Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 4

Formellt och informellt språk

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Du skriver inte likadant till din bästa kompis som till en vuxen du aldrig har träffat. Här tränar du på att välja språk efter vem du skriver till och varför.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på formellt och informellt språk och på att anpassa språket efter mottagare, syfte och sammanhang. Inget språk är fel: det passar eller passar sämre i en viss situation. Alla meddelanden och personer i uppgifterna är påhittade.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i elvaårsåldern med ljus hy, kort ljust hår och randig tröja sitter vid ett skrivbord framför ett fönster och skriver ett brev för hand. Bredvid brevet ligger en mobil.
På den här sidan

Det här handlar det om

Informellt språk är det vardagliga språket som du använder med kompisar och familj. Det kan ha korta meningar, slangord och förkortningar.

Formellt språk använder du när du skriver till någon som du inte känner så väl, eller när det gäller något viktigt. Meningarna är hela, och orden förstås av många.

Tre saker styr vilket språk som passar. Mottagaren är den du skriver till. Syftet är varför du skriver. Sammanhanget är var och när det sker.

Hälsningen och avslutningen visar ofta hur formellt ett meddelande är.

Inget språk är fel i sig. Det passar eller passar sämre, ungefär som kläder: det som passar på en fotbollsträning passar inte alltid på ett bröllop.

I ett formellt meddelande står det tidigt vad saken gäller. Den som läser ska inte behöva gissa vad du vill.

Att klaga sakligt betyder att du berättar vad som har hänt och vad du vill ska hända, utan att anklaga eller överdriva.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • känna igen drag som gör ett meddelande formellt eller informellt
  • sortera meddelanden efter hur formella de är
  • säga vem ett meddelande är skrivet till, utifrån språket
  • byta ut vardagliga ord mot ord som passar till en vuxen du inte känner så väl
  • förklara när ett informellt meddelande passar och när det passar sämre

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Moas fyra meddelanden

Allt här är påhittat. Moa har skrivit fyra meddelanden samma dag, till fyra olika mottagare.

A: "tja! kmr du t fotbollen? ta me bollen"

B: "Hej Anders! Jag kan tyvärr inte komma på träningen i kväll, eftersom jag har ont i foten. Vänliga hälsningar Moa"

C: "Hej mormor! Tack för boken, den var jättebra 😊 Kram Moa"

D: "Hej! Jag heter Moa Lind och går i klass 4A. Vi gör ett arbete om fåglar. Får vi komma till ert naturhus och titta på era uppstoppade fåglar en dag i maj? Vänliga hälsningar Moa Lind"

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Sortera Moas fyra meddelanden från det mest informella till det mest formella. Ge ett skäl för varje plats.

    Tränar: sortera meddelanden efter hur formella de är

    Visa svar

    A, C, B, D. A har förkortningar och inga hela meningar. C har en hälsning och hela meningar, men också en emoji och Kram. B har hela meningar, ett skäl och Vänliga hälsningar. D är mest formellt: Moa presenterar sig med hela namnet och klassen, säger vad det gäller och avslutar med Vänliga hälsningar.

  2. Vad betyder ordet?

    Vilka ord i meddelande A är förkortade eller skrivna så som man säger dem? Hur skrivs de i ett formellt meddelande?

    Tränar: känna igen drag i ett informellt meddelande

    Visa svar

    kmr är kommer, t är till och me är med. Tja är ett vardagligt sätt att hälsa, och i ett formellt meddelande passar hej bättre.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Vem skriver Moa till i meddelande B, och vem skriver hon till i meddelande D? Vad i texten visar det?

    Tränar: se mottagaren i språket

    Visa svar

    B går till Anders, som är hennes tränare. Hon skriver att hon inte kan komma på träningen. D går till någon som arbetar på ett naturhus och som Moa inte känner. Hon presenterar sig med hela namnet och klassen och frågar om hon och klassen får titta på "era" fåglar.

  4. Skriv själv

    Moa vill fråga rektorn om något. Skriv om meningen så att den passar bättre till rektorn: "Tja! Kan vi typ ha disco efter gympan?"

    Tränar: byta vardagliga ord mot ord som passar

    Visa svar

    Till exempel: "Hej! Får vi ha disco efter idrottslektionen?" Tja byts mot hej, typ stryks, och gympan, som är ett vardagligt ord, blir idrottslektionen.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Moa skickar av misstag meddelande A till Anders i stället för till sin kompis. Vad blir problemet? Är meddelandet dåligt när det går till kompisen?

    Tränar: se vem ett meddelande är skrivet för

    Visa svar

    Anders, som är hennes tränare, vet inte vad Moa menar med att han ska ta med bollen, och tonen passar inte till en tränare. Till kompisen fungerar meddelandet bra, för kompisen förstår förkortningarna och vet vad det gäller. Det är mottagaren som avgör om det passar.

Så tränar du

5 minuter

  • Tre mottagare

    Säg samma sak till tre påhittade mottagare: en kompis, en lärare och en vuxen du inte känner, till exempel att du kommer för sent. Vad ändrar du varje gång: hälsningen, orden eller hur långa meningarna blir?

I vardagen

  • Lyssna efter tonen

    Lyssna efter hur personer i en film eller ett tv-program pratar med olika personer. Pratar någon på ett annat sätt med en chef än med en kompis? Vad är det som ändras?

Med papper och penna

  • Från slang till brev

    Skriv ett kort meddelande med slangord och förkortningar till en påhittad kompis. Byt papper med en vuxen, som skriver om det till ett formellt brev. Jämför: vad försvann, och vad blev tydligare?

Tillsammans med en vuxen

  • Vem skriver vi till?

    När den vuxne skriver ett mejl eller ett meddelande som barnet får se, prata om vem det är till och varför hälsningen och avslutningen ser ut som de gör.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem skulle förstå det här, och vem skulle inte göra det?”

    Säg inte att slang eller förkortningar är fel. Prata om var de passar och var de passar sämre.

  • ”Vad skulle du ändra om det här gick till en okänd?”

    Visa skillnaden i ditt eget språk. Säg högt hur du skulle skriva samma sak till en vän och till ett företag.

  • Låt barnet skriva ett riktigt meddelande när det behövs, till exempel ett tack till en tränare, och läs det tillsammans innan det skickas.

Det här kan vara klurigt

  • Skriver på samma sätt till alla, antingen alltid vardagligt eller alltid stelt.

    Så kan du hjälpa: Fråga innan barnet börjar skriva: vem ska läsa det här, och varför skriver jag?

  • Tror att det egna vardagsspråket är sämre än formellt språk.

    Så kan du hjälpa: Vardagsspråket fungerar bra med dem man känner. Det är lika mycket språk, bara för andra sammanhang.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ordens nyanser
  2. Formellt och informellt språkDu är här
  3. Ansvar när du skriver på nätet

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om formellt och informellt språk och om hur språket skiljer sig beroende på mottagare, syfte och sammanhang.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Formellt och informellt språk.

Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i svenska

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.