Svenska • Åk 5
Lässtrategier
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Det finns många knep för att förstå det du läser eller lyssnar på. Här tränar du på att välja vad du gör före, under och efter läsningen, och på att läsa olika texter på olika sätt.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 använder lässtrategier, ensamt och tillsammans med andra. Barnet gissar före läsningen, ställer frågor och reder ut ord under läsningen och sammanfattar efteråt. I åk 5 reder barnet ut ord och begrepp i en faktatext från en påhittad webbsida, och i åk 6 väljer barnet sätt att läsa efter texttyp och medium. Ljudböcker och högläsning räknas som läsning.
På den här sidan
Det här handlar det om
En lässtrategi är ett sätt att arbeta med en text för att förstå den bättre. Du kan välja olika strategier före, under och efter läsningen.
Du kan läsa tillsammans med andra eller själv. Vid högläsning läser någon högt, och när ni läser i par kan ni turas om och prata om texten.
Före läsningen kan du titta på rubriken, bilderna och hur texten ser ut. Då kan du gissa vad den handlar om och tänka på vad du vill få veta.
Under läsningen kan du ställa frågor till texten, se det som händer framför dig och stanna när du inte förstår.
Ett svårt ord kan du ofta reda ut med hjälp av meningarna runt det. Ibland hjälper det att dela upp ordet i delar. Räcker inte det kan du slå upp ordet eller fråga någon.
Ett begrepp är ett ord som har en bestämd betydelse inom ett ämne. I faktatexter förklaras begreppen ofta i texten, och ibland på ett annat ställe på sidan.
Efter läsningen kan du sammanfatta texten, prata om den med någon eller fundera på om du fick svar på dina frågor.
Texter finns i många medier, till exempel i böcker, på webbsidor, i tidningar, på skyltar och i bruksanvisningar. Hur du läser beror på vad du vill ha ut av texten.
Att lyssna på en ljudbok eller på högläsning är också läsning. Du kan använda samma strategier, till exempel att pausa och fundera.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- reda ut ett svårt ord med hjälp av ordets delar och meningarna runt det
- hitta förklaringen till ett ord i en faktatext
- förstå varför ett begrepp spelar roll i en faktatext
- välja när en ordbok behövs
- pröva flera sätt att förstå ord på en sida som ni har valt tillsammans
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Sidan Djur i natten: Fladdermöss
Webbsidan är påhittad och skriven av Skolguiden, men uppgifterna om fladdermöss stämmer.
Överst på sidan står det: Djur i natten > Däggdjur > Fladdermöss. Under rubriken finns en meny med länkarna Hem, Fåglar, Däggdjur och Ordlista.
Fladdermöss är de enda däggdjur som kan flyga på riktigt. I Sverige har man hittat 19 arter. De flesta fladdermöss är insektsätare och jagar när det är mörkt.
För att hitta i mörkret använder fladdermössen ekolokalisering. De skickar ut höga läten och lyssnar efter ekot som studsar tillbaka från en insekt eller ett träd. Av ekot kan fladdermusen höra hur långt bort något är.
På vintern finns det nästan inga insekter att äta. Då går fladdermössen i dvala på ett skyddat ställe, till exempel i en grotta, en jordkällare eller ett hus, och vaknar igen på våren.
Alla fladdermöss i Sverige är fridlysta sedan 1986. Det betyder att de är skyddade i lag och att man till exempel inte får fånga eller skada dem.
I sidans ordlista står det: Däggdjur – djur där ungarna dricker mjölk från sin mamma. Dvala – ett tillstånd där djuret vilar mycket djupt och kroppen går på sparlåga.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vad betyder ekolokalisering? Läs meningarna efter ordet och dela upp ordet i delar. Vilka delar har det, och hur hjälper de dig?
Tränar: reda ut ett ord med ordets delar
Visa svar
Att hitta genom att lyssna efter ekot av sina egna läten. Ordet består av eko och lokalisering, och att lokalisera betyder att ta reda på var något finns. Meningarna efter ordet förklarar hur det går till.
- Svaret står i texten
Vad betyder det att fladdermössen är fridlysta? Hur hjälper texten dig att förstå det?
Tränar: hitta en förklaring i texten
Visa svar
Att de är skyddade i lag, så att man till exempel inte får fånga eller skada dem. Det står direkt efter ordet: "Det betyder att …"
- Svaret står i texten
Texten säger att fladdermössen går i dvala, men inte vad dvala är. Var på sidan kan du leta, och vad betyder ordet?
Tränar: använda sidans egna hjälpmedel
Visa svar
I ordlistan, som det finns en länk till i menyn och som står längst ner. Där står att dvala är ett tillstånd där djuret vilar mycket djupt och kroppen går på sparlåga.
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför behöver du förstå begreppet däggdjur för att förstå meningen "Fladdermöss är de enda däggdjur som kan flyga på riktigt"?
Tränar: förstå varför ett begrepp spelar roll
Visa svar
Fåglar och många insekter kan också flyga. Meningen säger inte att fladdermöss är de enda djuren som flyger, bara de enda däggdjuren. Vet man vad ett däggdjur är förstår man att fladdermöss hör till samma grupp som till exempel katter och människor, och inte till fåglarna.
- Utforska
Läs en faktatext på en sida som du och en vuxen har valt tillsammans, eller i en faktabok. Skriv upp tre ord som du inte är säker på. Reda ut vart och ett med meningarna runt ordet, med ordets delar eller i en ordbok, till exempel svenska.se. Skriv vilket sätt som fungerade.
Tränar: välja sätt att reda ut ord
Visa svar
Orden blir olika för olika läsare. Det viktiga är att du först har prövat meningarna och ordets delar, och slagit upp ordet när det inte räckte.
Så tränar du
5 minuter
Gissa från framsidan
Välj en bok på biblioteket som ingen av er har läst. Titta på titeln, bilden och baksidan i en minut och säg vad ni tror att den handlar om. Läs sedan första sidan och se om gissningen höll.
I vardagen
Noga eller leta?
När ni möter en text i vardagen, till exempel en skylt, ett recept eller en tidtabell: fråga om den ska läsas noga från början eller om det räcker att leta efter en sak.
Med papper och penna
Frågor i boken
Läs ett kapitel i en bok och skriv en fråga på en lapp efter varje sida. Sätt lapparna i boken. När du har läst klart: vilka av frågorna fick svar?
Tillsammans med en vuxen
Ordjägare
När ni läser tillsammans: den som hittar ett svårt ord säger stopp. Gissa båda två vad ordet betyder ur meningarna runt det, och slå sedan upp det i en ordbok. Stämde gissningen?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du händer i nästa kapitel?”
Läs högt för barnet även när det kan läsa själv. Då kan ni ta er an längre och svårare texter, och ni får något att prata om.
”Vad säger resten av meningen?”
Låt barnet försöka reda ut ett ord själv innan du förklarar det.
- Ljudböcker och talsyntes räknas också som läsning. Pausa gärna ibland och prata om vad ni har hört.
- Berätta ibland högt hur du själv läser, till exempel när du hoppar över något eller läser om en mening som var krånglig.
Det här kan vara klurigt
Läser vidare fast texten har slutat vara begriplig.
Så kan du hjälpa: Lägg en lapp i boken där det blev rörigt, och gå dit tillsammans. Det gör inget att läsa samma sida flera gånger.
Tror att det är fusk att lyssna på en ljudbok.
Så kan du hjälpa: Säg att lyssnande också är läsning, och prata om ljudboken på samma sätt som om en bok.
Läser alla texter på samma sätt.
Så kan du hjälpa: Prata innan ni läser om vad ni vill få ut av texten.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- LässtrategierDu är här
Fortsätt med
- Läsa mellan raderna
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om gemensam och enskild läsning och om strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Gemensam och enskild läsning.
Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.