Svenska • Åk 5
Formellt och informellt språk
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Du skriver inte likadant till din bästa kompis som till en vuxen du aldrig har träffat. Här tränar du på att välja språk efter vem du skriver till och varför.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på formellt och informellt språk och på att anpassa språket efter mottagare, syfte och sammanhang. Inget språk är fel: det passar eller passar sämre i en viss situation. Alla meddelanden och personer i uppgifterna är påhittade.
På den här sidan
Det här handlar det om
Informellt språk är det vardagliga språket som du använder med kompisar och familj. Det kan ha korta meningar, slangord och förkortningar.
Formellt språk använder du när du skriver till någon som du inte känner så väl, eller när det gäller något viktigt. Meningarna är hela, och orden förstås av många.
Tre saker styr vilket språk som passar. Mottagaren är den du skriver till. Syftet är varför du skriver. Sammanhanget är var och när det sker.
Hälsningen och avslutningen visar ofta hur formellt ett meddelande är.
Inget språk är fel i sig. Det passar eller passar sämre, ungefär som kläder: det som passar på en fotbollsträning passar inte alltid på ett bröllop.
I ett formellt meddelande står det tidigt vad saken gäller. Den som läser ska inte behöva gissa vad du vill.
Att klaga sakligt betyder att du berättar vad som har hänt och vad du vill ska hända, utan att anklaga eller överdriva.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- skriva om ett informellt meddelande till ett formellt mejl
- välja hälsning och avslutning efter mottagaren
- förklara vad en okänd mottagare behöver få veta som en kompis redan vet
- jämföra två mejl och säga vad som fungerar för mottagaren
- hitta drag som gör en verklig text formell
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Den glömda jackan
Allt här är påhittat. Det är tisdag den 4 mars. I går eftermiddag glömde Theo sin gröna jacka vid datorerna på biblioteket i Strandby. Han skriver till sin kompis Ali: "asså jag glömde jackan på bibblan igår 🙄 typ vid datorerna. har du sett den?"
Ali har inte sett den. Då skriver Theo ett första utkast till ett mejl till biblioteket: "hej har ni min jacka? glömde den igår. svara fort!!"
Saga, som går i samma klass, har också tappat något på biblioteket. Hon har mejlat: "Bästa bibliotekarier! Härmed vill jag meddela att jag har förlorat ett av mina plagg i era lokaler. Med vördsam hälsning, Saga"
- Tänk själv – dra en slutsats
Ali vet redan en del som Theo inte skriver ut. Vad behöver biblioteket få veta som Ali redan vet? Vilka ord i Theos meddelande till Ali visar det?
Tränar: tänka på vad mottagaren inte vet
Visa svar
Biblioteket behöver veta vilken jacka det är, till exempel att den är grön, och vilken dag Theo var där. Till Ali skriver han bara "jackan", för Ali vet vilken jacka han menar, och "igår", som bara går att förstå om man vet vilken dag meddelandet skrevs. Biblioteket behöver också veta vem Theo är.
- Jämför
Jämför Theos första mejl med Sagas mejl. Vad är för informellt i Theos mejl? Vad saknas i Sagas mejl, fast det låter formellt?
Tränar: jämföra två mejl
Visa svar
Theo skriver utan stor bokstav, skriver inte vilken jacka det är och slutar inte med sitt namn, och "svara fort!!" låter krävande. Saga skriver aldrig vad hon har tappat eller när, så biblioteket kan inte leta. Hennes ord är dessutom så högtidliga att mejlet blir svårare att förstå.
- Skriv själv
Skriv om Theos meddelande till Ali så att det blir ett formellt mejl till biblioteket.
Tränar: skriva om till ett formellt mejl
Visa svar
Mejlet har en hälsning, säger vad Theo har glömt, hur jackan ser ut, var och när, och slutar med en avslutning och hans namn. Till exempel: "Hej! Jag glömde min gröna jacka vid datorerna i går eftermiddag, måndagen den 3 mars. Har ni hittat den? Vänliga hälsningar Theo"
- Vad betyder ordet?
Theo får tillbaka jackan. Han vill tacka bibliotekarien och berätta för Ali att den är hittad. Vilken hälsning och vilken avslutning passar i varje meddelande? Välj bland: Hej!, Tja!, Vänliga hälsningar, Ses!
Tränar: välja hälsning och avslutning
Visa svar
Till bibliotekarien passar Hej! och Vänliga hälsningar. Till Ali passar Tja! och Ses!, men Hej! går också bra till en kompis.
- Utforska
Leta tillsammans med en vuxen upp en formell text som inte innehåller något privat, till exempel en informationslapp från biblioteket eller en förening. Vilka drag gör texten formell?
Tränar: hitta formella drag i en verklig text
Visa svar
Det skiljer sig mellan texter. Ofta finns en hälsning och en avslutning och hela meningar utan slang, och det står tidigt vad texten gäller.
Så tränar du
5 minuter
Tre mottagare
Säg samma sak till tre påhittade mottagare: en kompis, en lärare och en vuxen du inte känner, till exempel att du kommer för sent. Vad ändrar du varje gång: hälsningen, orden eller hur långa meningarna blir?
I vardagen
Lyssna efter tonen
Lyssna efter hur personer i en film eller ett tv-program pratar med olika personer. Pratar någon på ett annat sätt med en chef än med en kompis? Vad är det som ändras?
Med papper och penna
Från slang till brev
Skriv ett kort meddelande med slangord och förkortningar till en påhittad kompis. Byt papper med en vuxen, som skriver om det till ett formellt brev. Jämför: vad försvann, och vad blev tydligare?
Tillsammans med en vuxen
Vem skriver vi till?
När den vuxne skriver ett mejl eller ett meddelande som barnet får se, prata om vem det är till och varför hälsningen och avslutningen ser ut som de gör.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem skulle förstå det här, och vem skulle inte göra det?”
Säg inte att slang eller förkortningar är fel. Prata om var de passar och var de passar sämre.
”Vad skulle du ändra om det här gick till en okänd?”
Visa skillnaden i ditt eget språk. Säg högt hur du skulle skriva samma sak till en vän och till ett företag.
- Låt barnet skriva ett riktigt meddelande när det behövs, till exempel ett tack till en tränare, och läs det tillsammans innan det skickas.
Det här kan vara klurigt
Skriver på samma sätt till alla, antingen alltid vardagligt eller alltid stelt.
Så kan du hjälpa: Fråga innan barnet börjar skriva: vem ska läsa det här, och varför skriver jag?
Tror att det egna vardagsspråket är sämre än formellt språk.
Så kan du hjälpa: Vardagsspråket fungerar bra med dem man känner. Det är lika mycket språk, bara för andra sammanhang.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Formellt och informellt språkDu är här
Bra att kunna först
- Ordens nyanser
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om formellt och informellt språk och om hur språket skiljer sig beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Formellt och informellt språk.
Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.