Svenska • Åk 4
Samtala och argumentera
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
I ett bra samtal lyssnar alla på varandra. Här tränar du på att visa att du har lyssnat, säga vad du tycker och varför, och komma fram till beslut tillsammans med andra.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på olika former av samtal, på att lyssna aktivt och ställa följdfrågor och på att argumentera med skäl. Barnet tränar också på att bemöta motargument sakligt och på hur ett klassråd går från förslag till beslut. Alla frågor i övningarna är påhittade och handlar om skolan och vardagen, inte om partier eller politik.
På den här sidan
Det här handlar det om
Det finns olika former av samtal. I ett samtal i par pratar två personer med varandra. I en gruppdiskussion delar flera med sig av sina tankar om en fråga.
I en intervju ställer en person frågor och en annan svarar. På ett klassråd diskuterar klassen förslag och fattar beslut. I en debatt försöker två sidor övertyga dem som lyssnar.
Att lyssna aktivt betyder att du visar att du har förstått. Du kan återge med egna ord det som den andra sa och fråga om du har uppfattat rätt.
En följdfråga bygger på något som den andra just har sagt. Den visar att du har lyssnat, och den hjälper den andra att berätta mer.
Vänta på din tur. Den som avbryter hinner inte höra klart, och den som blir avbruten tappar lätt tråden.
Ett argument består av en åsikt och ett skäl. Åsikten säger vad du tycker, och skälet säger varför. Ett exempel gör skälet tydligare.
Ett motargument är ett skäl för den andra sidan. Du kan bemöta det genom att säga vad som stämmer i det och sedan förklara varför du ändå tycker som du gör.
Svara på det som någon säger, inte på vem personen är. Ord om hur någon är eller ser ut är inget argument.
På ett klassråd leder ordföranden mötet och ger ordet till den som räcker upp handen. Sekreteraren skriver ner vad som bestäms i ett protokoll.
Ett beslut på klassrådet går ofta till så här: någon lägger fram ett förslag, klassen diskuterar och alla röstar. Får ett förslag fler än hälften av rösterna har det majoritet.
Lyssna också på dem som röstade på något annat. Deras skäl kan göra planen bättre, så att den passar fler.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- välja en form av samtal som passar situationen
- skilja en åsikt från ett skäl
- ställa en följdfråga till det som någon har sagt
- återge med egna ord vad någon annan har sagt
- vänta på sin tur i ett samtal
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Vilken rastlek?
Allt här är påhittat. Fyra elever i klass 4B pratar i grupp om vilken lek de ska ha på fredagens rast.
Noa: "Jag tycker att vi ska spela brännboll. Då kan alla vara med, och vi behöver bara ett slagträ och en boll."
Elis: "Brännboll är tråkigt."
Fatima: "Jag vill hellre ha kurragömma, för där kan man vara med fast man inte springer så fort. Den som är bra på att gömma sig kan klara sig länge."
Mira: "Jag vet inte än. Jag vill höra vad alla tycker först."
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilka av de fyra eleverna ger ett skäl till det de tycker, och vilka gör det inte?
Tränar: skilja en åsikt från ett skäl
Visa svar
Noa och Fatima ger skäl. Noa vill ha brännboll, för att alla kan vara med och de bara behöver ett slagträ och en boll. Fatima vill ha kurragömma, för att man kan vara med fast man inte springer fort. Elis säger att brännboll är tråkigt, men inte varför. Mira har inte bestämt sig än, så hon har varken en åsikt eller ett skäl.
- Skriv själv
Fatima säger något om att gömma sig. Skriv en följdfråga till henne som bygger på just det.
Tränar: ställa en följdfråga
Visa svar
Frågan tar upp något som Fatima sa och ber henne berätta mer. Till exempel: "Hur gör man för att gömma sig bra, om man inte springer fort?" eller "Var på skolgården finns det bra gömställen?"
- Skriv själv
Mira vill höra vad alla tycker. Hjälp henne att återge vad Noa sa, i en mening som börjar med "Du menar att …".
Tränar: återge med egna ord
Visa svar
Meningen säger samma sak som Noa med andra ord. Till exempel: "Du menar att brännboll är bra, eftersom alla får plats i leken och vi inte behöver mycket saker."
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilken form av samtal passar bäst i varje situation? a) Hela klassen ska bestämma vart utflykten i maj ska gå. b) Du vill veta hur skolan var förr och frågar en vuxen du känner. c) Du och en kompis ska komma överens om vem som tar med vad till ett grupparbete. d) Fyra i en grupp har läst samma bok och ska tycka till om den.
Tränar: välja en form av samtal
Visa svar
a) Ett klassråd, eftersom hela klassen ska diskutera förslag och fatta ett beslut. b) En intervju, eftersom du ställer frågor och den vuxna svarar. c) Ett samtal i par, eftersom det bara gäller er två. d) En gruppdiskussion, eftersom alla fyra säger vad de tänker om boken och ingen behöver vinna eller bestämma något.
- Prata om det
Prata i par med en vuxen i tre minuter om en påhittad fråga, till exempel om skolan borde ha en lekdag varje månad. Regeln är att den som vill svara först ska återge det som den andra just sa. Hur märktes det att ni väntade på er tur?
Tränar: vänta på sin tur och lyssna
Visa svar
Ni pratar en i taget och börjar varje svar med att återge, till exempel "Du menar att …". Många märker att det blir färre avbrott, och att man lyssnar noggrannare när man vet att man ska återge.
Så tränar du
5 minuter
Argument i tre delar
Den vuxna hittar på en fråga, till exempel om rasterna borde vara längre. Barnet ger ett argument med åsikt, skäl och exempel. Den vuxna svarar med ett motargument, och barnet bemöter det utan att prata om personen.
I vardagen
Du menar att …
När ni pratar vid middagen eller i bilen: innan du svarar på det någon sa, börja med "Du menar att …" och säg det med egna ord. Den andra får säga om du har förstått rätt.
Med papper och penna
Byt sida
Välj en påhittad fråga, till exempel om skolan ska ha läxfri fredag. Skriv först det bästa argumentet du kan för den ena sidan. Skriv sedan det bästa argumentet för den andra sidan. Vilket var svårast att skriva?
Tillsammans med en vuxen
Ordförande för en kväll
Låt barnet vara ordförande när ni bestämmer något litet tillsammans. Barnet ger ordet, ber om skäl, sammanfattar förslagen och skriver ner beslutet i ett kort protokoll.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Har jag förstått rätt om du menar att …?”
Visa själv hur aktivt lyssnande låter. Säg med egna ord vad barnet just sa innan du svarar, särskilt när ni tycker olika.
”Vad är det som gör att du tycker så?”
Fråga efter skälet när barnet säger vad det tycker, och ge själv skäl när du säger emot. Då hör barnet hur ett motargument låter när det handlar om saken.
- Öva med påhittade frågor om skolan och vardagen. Barnet behöver aldrig berätta vad familjen tycker i politiska frågor.
- Alla behöver inte prata lika mycket i ett samtal. Den som hellre är tyst kan skriva sitt argument på en lapp eller spela in det och visa det om den vill.
Det här kan vara klurigt
Tror att den som pratar mest eller högst har de bästa argumenten.
Så kan du hjälpa: Pröva skälen i stället för rösterna. Fråga om skälet stämmer och om det är viktigt för just den här frågan.
Ställer en ny fråga om något helt annat i stället för en följdfråga.
Så kan du hjälpa: Lyssna efter ett ord eller en sak i det den andra sa, och fråga om just det.
Hör ett motargument som en attack och blir arg eller tyst.
Så kan du hjälpa: Prata om att ett motargument handlar om saken. Att någon säger emot betyder inte att den tycker illa om dig.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Samtala och argumenteraDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Hålla en presentation
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om olika former av samtal, om att lyssna aktivt och ställa frågor och om att resonera och argumentera, också när beslut fattas demokratiskt.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Olika former av samtal.
Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.