Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 4

Dikter, drama, sagor och myter

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Dikter, pjäser, sagor och myter är olika sätt att berätta. Här tränar du på att höra rim och rytm, läsa en scen ur en pjäs och jämföra en myt med en saga.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 läser dikter, drama, sagor och myter. Barnet hittar rim, rytm, upprepning och liknelser, läser en kort pjäsdel med repliker och scenanvisningar och lär sig skillnaden mellan folksagor och konstsagor. I åk 6 jämför barnet en nordisk myt med en saga och skriver en egen dikt. Dikterna, scenen och sagorna är Skolguidens egna, och myten är återberättad med egna ord.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Tre barn i elvaårsåldern spelar teater med enkel rekvisita på en liten scen i skolans aula. En pojke med svart hår och ljus hy i röd skjorta håller upp en krona av papp, en flicka med brun hy och blå hijab läser ur ett manus, och en pojke med rött hår, ljus hy och kryckor pekar ut mot stolsraderna.

Det här handlar det om

Lyrik är dikter. En dikt har ofta korta rader, och raderna kan stå i grupper som kallas strofer.

Många dikter har rim i slutet av raderna och en rytm, alltså ett mönster av starka och svaga stavelser. Läser du dikten högt hör du rytmen bättre.

Upprepning betyder att ett ord eller en rad kommer tillbaka. Den gör dikten lätt att minnas och kan förstärka en känsla eller en bild.

En liknelse jämför två saker, ofta med ordet som, till exempel "molnen seglade som båtar". En dikt på fri vers har varken fasta rim eller fast rytm.

Dramatik är text som är skriven för att spelas upp. Det rollerna säger kallas repliker, och namnet på den som talar står före repliken.

Scenanvisningar säger var scenen utspelar sig och vad rollerna gör. De står ofta inom parentes och läses inte upp.

Folksagor berättades muntligt länge, ofta i hundratals år, innan någon skrev ner dem. De som skrev ner sagorna hade inte hittat på dem, och därför vet ingen vem som först hittade på dem.

En konstsaga är skriven av en författare som själv har hittat på den. Den kan likna en folksaga, med magi och tretal, men den har en känd upphovsperson.

I folksagor är figurerna ofta typer, som den modige soldaten eller den girige kungen. Vi får sällan veta mycket om dem, men vi förstår vem som gör rätt.

En myt är en berättelse som människor förr använde för att förklara världen, till exempel hur något i naturen kom till. Myter är berättelser och inte fakta.

De nordiska myterna handlar om gudar som Oden, Tor och Freja och om jättar. Islänningen Snorre Sturlasson skrev omkring 1220 en bok, Snorres Edda, där han återberättade många av dem.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • hitta ett mönster av rim i en dikt
  • förklara vad en upprepning gör i en dikt
  • läsa en dikt högt så att rytmen hörs
  • skilja en folksaga från en konstsaga
  • resonera om vad ett tretal gör i en saga

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

En dikt och en saga

Allt här är skrivet av Skolguiden. Dikten heter Snöfall och har tre strofer.

Det snöar, det snöar / på gungan och på grind. / Det virvlar kring lyktan / och dansar med en vind.

Det snöar, det snöar / på bänken vid vår port. / Ett spår av små små tassar / går över gården bort.

Det snöar, det snöar, / och allt som var så grått / blir mjukt och tyst och stilla. / Nu somnar jag så gott.

Sagan heter De tre systrarna vid kvarnen. Skolguiden har skrivit den på samma sätt som en folksaga. Det var en gång tre systrar vars far var mjölnare. En vinter frös bäcken, och kvarnen stannade.

– Den som får kvarnen att gå igen ska få mjöl för hela vintern, sa fadern.

Den äldsta systern slog på isen med en hammare, men isen var för tjock. Den mellersta försökte köpa varmt väder av en trollkarl, men han skrattade bara åt henne. Den yngsta satte sig vid bäcken och delade sitt bröd med en frusen kråka.

– Tack för brödet. Under isen sover en gammal näck. Väck honom med en sång, sa kråkan.

Den yngsta systern sjöng, isen sprack och kvarnen började snurra. Och mjölet räckte hela vintern, åt alla tre.

  1. Vad betyder ordet?

    Vilka ord rimmar i dikten Snöfall? På vilka rader i varje strof står rimmen?

    Tränar: se ett mönster av rim

    Visa svar

    Grind och vind, port och bort, grått och gott. Rimmen står på rad 2 och rad 4 i varje strof. Rad 1 och rad 3 rimmar inte.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Raden "Det snöar, det snöar" kommer tillbaka. Var står den, och vad gör upprepningen med dikten?

    Tränar: förklara vad en upprepning gör

    Visa svar

    Den står först i varje strof. Upprepningen ger en känsla av att snön faller och faller utan att sluta, och den håller ihop de tre stroferna. Den gör det också lätt att kunna dikten utantill.

  3. Prata om det

    Läs dikten högt för en vuxen, eller spela in dig själv och lyssna. Var gör du pauser? Vilka stavelser blir starka i raden "Det snöar, det snöar"?

    Tränar: läsa högt så att rytmen hörs

    Visa svar

    Det blir naturligt med en kort paus i slutet av varje rad och en längre paus mellan stroferna. I raden blir första stavelsen i snöar stark båda gångerna: det SNÖ-ar, det SNÖ-ar.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Sagan Bockarna Bruse kom ut i Norge 1843, i en samling som Peter Christen Asbjørnsen och Jørgen Moe hade skrivit ner. Sagan Den fula ankungen skrevs av den danske författaren H.C. Andersen 1843. Båda har namn knutna till sig. Varför är bara den ena en konstsaga?

    Tränar: skilja två slags sagor åt

    Visa svar

    Den fula ankungen är en konstsaga, för H.C. Andersen hittade på den själv. Bockarna Bruse hade berättats muntligt länge innan Asbjørnsen och Moe skrev ner den, så de var inte de som hittade på den. Den är en folksaga.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Sagan om de tre systrarna har ett tretal. Varför lyckas den yngsta när de två äldre misslyckas? Vad visar det om vad sagan tycker är viktigt?

    Tränar: resonera om vad ett tretal gör

    Visa svar

    Den äldsta försöker med styrka och den mellersta med pengar. Den yngsta delar med sig till kråkan och får hjälp tillbaka. Sagan visar att det lönar sig mer att vara snäll än att vara stark eller rik. Att det är den tredje, och ofta den yngsta, som klarar det är vanligt i folksagor.

Så tränar du

5 minuter

  • Tre liknelser

    Titta ut genom fönstret och välj något du ser, till exempel ett träd eller ett moln. Hitta på tre liknelser med som om det. Vilken ger den tydligaste bilden?

Med papper och penna

  • Folksaga eller konstsaga?

    Ta en sagobok från biblioteket. Ta reda på för varje saga om den är en folksaga eller en konstsaga. Titta efter ord som "efter en folksaga" eller "upptecknad av", eller ett författarnamn.

Tillsammans med en vuxen

  • Repliker och parenteser

    Låna en pjäs för barn på biblioteket, eller skriv en kort scen tillsammans. Barnet läser replikerna, och den vuxna gör det som står i parenteserna, utan att säga det. Byt sedan.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilken rad fastnade du för, och varför?”

    Läs samma dikt högt två gånger, gärna turvis. Rytm och upprepning hörs bättre än de syns, och andra gången märker barnet ofta något nytt.

  • ”Vad tror du att människorna ville förstå med den här berättelsen?”

    Prata om myter som berättelser som människor förr använde för att förstå världen. Barnet behöver aldrig berätta vad familjen själv tror på.

  • Låt barnet läsa repliker med olika röster, ensamt, med er eller inspelat. Det behövs ingen publik för att öva på drama.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att en dikt måste rimma.

    Så kan du hjälpa: Läs en dikt på fri vers tillsammans och prata om vad det är i den som gör den till en dikt.

  • Läser upp det som står i parenteserna som om det var repliker.

    Så kan du hjälpa: Stryk under replikerna med en färg innan ni läser, och låt parenteserna bli något man gör.

  • Tror att en myt berättar om något som har hänt på riktigt.

    Så kan du hjälpa: Prata om att människor förr berättade myter för att förstå världen, och att forskare i dag förklarar samma saker på andra sätt.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Dikter, drama, sagor och myterDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om lyrik, dramatik, sagor och myter.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.