Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 6

Ansvar när du skriver på nätet

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Den som läser det du skriver vet bara det som står där. Här tränar du på att välja ord som säger det du menar, i en chatt, på en lapp och i en skoltidning.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på att kommunicera ansvarsfullt i digitala och andra medier, med fokus på språket: ton, mottagare och hur ett meddelande kan läsas. Lagar och regler på nätet tas upp i samhällskunskapen; här handlar det om orden. Alla meddelanden i uppgifterna är påhittade. Barnet behöver inte ha något eget konto och ska aldrig behöva visa sina egna meddelanden.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke i elvaårsåldern med mörk hy, kort svart hår och grön huvtröja sitter i en soffa och läser på en mobil. Bredvid honom sitter en vuxen kvinna med ljus hy och halvlångt brunt hår och tittar på skärmen tillsammans med honom.

Det här handlar det om

När du skriver ser mottagaren inte ditt ansikte och hör inte din röst. Därför får orden, skiljetecknen och emojierna visa det som tonfallet annars visar.

Ett kort meddelande kan ofta läsas på mer än ett sätt. Läs det du har skrivit en gång till, och fråga dig hur det låter för den som inte vet vad du tänkte.

Mottagaren vet bara det som står. Skriv vad du menar och vad saken gäller, i stället för att lita på att den andra förstår ändå.

Det du skriver kan sparas, till exempel som en skärmbild, och visas för andra. Skriv därför inget om någon som du inte skulle säga till personen själv.

Fråga innan du lägger upp eller skickar vidare en bild eller en text om någon annan. Lämna inte ut hela namnet, adressen eller skolan, varken dina egna eller någon annans.

Samma ansvar gäller i andra medier, till exempel på en lapp, i en skoltidning eller i ett klassbrev. Det som står i skrift kan läsas av fler än du tänkte på.

Också den som bara läser en chatt kan påverka vad som händer sedan. Du kan säga ifrån och berätta för en vuxen.

Känns något fel eller obehagligt, berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa eller sms:a Bris på 116 111 eller chatta på bris.se, och du behöver inte säga vem du är.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • resonera om vad du kan göra när någon annan blir utsatt i en chatt
  • jämföra hur olika svar i en chatt kan påverka den som är utsatt
  • skriva ett meddelande som stöttar den som har blivit utsatt
  • pröva vad ett tillägg i efterhand gör med hur ett meddelande läses
  • använda samma tankar om ansvar i en skoltidning

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Inbjudan till skolavslutningen

Allt här är påhittat. Klass 6B har en gruppchatt för att planera skolavslutningen. Klassläraren har gjort chatten, och alla tjugo i klassen kan läsa den. Inbjudan ska skickas hem på fredag. Den ska berätta att avslutningen är i skolans aula klockan tio och att alla familjer är välkomna.

Nora lägger upp en bild som hon har ritat till inbjudan. Bilden är ritad med tusch och visar skolan med en sol ovanför taket. Simon skriver: "Haha vem ritade den där, en femåring?" Tre andra skickar skrattande emojier. Nora skriver ingenting mer.

En stund senare skriver Simon: "Skämt ju!!"

Alva, Kevin och Lo har sett alltihop. Alva vill svara i chatten. Kevin tycker att det är bäst att inte skriva något alls. Lo funderar på att skriva till Nora direkt.

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Simon skriver "Skämt ju!!" en stund senare. Ändrar det hur Nora kan ha läst hans första meddelande? Använd det som står om Nora och om de andra i chatten.

    Tränar: pröva vad ett tillägg i slutet gör

    Visa svar

    Nej, inte mycket. Nora har redan läst meddelandet och sett att tre andra skrattade, och efter det skriver hon ingenting mer. Det kan visa att hon blev ledsen. Alla tjugo har kunnat läsa orden, och de står kvar i chatten, så ett skämt i efterhand tar inte bort dem.

  2. Jämför

    Alva funderar på tre svar i chatten. A: "Simon, du ritar själv som en femåring." B: "Jag tycker att bilden är fin, Nora. Simon, det där var inte schysst." C: en skrattande emoji. Jämför hur varje svar kan påverka Nora och resten av chatten.

    Tränar: jämföra hur olika svar påverkar

    Visa svar

    A slår tillbaka mot Simon. Då kan det bli ett bråk där fler skämtar, och Nora står fortfarande i mitten. B säger ifrån och visar att någon tycker om Noras bild, utan att trycka ner Simon. C gör att det ser ut som att ännu en person skrattar åt Nora.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Kevin tycker att det är bäst att inte skriva något alls i chatten. Vad talar för Kevins sätt, och vad talar emot det? Vad kan Kevin göra i stället för att svara i chatten?

    Tränar: resonera om vad den som ser kan göra

    Visa svar

    Svaret tar upp både något för och något emot, och något som Kevin kan göra. Till exempel: För: ett svar i chatten kan göra bråket större. Emot: Nora ser bara Simons ord och de skrattande emojierna, så tystnaden kan se ut som att alla håller med. Kevin kan berätta för klassläraren, som har gjort chatten, eller skriva till Nora.

  4. Skriv själv

    Lo vill skriva till Nora direkt, inte i gruppchatten. Skriv ett kort meddelande från Lo som stöttar Nora utan att göra saken större.

    Tränar: skriva ett meddelande som stöttar

    Visa svar

    Meddelandet visar att Lo står på Noras sida, säger något om bilden och föreslår hjälp, utan att skriva elakt om Simon. Till exempel: "Hej Nora! Jag tycker att din bild är jättefin. Det Simon skrev var inte okej. Vill du att vi pratar med vår lärare tillsammans?"

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Simon ska skriva om skolavslutningen i skoltidningen, som alla på skolan kan läsa. Han vill börja med: "Inbjudan såg ut att vara ritad av en femåring." Varför är meningen ett problem också i tidningen, och hur kan han skriva om inbjudan i stället?

    Tränar: använda ansvaret i ett annat medium

    Visa svar

    Meningen skrattar åt Nora inför ännu fler, alla på skolan, och en tidning kan sparas länge. Det spelar ingen roll att det är en tidning och inte en chatt. Han kan beskriva inbjudan utan att värdera den, och fråga Nora först om hon vill att hennes namn står med. Till exempel: "Nora i 6B ritade inbjudan till skolavslutningen."

Så tränar du

5 minuter

  • Kommat som räddar farfar

    Skriv meningen "Nu ska vi äta farfar" på en lapp. Var ska ett kommatecken stå för att farfar ska bli bjuden på mat? Skriv sedan egna meningar där ett skiljetecken eller ordningen på orden ändrar vad som står.

I vardagen

  • Missförstånd i en berättelse

    Leta efter ett missförstånd i en bok, en serie eller ett tv-program, där någon skriver eller säger något som den andra läser på ett annat sätt. Prata om vad personen menade och vad den andra trodde.

Med papper och penna

  • Lappen som lät arg

    Hitta på en irriterad lapp som en påhittad person skriver, till exempel om disk som står framme. Läs lappen som om du var den som får den. Skriv om den så att den säger vad personen vill, utan att låta som ett påhopp.

Tillsammans med en vuxen

  • Om något känns fel

    Bestäm tillsammans vilka vuxna barnet kan berätta för om något i ett meddelande känns fel, hemma och i skolan. Skriv upp Bris telefonnummer 116 111 och chatten på bris.se där barnet hittar dem.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur tror du att det här låter för den som får det?”

    Fråga hur ett meddelande kan läsas, inte bara vad den som skrev menade. Då tränar barnet på att läsa sin egen text med mottagarens ögon.

  • ”Kan det här läsas på något annat sätt?”

    Visa själv hur du läser igenom ett meddelande innan du skickar det, och ändra ett ord ibland så att barnet ser det.

  • Alla övningar bygger på påhittade meddelanden, så ingen behöver ett eget konto. Barnets egna chattar får förbli barnets. Prata om tonen i meddelanden som ni skriver eller hittar på ihop.
  • Gör det tydligt att det alltid är rätt att berätta om ett meddelande som kändes fel, och lyssna lugnt när barnet gör det. Barn kan också ringa eller sms:a Bris på 116 111 eller chatta på bris.se.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att mottagaren förstår vad man menar, eftersom man själv vet det.

    Så kan du hjälpa: Läs meddelandet högt med en annan röst, som om du vore den som får det. Låter det fortfarande som du menade?

  • Tror att ett kort meddelande alltid är det tydligaste.

    Så kan du hjälpa: Ett kort meddelande lämnar mycket åt läsaren att gissa. Läs det som om du inte visste något i förväg, och lägg till det som läsaren behöver.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ansvar när du skriver på nätetDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om att agera ansvarsfullt när man kommunicerar i digitala och andra medier.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.