Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 5

Dikter, drama, sagor och myter

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Dikter, pjäser, sagor och myter är olika sätt att berätta. Här tränar du på att höra rim och rytm, läsa en scen ur en pjäs och jämföra en myt med en saga.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 läser dikter, drama, sagor och myter. Barnet hittar rim, rytm, upprepning och liknelser, läser en kort pjäsdel med repliker och scenanvisningar och lär sig skillnaden mellan folksagor och konstsagor. I åk 6 jämför barnet en nordisk myt med en saga och skriver en egen dikt. Dikterna, scenen och sagorna är Skolguidens egna, och myten är återberättad med egna ord.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Tre barn i elvaårsåldern spelar teater med enkel rekvisita på en liten scen i skolans aula. En pojke med svart hår och ljus hy i röd skjorta håller upp en krona av papp, en flicka med brun hy och blå hijab läser ur ett manus, och en pojke med rött hår, ljus hy och kryckor pekar ut mot stolsraderna.

Det här handlar det om

Lyrik är dikter. En dikt har ofta korta rader, och raderna kan stå i grupper som kallas strofer.

Många dikter har rim i slutet av raderna och en rytm, alltså ett mönster av starka och svaga stavelser. Läser du dikten högt hör du rytmen bättre.

Upprepning betyder att ett ord eller en rad kommer tillbaka. Den gör dikten lätt att minnas och kan förstärka en känsla eller en bild.

En liknelse jämför två saker, ofta med ordet som, till exempel "molnen seglade som båtar". En dikt på fri vers har varken fasta rim eller fast rytm.

Dramatik är text som är skriven för att spelas upp. Det rollerna säger kallas repliker, och namnet på den som talar står före repliken.

Scenanvisningar säger var scenen utspelar sig och vad rollerna gör. De står ofta inom parentes och läses inte upp.

Folksagor berättades muntligt länge, ofta i hundratals år, innan någon skrev ner dem. De som skrev ner sagorna hade inte hittat på dem, och därför vet ingen vem som först hittade på dem.

En konstsaga är skriven av en författare som själv har hittat på den. Den kan likna en folksaga, med magi och tretal, men den har en känd upphovsperson.

I folksagor är figurerna ofta typer, som den modige soldaten eller den girige kungen. Vi får sällan veta mycket om dem, men vi förstår vem som gör rätt.

En myt är en berättelse som människor förr använde för att förklara världen, till exempel hur något i naturen kom till. Myter är berättelser och inte fakta.

De nordiska myterna handlar om gudar som Oden, Tor och Freja och om jättar. Islänningen Snorre Sturlasson skrev omkring 1220 en bok, Snorres Edda, där han återberättade många av dem.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • hitta var och när en scen utspelar sig
  • förklara hur publiken får veta det som ingen säger
  • förutsäga vad som händer härnäst i en pjäs
  • göra om en berättelse till en scen
  • läsa en scen högt med eller utan andra
  • fortsätta en scen med egna repliker

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Nyckeln till vinden

En scen ur en pjäs som Skolguiden har skrivit. Rollerna är Mormor Gun, Ella och Viktor.

(Ett kök en söndagseftermiddag. Mormor Gun sitter vid bordet och letar i en burk med knappar. Ella står vid fönstret. Viktor kommer in med händerna i fickorna.)

Mormor Gun: Nyckeln till vinden låg här i burken i går. Det är jag säker på.

Ella: (vänder sig om) Har du tittat i kappfickan?

Mormor Gun: Två gånger. (suckar) Utan nyckeln kommer vi inte åt julpyntet.

Viktor: (stoppar handen djupare i fickan) Den kanske har ramlat ner bakom spisen?

Ella: Vår spis går inte att titta bakom, Viktor.

(Viktor går fram till fönstret. Det klirrar i hans ficka. Ella tittar på honom och höjer på ögonbrynen.)

Viktor: Vad tittar du på?

Ella: Vad har du i fickan?

Viktor: Ingenting. (vänder sig snabbt mot fönstret) Titta, det har börjat snöa!

Mormor Gun: (reser sig långsamt och ställer tillbaka burken på hyllan) Då får vi väl leta efter pyntet i morgon i stället. Jag sätter på kaffe så länge.

(Ella går fram till Viktor och sträcker fram handen med handflatan uppåt. Viktor tittar ner i golvet.)

Ella: (lågt, så att mormor inte hör) Jag hörde hur det klirrade.

  1. Svaret står i texten

    Var och när utspelar sig scenen? Vad mer får du veta i början av manuset, innan någon har sagt något?

    Tränar: hitta tid och plats i ett manus

    Visa svar

    I ett kök en söndagseftermiddag. Före första repliken får du till exempel också veta vilka rollerna är, att Mormor Gun sitter vid bordet och letar i en burk med knappar, att Ella står vid fönstret och att Viktor kommer in "med händerna i fickorna".

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Viktor säger aldrig något om nyckeln. Hur kan publiken ändå förstå att han har den? Använd manuset.

    Tränar: förstå hur en pjäs berättar utan ord

    Visa svar

    Det står i parenteserna: Viktor kommer in med händerna i fickorna, han stoppar handen djupare i fickan när nyckeln nämns, och det klirrar i hans ficka. Den som spelar Viktor gör det, och publiken ser och hör det fast han själv aldrig nämner nyckeln.

  3. Vad tror du händer sedan?

    Scenen slutar med att Ella står framför Viktor med handen framsträckt. Vad tror du att Viktor gör sedan? Använd ledtrådarna om honom.

    Tränar: förutsäga med hjälp av ledtrådar i en pjäs

    Visa svar

    Till exempel att han tar fram nyckeln och lägger den i Ellas hand, eller att han hittar på en ursäkt. Han tittar ner i golvet och har redan försökt byta ämne, så han verkar skämmas. Man kan inte veta säkert förrän man läser vidare.

  4. Skriv själv

    Här är ett stycke ur en berättelse: "Ove letade efter sina glasögon i hela vardagsrummet. Till slut pekade Sara på hans huvud, där glasögonen satt. Ove skrattade och sa att han nog behövde ett par glasögon till för att hitta glasögonen." Skriv om stycket till en kort scen.

    Tränar: göra om en berättelse till drama

    Visa svar

    Det som händer och syns blir scenanvisningar inom parentes, och det som sägs blir repliker med namnet före. Det Ove säger i berättelsen blir en egen replik. Till exempel: (Ett vardagsrum. Ove lyfter på kuddarna i soffan.) Ove: Var kan de vara? Sara: (pekar på hans huvud) Där. Ove: (känner efter och skrattar) Då behöver jag visst ett par glasögon till för att hitta glasögonen.

  5. Prata om det

    Läs scenen högt tillsammans med en eller två personer, eller gör alla rollerna själv med olika röster och spela in dig. Säg bara replikerna och gör det som står i parenteserna. Vad var svårast att visa utan ord?

    Tränar: spela upp en scen

    Visa svar

    Till exempel klirret i Viktors ficka eller Ellas blick. Det som står i en parentes ska synas eller höras, så det måste göras med kroppen eller med ett ljud.

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Skriv en fortsättning på scenen med minst tre repliker och en scenanvisning.

    Tränar: skriva egna repliker

Så tränar du

5 minuter

  • Tre liknelser

    Titta ut genom fönstret och välj något du ser, till exempel ett träd eller ett moln. Hitta på tre liknelser med som om det. Vilken ger den tydligaste bilden?

Med papper och penna

  • Folksaga eller konstsaga?

    Ta en sagobok från biblioteket. Ta reda på för varje saga om den är en folksaga eller en konstsaga. Titta efter ord som "efter en folksaga" eller "upptecknad av", eller ett författarnamn.

Tillsammans med en vuxen

  • Repliker och parenteser

    Låna en pjäs för barn på biblioteket, eller skriv en kort scen tillsammans. Barnet läser replikerna, och den vuxna gör det som står i parenteserna, utan att säga det. Byt sedan.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilken rad fastnade du för, och varför?”

    Läs samma dikt högt två gånger, gärna turvis. Rytm och upprepning hörs bättre än de syns, och andra gången märker barnet ofta något nytt.

  • ”Vad tror du att människorna ville förstå med den här berättelsen?”

    Prata om myter som berättelser som människor förr använde för att förstå världen. Barnet behöver aldrig berätta vad familjen själv tror på.

  • Låt barnet läsa repliker med olika röster, ensamt, med er eller inspelat. Det behövs ingen publik för att öva på drama.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att en dikt måste rimma.

    Så kan du hjälpa: Läs en dikt på fri vers tillsammans och prata om vad det är i den som gör den till en dikt.

  • Läser upp det som står i parenteserna som om det var repliker.

    Så kan du hjälpa: Stryk under replikerna med en färg innan ni läser, och låt parenteserna bli något man gör.

  • Tror att en myt berättar om något som har hänt på riktigt.

    Så kan du hjälpa: Prata om att människor förr berättade myter för att förstå världen, och att forskare i dag förklarar samma saker på andra sätt.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Dikter, drama, sagor och myterDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om lyrik, dramatik, sagor och myter.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.