Svenska • Åk 6
Formellt och informellt språk
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Du skriver inte likadant till din bästa kompis som till en vuxen du aldrig har träffat. Här tränar du på att välja språk efter vem du skriver till och varför.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på formellt och informellt språk och på att anpassa språket efter mottagare, syfte och sammanhang. Inget språk är fel: det passar eller passar sämre i en viss situation. Alla meddelanden och personer i uppgifterna är påhittade.
På den här sidan
Det här handlar det om
Informellt språk är det vardagliga språket som du använder med kompisar och familj. Det kan ha korta meningar, slangord och förkortningar.
Formellt språk använder du när du skriver till någon som du inte känner så väl, eller när det gäller något viktigt. Meningarna är hela, och orden förstås av många.
Tre saker styr vilket språk som passar. Mottagaren är den du skriver till. Syftet är varför du skriver. Sammanhanget är var och när det sker.
Hälsningen och avslutningen visar ofta hur formellt ett meddelande är.
Inget språk är fel i sig. Det passar eller passar sämre, ungefär som kläder: det som passar på en fotbollsträning passar inte alltid på ett bröllop.
I ett formellt meddelande står det tidigt vad saken gäller. Den som läser ska inte behöva gissa vad du vill.
Att klaga sakligt betyder att du berättar vad som har hänt och vad du vill ska hända, utan att anklaga eller överdriva.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- välja språk efter om du vill be om något, tacka eller klaga
- skriva ett sakligt klagomål
- motivera varför ett visst språk passar i en situation
- skriva samma nyhet till två mottagare med olika syften
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
De trasiga bänkarna
Allt här är påhittat. Klass 6A i Hamnstad brukar äta matsäck i parken nära skolan. I våras lovade kommunen att laga de två trasiga bänkarna där. Nu är det oktober, och bänkarna är fortfarande trasiga.
På den ena bänken saknas två brädor i sitsen, och ryggstödet på den andra bänken sitter löst.
Klassen har frågat en parkarbetare. Hon säger att det är kommunens parkförvaltning som ansvarar för parken, och att den har en mejladress för synpunkter. Klassläraren har lovat att läsa mejlet innan det skickas.
Nils skriver ett första utkast till ett mejl till kommunen: "Ni är värdelösa!!! Ni lovade att fixa bänkarna och ni har inte gjort NÅT. Alla i hela skolan är sura på er."
- Tänk själv – dra en slutsats
Nils är arg, och han har skäl att vara det. Varför är det ändå inte säkert att hans utkast hjälper klassen att få lagade bänkar? Använd orden i utkastet.
Tränar: motivera varför ett språk passar sämre
Visa svar
"Värdelösa" och "inte gjort NÅT" anklagar mottagaren, och de stora bokstäverna och utropstecknen låter som att han skriker. "Alla i hela skolan" är en överdrift. Han skriver inte vilka bänkar det gäller, vad som är trasigt eller vad han vill ska hända. Den som läser kan bli arg tillbaka i stället för att vilja hjälpa.
- Skriv själv
Skriv ett sakligt klagomål från klass 6A till kommunen om bänkarna.
Tränar: skriva ett sakligt klagomål
Visa svar
Klagomålet har en hälsning, säger vad som är trasigt, vad kommunen lovade och när, och vad klassen vill ska hända. Till exempel: "Hej! Vi i klass 6A i Hamnstad skriver om parken nära vår skola. I våras lovade ni att laga de två trasiga bänkarna. Nu är det oktober, och den ena bänken saknar fortfarande två brädor och ryggstödet på den andra sitter löst. Kan ni laga bänkarna, eller berätta när ni kan göra det? Vänliga hälsningar klass 6A"
- Skriv själv
I november är bänkarna lagade. Skriv två korta texter: ett tack till kommunen och en rad till klassens veckobrev, som alla i klassen läser. Förklara varför texterna låter olika.
Tränar: anpassa två korta texter till var sin läsare
Visa svar
Tacket har en hälsning, tackar för att bänkarna är lagade och slutar med en avslutning. Raden i veckobrevet kan vara kort och glad. Till exempel: "Hej! Tack för att ni har lagat bänkarna i parken. Vänliga hälsningar klass 6A" och "Äntligen! Nu kan vi sitta på bänkarna och äta matsäck igen." Mottagarna är olika: kommunen känner inte klassen, och kompisarna vet redan vad det gäller. Syftet är också olika, att tacka och att berätta en glad nyhet.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilket språk passar bäst i varje situation? Motivera. a) Du vill be en granne som du inte känner om att få hämta en boll som har hamnat i grannens trädgård. b) Du vill tacka en kompis för en födelsedagspresent. c) Du vill be skolans rektor om att klassen får ha en filmkväll.
Tränar: välja språk efter syfte och mottagare
Visa svar
a) Ganska formellt: hälsa, säg vem du är och fråga artigt, eftersom du inte känner grannen och vill be om något. b) Informellt, eftersom ni känner varandra och det är ett glatt tack. c) Formellt, med hälsning, hela meningar och ett skäl, eftersom rektorn bestämmer och du vill att frågan ska tas på allvar.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk på något i skolan eller i en park som du skulle vilja ändra på. Vem skulle du skriva till, och hur skulle du börja meddelandet?
Tränar: välja mottagare och språk för ett eget ärende
Så tränar du
5 minuter
Tre mottagare
Säg samma sak till tre påhittade mottagare: en kompis, en lärare och en vuxen du inte känner, till exempel att du kommer för sent. Vad ändrar du varje gång: hälsningen, orden eller hur långa meningarna blir?
I vardagen
Lyssna efter tonen
Lyssna efter hur personer i en film eller ett tv-program pratar med olika personer. Pratar någon på ett annat sätt med en chef än med en kompis? Vad är det som ändras?
Med papper och penna
Från slang till brev
Skriv ett kort meddelande med slangord och förkortningar till en påhittad kompis. Byt papper med en vuxen, som skriver om det till ett formellt brev. Jämför: vad försvann, och vad blev tydligare?
Tillsammans med en vuxen
Vem skriver vi till?
När den vuxne skriver ett mejl eller ett meddelande som barnet får se, prata om vem det är till och varför hälsningen och avslutningen ser ut som de gör.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem skulle förstå det här, och vem skulle inte göra det?”
Säg inte att slang eller förkortningar är fel. Prata om var de passar och var de passar sämre.
”Vad skulle du ändra om det här gick till en okänd?”
Visa skillnaden i ditt eget språk. Säg högt hur du skulle skriva samma sak till en vän och till ett företag.
- Låt barnet skriva ett riktigt meddelande när det behövs, till exempel ett tack till en tränare, och läs det tillsammans innan det skickas.
Det här kan vara klurigt
Skriver på samma sätt till alla, antingen alltid vardagligt eller alltid stelt.
Så kan du hjälpa: Fråga innan barnet börjar skriva: vem ska läsa det här, och varför skriver jag?
Tror att det egna vardagsspråket är sämre än formellt språk.
Så kan du hjälpa: Vardagsspråket fungerar bra med dem man känner. Det är lika mycket språk, bara för andra sammanhang.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Formellt och informellt språkDu är här
Bra att kunna först
- Ordens nyanser
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om formellt och informellt språk och om hur språket skiljer sig beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Formellt och informellt språk.
Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.