Svenska • Åk 6

Dikter, drama, sagor och myter

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Dikter, pjäser, sagor och myter är olika sätt att berätta. Här tränar du på att höra rim och rytm, läsa en scen ur en pjäs och jämföra en myt med en saga.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 läser dikter, drama, sagor och myter. Barnet hittar rim, rytm, upprepning och liknelser, läser en kort pjäsdel med repliker och scenanvisningar och lär sig skillnaden mellan folksagor och konstsagor. I åk 6 jämför barnet en nordisk myt med en saga och skriver en egen dikt. Dikterna, scenen och sagorna är Skolguidens egna, och myten är återberättad med egna ord.

Till Så kan en vuxen hjälpa

På den här sidan

Det här handlar det om

Lyrik är dikter. En dikt har ofta korta rader, och raderna kan stå i grupper som kallas strofer.

Många dikter har rim i slutet av raderna och en rytm, alltså ett mönster av starka och svaga stavelser. Läser du dikten högt hör du rytmen bättre.

Upprepning betyder att ett ord eller en rad kommer tillbaka. Den gör dikten lätt att minnas och kan förstärka en känsla eller en bild.

En liknelse jämför två saker, ofta med ordet som, till exempel "molnen seglade som båtar". En dikt på fri vers har varken fasta rim eller fast rytm.

Dramatik är text som är skriven för att spelas upp. Det rollerna säger kallas repliker, och namnet på den som talar står före repliken.

Scenanvisningar säger var scenen utspelar sig och vad rollerna gör. De står ofta inom parentes och läses inte upp.

Folksagor berättades muntligt länge, ofta i hundratals år, innan någon skrev ner dem. De som skrev ner sagorna hade inte hittat på dem, och därför vet ingen vem som först hittade på dem.

En konstsaga är skriven av en författare som själv har hittat på den. Den kan likna en folksaga, med magi och tretal, men den har en känd upphovsperson.

I folksagor är figurerna ofta typer, som den modige soldaten eller den girige kungen. Vi får sällan veta mycket om dem, men vi förstår vem som gör rätt.

En myt är en berättelse som människor förr använde för att förklara världen, till exempel hur något i naturen kom till. Myter är berättelser och inte fakta.

De nordiska myterna handlar om gudar som Oden, Tor och Freja och om jättar. Islänningen Snorre Sturlasson skrev omkring 1220 en bok, Snorres Edda, där han återberättade många av dem.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

hitta det som en myt förklarar om världen
jämföra hur en myt och en saga använder ett tretal
resonera om gott och ont när det inte är tydligt
tolka en liknelse i en dikt på fri vers
skriva en egen dikt

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Tor hos Utgårda-Loke och fiskarflickan Siri

Den första texten är en nordisk myt som Skolguiden har återberättat med egna ord. Den andra är en saga som Skolguiden har skrivit.

Tor och Loke kom en gång till Utgård, där jätten Utgårda-Loke bodde.

– Här får ingen stanna som inte är bäst på något, sa jätten.

Tor sa att han kunde dricka mer än någon annan. Han fick ett långt horn och drack tre stora klunkar, men hornet blev nästan inte tommare.

Sedan skulle Tor lyfta jättens katt. Han lyfte så hårt han kunde, men katten lyfte bara en tass från golvet. Till sist fick han brottas med en gammal kvinna som hette Elle, och hon tvingade ner honom på ena knät.

Nästa morgon följde Utgårda-Loke sina gäster ut ur borgen och berättade sanningen. Den andra änden av hornet hade legat ute i havet, och Tor hade druckit så mycket att havet sjönk. Därför drar sig havet tillbaka från stränderna än i dag, och det kallas ebb. Katten var Midgårdsormen, som ligger runt hela jorden. Elle var ålderdomen, som ingen kan besegra.

– Jag lurade er med trolldom. Ni är starkare än jag trodde, och ni får aldrig komma tillbaka, sa jätten.

Tor lyfte sin hammare, men då var jätten och hela borgen borta.

Det var en gång en fattig fiskarflicka som hette Siri. Tre dagar i rad drog hon upp sitt nät, och tre dagar i rad satt samma guldfisk i det.

– Släpp mig, bad fisken varje gång.

Första dagen släppte Siri den. Andra dagen släppte hon den igen, fast hon var hungrig. Tredje dagen släppte hon den en gång till.

– Tre gånger har du varit god mot mig, sa fisken.

Från den dagen var Siris nät fullt av fisk varje morgon, och så var det i alla hennes dagar.

Svaret står i texten
Vilken mening i myten förklarar något i naturen som människor kan se än i dag?
Tränar: se vad en myt vill förklara
Visa svar
"Därför drar sig havet tillbaka från stränderna än i dag, och det kallas ebb." Den förklarar varför vattnet ibland står lägre vid havets stränder.
Jämför
Både myten och sagan har ett tretal. Jämför hur det går för huvudpersonen de tre gångerna, och hur tretalet slutar i var och en.
Tränar: jämföra ett tretal i två slags berättelser
Visa svar
Tor verkar misslyckas tre gånger, men efteråt visar det sig att proven var omöjliga och att han var mycket stark. Siri gör samma goda sak tre gånger, och efter den tredje får hon sin belöning. I båda bygger tretalet upp mot slutet, men i myten vänds allt i efterhand, när läsaren får veta vad som egentligen hände.
Tänk själv – dra en slutsats
I sagan är det lätt att säga vem som gör rätt. Är det lika lätt i myten? Vad gör Utgårda-Loke som är svårt att döma?
Tränar: resonera om gott och ont i två texter
Visa svar
Nej. Utgårda-Loke lurar Tor med trolldom, men han berättar sanningen efteråt och säger att Tor är starkare än han trodde. Han är både en fiende och den som ger Tor rätt. I sagan får den som är god sin belöning, men i myten är det mer blandat.
Tänk själv – dra en slutsats
Här är en dikt på fri vers som Skolguiden har skrivit: "Gatlyktorna / står som trötta giraffer / längs gatan hem. / De böjer sina halsar / över snön." Vad jämförs med vad, och vilken bild får du? Varför fungerar dikten fast den inte rimmar?
Tränar: tolka en liknelse
Visa svar
Gatlyktorna jämförs med trötta giraffer. De är höga och smala och böjer sig framåt högst upp, som giraffer som sänker halsen. Dikten fungerar ändå, för bilden är tydlig, och de korta raderna gör att man läser långsamt och hinner se lyktorna framför sig.
Öppen fråga – flera svar kan stämma
Skriv en egen dikt om en plats eller ett väder. Välj själv om den ska rimma eller vara på fri vers, och använd minst en liknelse eller en upprepning.
Tränar: skriva en egen dikt

Så tränar du

5 minuter

Tre liknelser
Titta ut genom fönstret och välj något du ser, till exempel ett träd eller ett moln. Hitta på tre liknelser med som om det. Vilken ger den tydligaste bilden?

Med papper och penna

Folksaga eller konstsaga?
Ta en sagobok från biblioteket. Ta reda på för varje saga om den är en folksaga eller en konstsaga. Titta efter ord som "efter en folksaga" eller "upptecknad av", eller ett författarnamn.

Tillsammans med en vuxen

Repliker och parenteser
Låna en pjäs för barn på biblioteket, eller skriv en kort scen tillsammans. Barnet läser replikerna, och den vuxna gör det som står i parenteserna, utan att säga det. Byt sedan.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

”Vilken rad fastnade du för, och varför?”
Läs samma dikt högt två gånger, gärna turvis. Rytm och upprepning hörs bättre än de syns, och andra gången märker barnet ofta något nytt.
”Vad tror du att människorna ville förstå med den här berättelsen?”
Prata om myter som berättelser som människor förr använde för att förstå världen. Barnet behöver aldrig berätta vad familjen själv tror på.

Låt barnet läsa repliker med olika röster, ensamt, med er eller inspelat. Det behövs ingen publik för att öva på drama.

Det här kan vara klurigt

Tror att en dikt måste rimma.
Så kan du hjälpa: Läs en dikt på fri vers tillsammans och prata om vad det är i den som gör den till en dikt.
Läser upp det som står i parenteserna som om det var repliker.
Så kan du hjälpa: Stryk under replikerna med en färg innan ni läser, och låt parenteserna bli något man gör.
Tror att en myt berättar om något som har hänt på riktigt.
Så kan du hjälpa: Prata om att människor förr berättade myter för att förstå världen, och att forskare i dag förklarar samma saker på andra sätt.