Svenska • Åk 5
Samtala och argumentera
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
I ett bra samtal lyssnar alla på varandra. Här tränar du på att visa att du har lyssnat, säga vad du tycker och varför, och komma fram till beslut tillsammans med andra.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på olika former av samtal, på att lyssna aktivt och ställa följdfrågor och på att argumentera med skäl. Barnet tränar också på att bemöta motargument sakligt och på hur ett klassråd går från förslag till beslut. Alla frågor i övningarna är påhittade och handlar om skolan och vardagen, inte om partier eller politik.
På den här sidan
Det här handlar det om
Det finns olika former av samtal. I ett samtal i par pratar två personer med varandra. I en gruppdiskussion delar flera med sig av sina tankar om en fråga.
I en intervju ställer en person frågor och en annan svarar. På ett klassråd diskuterar klassen förslag och fattar beslut. I en debatt försöker två sidor övertyga dem som lyssnar.
Att lyssna aktivt betyder att du visar att du har förstått. Du kan återge med egna ord det som den andra sa och fråga om du har uppfattat rätt.
En följdfråga bygger på något som den andra just har sagt. Den visar att du har lyssnat, och den hjälper den andra att berätta mer.
Vänta på din tur. Den som avbryter hinner inte höra klart, och den som blir avbruten tappar lätt tråden.
Ett argument består av en åsikt och ett skäl. Åsikten säger vad du tycker, och skälet säger varför. Ett exempel gör skälet tydligare.
Ett motargument är ett skäl för den andra sidan. Du kan bemöta det genom att säga vad som stämmer i det och sedan förklara varför du ändå tycker som du gör.
Svara på det som någon säger, inte på vem personen är. Ord om hur någon är eller ser ut är inget argument.
På ett klassråd leder ordföranden mötet och ger ordet till den som räcker upp handen. Sekreteraren skriver ner vad som bestäms i ett protokoll.
Ett beslut på klassrådet går ofta till så här: någon lägger fram ett förslag, klassen diskuterar och alla röstar. Får ett förslag fler än hälften av rösterna har det majoritet.
Lyssna också på dem som röstade på något annat. Deras skäl kan göra planen bättre, så att den passar fler.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- bygga ett argument med åsikt, skäl och exempel
- hitta ett motargument och se hur det bemöts
- skilja ett sakligt svar från ett personligt påhopp
- säga emot ett förslag sakligt, med ett eget skäl
- sammanfatta två sidor utan att ta ställning
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Skogen eller museet?
Allt här är påhittat. Klass 5A ska välja var vårens utflykt ska gå. Två elever har förberett var sitt förslag.
Leo: "Jag tycker att vi ska åka till Tallmoskogen. Där kan vi röra på oss hela dagen och vara ute. När vi var där i fyran byggde vi vindskydd av grenar, och alla var med och hjälpte till."
Sanna: "Jag tycker att vi ska åka till Uppfinnarverkstan i Hamnstad. Vi läser om uppfinningar i NO just nu, och där kan vi själva pröva det vi lär oss. Om det regnar är vi ändå inomhus."
Leo: "Det stämmer att det kan regna i skogen. Men vi kan ta med regnkläder, och vindskydden vi bygger håller oss torra när vi äter."
Ville: "Sanna vill bara bestämma, som vanligt."
- Tänk själv – dra en slutsats
Leos första replik har tre delar: en åsikt, ett skäl och ett exempel. Vilken del är vilken?
Tränar: se hur ett argument är byggt
Visa svar
Åsikten är att klassen ska åka till Tallmoskogen. Skälet är att de kan röra på sig hela dagen och vara ute. Exemplet är att de byggde vindskydd av grenar i fyran och att alla var med.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilket motargument tar Leo upp i sin andra replik? Hur bemöter han det?
Tränar: se hur ett motargument bemöts
Visa svar
Motargumentet är Sannas skäl att det kan regna. Leo håller med om att det kan regna i skogen. Sedan säger han att klassen kan ta med regnkläder och att vindskydden håller dem torra när de äter.
- Jämför
Jämför Leos andra replik med Villes replik. Båda säger emot Sanna. Vad är skillnaden?
Tränar: skilja ett sakligt svar från ett påhopp
Visa svar
Leo svarar på det Sanna sa, på hennes skäl om regnet, och ger egna skäl. Ville säger något om Sanna som person i stället för om förslaget. Det är ett påhopp, inget argument, och det ger klassen ingenting att fundera över.
- Skriv själv
Du vill inte heller åka till Uppfinnarverkstan. Skriv en replik till Sanna som säger emot hennes förslag och ger ett eget skäl.
Tränar: säga emot sakligt
Visa svar
Repliken säger emot förslaget och ger ett skäl, utan att säga något om vem Sanna är. Till exempel: "Jag tycker inte om museet, för vi har suttit inne mycket i vinter. Jag vill hellre vara ute på utflykten."
- Skriv själv
Du är den som ska sammanfatta inför omröstningen. Skriv två meningar, en om varje förslag och dess skäl, utan att visa vad du själv tycker.
Tränar: sammanfatta två sidor rättvist
Visa svar
Båda förslagen får ett skäl, och inget av dem låter bättre än det andra. Till exempel: "Leo föreslår Tallmoskogen, där vi kan vara ute och röra på oss hela dagen. Sanna föreslår Uppfinnarverkstan, där vi kan pröva det vi läser om i NO, också om det regnar."
- Skriv själv
Påhittat: biblioteket i Ekby ska köpa antingen fler serieböcker eller fler ljudböcker. Välj en sida. Skriv ett argument med åsikt, skäl och exempel, och skriv sedan ett motargument som den andra sidan kan ha.
Tränar: bygga ett argument och se den andra sidan
Visa svar
Argumentet har en åsikt, ett skäl och ett exempel, och motargumentet är ett skäl för den andra sidan. Till exempel: "Jag tycker att biblioteket ska köpa fler serieböcker, för då hittar fler något de vill läsa. När jag var där senast var nästan alla serieböcker utlånade. Motargument: en ljudbok kan också den lyssna på som tycker att det är svårt att läsa."
Så tränar du
5 minuter
Argument i tre delar
Den vuxna hittar på en fråga, till exempel om rasterna borde vara längre. Barnet ger ett argument med åsikt, skäl och exempel. Den vuxna svarar med ett motargument, och barnet bemöter det utan att prata om personen.
I vardagen
Du menar att …
När ni pratar vid middagen eller i bilen: innan du svarar på det någon sa, börja med "Du menar att …" och säg det med egna ord. Den andra får säga om du har förstått rätt.
Med papper och penna
Byt sida
Välj en påhittad fråga, till exempel om skolan ska ha läxfri fredag. Skriv först det bästa argumentet du kan för den ena sidan. Skriv sedan det bästa argumentet för den andra sidan. Vilket var svårast att skriva?
Tillsammans med en vuxen
Ordförande för en kväll
Låt barnet vara ordförande när ni bestämmer något litet tillsammans. Barnet ger ordet, ber om skäl, sammanfattar förslagen och skriver ner beslutet i ett kort protokoll.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Har jag förstått rätt om du menar att …?”
Visa själv hur aktivt lyssnande låter. Säg med egna ord vad barnet just sa innan du svarar, särskilt när ni tycker olika.
”Vad är det som gör att du tycker så?”
Fråga efter skälet när barnet säger vad det tycker, och ge själv skäl när du säger emot. Då hör barnet hur ett motargument låter när det handlar om saken.
- Öva med påhittade frågor om skolan och vardagen. Barnet behöver aldrig berätta vad familjen tycker i politiska frågor.
- Alla behöver inte prata lika mycket i ett samtal. Den som hellre är tyst kan skriva sitt argument på en lapp eller spela in det och visa det om den vill.
Det här kan vara klurigt
Tror att den som pratar mest eller högst har de bästa argumenten.
Så kan du hjälpa: Pröva skälen i stället för rösterna. Fråga om skälet stämmer och om det är viktigt för just den här frågan.
Ställer en ny fråga om något helt annat i stället för en följdfråga.
Så kan du hjälpa: Lyssna efter ett ord eller en sak i det den andra sa, och fråga om just det.
Hör ett motargument som en attack och blir arg eller tyst.
Så kan du hjälpa: Prata om att ett motargument handlar om saken. Att någon säger emot betyder inte att den tycker illa om dig.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Samtala och argumenteraDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Hålla en presentation
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om olika former av samtal, om att lyssna aktivt och ställa frågor och om att resonera och argumentera, också när beslut fattas demokratiskt.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Olika former av samtal.
Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.