Svenska • Åk 6
Lässtrategier
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Det finns många knep för att förstå det du läser eller lyssnar på. Här tränar du på att välja vad du gör före, under och efter läsningen, och på att läsa olika texter på olika sätt.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 använder lässtrategier, ensamt och tillsammans med andra. Barnet gissar före läsningen, ställer frågor och reder ut ord under läsningen och sammanfattar efteråt. I åk 5 reder barnet ut ord och begrepp i en faktatext från en påhittad webbsida, och i åk 6 väljer barnet sätt att läsa efter texttyp och medium. Ljudböcker och högläsning räknas som läsning.
På den här sidan
Det här handlar det om
En lässtrategi är ett sätt att arbeta med en text för att förstå den bättre. Du kan välja olika strategier före, under och efter läsningen.
Du kan läsa tillsammans med andra eller själv. Vid högläsning läser någon högt, och när ni läser i par kan ni turas om och prata om texten.
Före läsningen kan du titta på rubriken, bilderna och hur texten ser ut. Då kan du gissa vad den handlar om och tänka på vad du vill få veta.
Under läsningen kan du ställa frågor till texten, se det som händer framför dig och stanna när du inte förstår.
Ett svårt ord kan du ofta reda ut med hjälp av meningarna runt det. Ibland hjälper det att dela upp ordet i delar. Räcker inte det kan du slå upp ordet eller fråga någon.
Ett begrepp är ett ord som har en bestämd betydelse inom ett ämne. I faktatexter förklaras begreppen ofta i texten, och ibland på ett annat ställe på sidan.
Efter läsningen kan du sammanfatta texten, prata om den med någon eller fundera på om du fick svar på dina frågor.
Texter finns i många medier, till exempel i böcker, på webbsidor, i tidningar, på skyltar och i bruksanvisningar. Hur du läser beror på vad du vill ha ut av texten.
Att lyssna på en ljudbok eller på högläsning är också läsning. Du kan använda samma strategier, till exempel att pausa och fundera.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- välja hur man läser efter vad texten ska användas till
- läsa en bruksanvisning så att man kan använda den
- läsa en nyhet på en skärm
- använda strategier när man lyssnar på en text
- förklara varför en kort text kan behöva läsas flera gånger
- beskriva sina egna sätt att läsa i olika medier
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Fem texter på en vecka
Allt här är påhittat och skrivet av Skolguiden. Zara möter fem texter under en vecka.
Text 1 är en bruksanvisning till ett tält: "Läs hela anvisningen innan du börjar. 1. Lägg ut tältduken på marken med dörren åt det håll du vill. 2. Trä stängerna genom kanalerna på tältduken. 3. Fäst stängernas ändar i ringarna i hörnen. 4. Sätt tältpinnarna snett ner i marken, med toppen bort från tältet."
Text 2 är en skylt på biblioteksdörren: "Öppet mån–tors 10–19, fre 10–16, lör 11–15. Söndag stängt. Lämna tillbaka böcker dygnet runt i lådan till vänster om dörren."
Text 3 är en nyhet för barn på en webbsida som Zara och hennes moster har valt tillsammans. Rubriken är "Över 400 elever svarade på enkäten om skolmaten". Under rubriken står en ingress och fyra stycken. I en spalt bredvid finns tre annonser och en ruta med länkar till andra nyheter.
Text 4 är en ljudbok som Zara lyssnar på i hörlurar, på lagom volym, på bussen. Det är andra boken i en serie, och första kapitlet börjar med en tillbakablick.
Text 5 är en dikt på åtta rader som hennes klass ska läsa till fredag. Dikten handlar om en höstkväll i en stad, och den rimmar inte. Läraren har sagt att klassen ska prata om den tillsammans på fredagen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Hur ska Zara läsa bruksanvisningen till tältet? Hur kan hon se det i texten?
Tränar: läsa en bruksanvisning
Visa svar
Först hela anvisningen en gång, för det står överst att hon ska göra det. Sedan ett steg i taget i den ordning som siffrorna visar, och hon kan läsa varje steg igen medan hon gör det.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilka av de fem texterna behöver Zara läsa eller lyssna på från början till slut, och för vilka räcker det att leta efter det hon vill veta? Ge ett skäl för varje text.
Tränar: välja sätt att läsa efter texten
Visa svar
Bruksanvisningen, ljudboken och dikten behöver hon ta från början: stegen hänger ihop, en berättelse bygger på det som har hänt, och i en dikt betyder varje rad något. På skylten räcker det att leta efter dagen hon vill veta. Nyheten ligger mittemellan: hon kan läsa rubriken och ingressen först och sedan bestämma om hon vill läsa resten.
- Tänk själv – dra en slutsats
På webbsidan som Zara och en vuxen har valt tillsammans står nyheten bredvid annonser och länkar till andra nyheter. Vad kan Zara göra för att inte tappa tråden när hon läser?
Tränar: läsa på en skärm
Visa svar
Hon kan hålla sig till rubriken, ingressen och de fyra styckena och vänta med annonserna och länkarna tills hon har läst klart. Vill hon läsa en annan nyhet kan hon göra det efteråt.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ljudboken börjar med en tillbakablick, och Zara har inte läst den första boken. Vilka strategier kan hon använda när hon inte kan bläddra eller se rubriker?
Tränar: använda strategier när man lyssnar
Visa svar
Hon kan pausa och fundera på vad hon har hört, spola tillbaka och lyssna igen när hon tappar tråden, och se det som händer framför sig. Hon kan också läsa en kort beskrivning av den första boken innan hon börjar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Dikten är bara åtta rader. Varför kan det ändå vara bra att läsa den flera gånger, gärna högt?
Tränar: förklara varför en kort text läses flera gånger
Visa svar
En dikt säger mycket på få rader, så varje ord betyder mer. Läser du högt hör du hur raderna låter. Efter ett par gånger kan du börja fundera på vad dikten vill säga.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Välj två texter som du läser eller lyssnar på den här veckan, från olika medier, till exempel en bok och en skylt. Skriv för var och en hur du läste och varför.
Tränar: beskriva sina egna sätt att läsa
Så tränar du
5 minuter
Gissa från framsidan
Välj en bok på biblioteket som ingen av er har läst. Titta på titeln, bilden och baksidan i en minut och säg vad ni tror att den handlar om. Läs sedan första sidan och se om gissningen höll.
I vardagen
Noga eller leta?
När ni möter en text i vardagen, till exempel en skylt, ett recept eller en tidtabell: fråga om den ska läsas noga från början eller om det räcker att leta efter en sak.
Med papper och penna
Frågor i boken
Läs ett kapitel i en bok och skriv en fråga på en lapp efter varje sida. Sätt lapparna i boken. När du har läst klart: vilka av frågorna fick svar?
Tillsammans med en vuxen
Ordjägare
När ni läser tillsammans: den som hittar ett svårt ord säger stopp. Gissa båda två vad ordet betyder ur meningarna runt det, och slå sedan upp det i en ordbok. Stämde gissningen?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du händer i nästa kapitel?”
Läs högt för barnet även när det kan läsa själv. Då kan ni ta er an längre och svårare texter, och ni får något att prata om.
”Vad säger resten av meningen?”
Låt barnet försöka reda ut ett ord själv innan du förklarar det.
- Ljudböcker och talsyntes räknas också som läsning. Pausa gärna ibland och prata om vad ni har hört.
- Berätta ibland högt hur du själv läser, till exempel när du hoppar över något eller läser om en mening som var krånglig.
Det här kan vara klurigt
Läser vidare fast texten har slutat vara begriplig.
Så kan du hjälpa: Lägg en lapp i boken där det blev rörigt, och gå dit tillsammans. Det gör inget att läsa samma sida flera gånger.
Tror att det är fusk att lyssna på en ljudbok.
Så kan du hjälpa: Säg att lyssnande också är läsning, och prata om ljudboken på samma sätt som om en bok.
Läser alla texter på samma sätt.
Så kan du hjälpa: Prata innan ni läser om vad ni vill få ut av texten.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- LässtrategierDu är här
Fortsätt med
- Läsa mellan raderna
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om gemensam och enskild läsning och om strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Gemensam och enskild läsning.
Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.