisa, och verben sprang och slets står i dåtid. B är beskrivande: den säger hur draken ser ut. C är förklarande: den säger varför draken flyger, med eftersom och därför. D är instruerande: meningarna är uppmaningar, som Ställ och Håll. E är argumenterande: den vill att skolan ska ordna en drakdag och ger skäl för det.
- Tänk själv – dra en slutsats
I text D står "Håll hela tiden i snöret medan draken flyger." Varför behöver det steget stå där? Använd en av de andra texterna i ditt svar.
Tränar: koppla ihop två texter om samma sak
Visa svar
Utan snöret blåser draken i väg. I text A händer just det: snöret slets ur Lisas hand. Text C förklarar att snöret är det som håller emot. Därför behöver läsaren veta det innan den börjar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Text D nämner elledningar två gånger, i första och i sista meningen. Varför står den första meningen före alla andra steg? Varför går det bra att den sista står sist?
Tränar: avgöra var en varning gör nytta
Visa svar
Den första meningen säger var och när man får flyga. Läsaren måste veta det innan den går ut, annars kan den redan stå nära en ledning. Den sista meningen gäller bara om något går fel medan draken flyger, så den behövs först efter de andra stegen.
- Skriv själv
Skriv om text D för en sexåring som ska flyga drake tillsammans med en vuxen. Allt som gäller säkerheten ska finnas kvar.
Tränar: anpassa en text till en yngre läsare
Visa svar
Meningarna är korta, orden är sådana som en sexåring förstår, och båda varningarna finns kvar, den första före stegen. Till exempel: "Gå ut med en vuxen till en stor äng. Där får det inte finnas några elledningar, alltså tjocka trådar mellan höga stolpar. Flyg aldrig när det åskar. Stå med ryggen mot vinden. Släpp draken och sedan snöret, lite i taget. Håll i snöret hela tiden medan draken flyger. Fastnar draken i en elledning: släpp, gå därifrån och säg till den vuxna."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Välj en av typerna i texterna A–E. Skriv en egen kort text av samma typ, men om något annat än drakar.
Tränar: pröva en texttyp själv
Så tränar du
5 minuter
En fråga vid genomläsningen
Läs igenom något som barnet nyss har skrivit och ställ bara en fråga: gör texten det den ska? Låt barnet välja ett ställe att ändra.
I vardagen
Texter runt omkring
Leta efter olika slags texter hemma, till exempel ett recept, en bruksanvisning, en annons och en berättelse. Vad vill varje text att läsaren ska göra, veta eller tycka?
Med papper och penna
Ett ämne, fem texter
Välj ett ämne, till exempel snö eller en cykel. Skriv en mening av varje typ: en som berättar, en som beskriver, en som förklarar, en som instruerar och en som argumenterar. Läs dem för en vuxen, som gissar vilken som är vilken.
Tillsammans med en vuxen
Skriva i par
Skriv en kort text tillsammans, till exempel en lapp om hur man vattnar blommorna. Bestäm först vem som ska läsa den och vad den ska åstadkomma. Gör en plan med stödord, skriv var sin del och läs igenom tillsammans.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem ska läsa texten, och vad vill du att den personen ska göra eller veta efteråt?”
Fråga efter syftet innan barnet börjar skriva. Då blir det lättare att välja hur texten ska byggas upp.
”Vad ska komma först, och varför?”
Ge planen tid. Stödord i rätt ordning gör ofta själva skrivandet lättare, och planen får gärna vara kort.
- Använd påhittade eller vardagliga frågor när barnet skriver argumenterande texter. Barnet behöver aldrig skriva om vad familjen tycker.
Det här kan vara klurigt
Blandar in egna åsikter i en förklarande text.
Så kan du hjälpa: Fråga om meningen svarar på hur eller varför. En åsikt kan sparas till en argumenterande text.
Skriver argument som handlar om något annat än åsikten.
Så kan du hjälpa: Läs åsikten och argumentet direkt efter varandra och fråga om argumentet gör att man håller med om just det.
Hoppar över planen och läser inte igenom.
Så kan du hjälpa: Gör planen kort, några stödord räcker. Läs igenom med en enda fråga i huvudet i stället för att leta efter allt på en gång.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Skriva olika slags texterDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Ord, bild och ljud
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om att skriva tillsammans och enskilt och om strategier för att skriva olika typer av texter efter hur de är uppbyggda och vilka språkliga drag de har.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Gemensamt och enskilt skrivande.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.