Svenska • Åk 6
Samtala och argumentera
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
I ett bra samtal lyssnar alla på varandra. Här tränar du på att visa att du har lyssnat, säga vad du tycker och varför, och komma fram till beslut tillsammans med andra.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på olika former av samtal, på att lyssna aktivt och ställa följdfrågor och på att argumentera med skäl. Barnet tränar också på att bemöta motargument sakligt och på hur ett klassråd går från förslag till beslut. Alla frågor i övningarna är påhittade och handlar om skolan och vardagen, inte om partier eller politik.
På den här sidan
Det här handlar det om
Det finns olika former av samtal. I ett samtal i par pratar två personer med varandra. I en gruppdiskussion delar flera med sig av sina tankar om en fråga.
I en intervju ställer en person frågor och en annan svarar. På ett klassråd diskuterar klassen förslag och fattar beslut. I en debatt försöker två sidor övertyga dem som lyssnar.
Att lyssna aktivt betyder att du visar att du har förstått. Du kan återge med egna ord det som den andra sa och fråga om du har uppfattat rätt.
En följdfråga bygger på något som den andra just har sagt. Den visar att du har lyssnat, och den hjälper den andra att berätta mer.
Vänta på din tur. Den som avbryter hinner inte höra klart, och den som blir avbruten tappar lätt tråden.
Ett argument består av en åsikt och ett skäl. Åsikten säger vad du tycker, och skälet säger varför. Ett exempel gör skälet tydligare.
Ett motargument är ett skäl för den andra sidan. Du kan bemöta det genom att säga vad som stämmer i det och sedan förklara varför du ändå tycker som du gör.
Svara på det som någon säger, inte på vem personen är. Ord om hur någon är eller ser ut är inget argument.
På ett klassråd leder ordföranden mötet och ger ordet till den som räcker upp handen. Sekreteraren skriver ner vad som bestäms i ett protokoll.
Ett beslut på klassrådet går ofta till så här: någon lägger fram ett förslag, klassen diskuterar och alla röstar. Får ett förslag fler än hälften av rösterna har det majoritet.
Lyssna också på dem som röstade på något annat. Deras skäl kan göra planen bättre, så att den passar fler.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- följa ett klassråd från förslag till beslut
- sammanfatta förslagen inför en omröstning
- avgöra om ett förslag har fått majoritet
- be någon om ett skäl när den bara säger vad den tycker
- lyssna på dem som röstade på något annat och föreslå en lösning som passar fler
- skriva ett kort protokoll
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Klassrådet i 6C
Allt här är påhittat. Amina är ordförande på klassrådet i 6C, och Oskar är sekreterare. Den första punkten är vad klassen ska göra på sista skoldagen före sommarlovet. Tre elever har lämnat förslag.
Hugo föreslår picknick i parken med lekar, för då är klassen ute och alla kan vara med. Jasmin föreslår en filmförmiddag i klassrummet, för den blir av även om det regnar. Ebba föreslår en tipspromenad i parken, för den går att göra både i grupp och ensam, och frågorna kan handla om året som har gått.
Kalle räcker upp handen och säger: "Film blir väl jättetråkigt." Amina svarar: "Kan du säga varför?" Kalle säger: "Vi har suttit stilla i klassrummet hela året. Sista dagen vill jag röra på mig."
Sedan sammanfattar Amina de tre förslagen, och klassen röstar genom att räcka upp handen. Alla 26 elever röstar. Picknicken får 12 röster, filmen 8 och tipspromenaden 6.
Amina räknar rösterna. Sedan säger hon att klassen ska rösta en gång till, nu bara mellan picknicken och filmen. I den andra omröstningen får picknicken 15 röster och filmen 11.
Efter den andra omröstningen säger Jasmin: "Jag röstade på film för att det kan regna den dagen. Vad gör vi då?"
- Tänk själv – dra en slutsats
Picknicken fick flest röster redan i den första omröstningen. Varför bestämde klassen inte picknick direkt? Varför kan det vara bra att rösta en gång till mellan bara två förslag?
Tränar: avgöra om ett förslag har majoritet
Visa svar
Hälften av 26 är 13. Picknicken fick 12 röster, alltså inte fler än hälften, och 14 elever ville något annat. Inget förslag hade majoritet. När det bara finns två förslag får det ena nästan alltid fler än hälften. I den andra omröstningen fick picknicken 15 röster, och 15 är fler än 13. Då vet klassen att fler än hälften står bakom beslutet.
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför ber Amina Kalle att säga varför? Vad blev skillnaden när han gjorde det?
Tränar: be om ett skäl
Visa svar
Först sa Kalle bara vad han tyckte, och det går inte att diskutera. När han förklarade att klassen har suttit stilla hela året fick de andra ett skäl som de kunde fundera på, hålla med om eller säga emot.
- Skriv själv
Du är ordförande. Skriv en sammanfattning av de tre förslagen, med ett skäl för varje, som du läser upp innan klassen röstar.
Tränar: sammanfatta inför en omröstning
Visa svar
Alla tre förslagen kommer med, vart och ett med sitt skäl, och sammanfattningen säger inte vad ordföranden själv tycker. Till exempel: "Vi har tre förslag. Hugo vill ha picknick i parken, så att vi är ute och alla kan vara med. Jasmin vill ha film i klassrummet, som blir av även om det regnar. Ebba vill ha en tipspromenad om året som har gått. Nu röstar vi."
- Tänk själv – dra en slutsats
Jasmin röstade på något annat än det som vann. Hur kan klassen ta hänsyn till hennes fråga utan att ändra beslutet? Ge ett förslag.
Tränar: lyssna på dem som röstade på något annat
Visa svar
Beslutet om picknick gäller, men klassen kan göra upp en plan för regn. Till exempel: om det regnar har klassen picknicken i klassrummet eller i matsalen, och leker inne. Då har Jasmins skäl gjort planen bättre, utan att omröstningen görs om.
- Skriv själv
Du är Oskar. Skriv ett kort protokoll över punkt 1: vad frågan var, vilka förslag som fanns, hur omröstningen gick och vad klassen bestämde.
Tränar: skriva ett protokoll
Visa svar
Protokollet är kort och säger bara det som hände, inte vad sekreteraren tycker. Till exempel: "Punkt 1. Sista skoldagen. Förslag: picknick i parken (Hugo), film i klassrummet (Jasmin), tipspromenad (Ebba). Omröstning 1: picknick 12, film 8, tipspromenad 6. Ingen majoritet. Omröstning 2: picknick 15, film 11. Beslut: klassen har picknick i parken."
- Prata om det
Håll ett litet klassråd hemma med en eller två personer om en påhittad fråga, till exempel vad ni ska göra en söndag. En är ordförande och ser till att alla får prata. Ta upp minst två förslag, låt varje förslag få ett skäl, sammanfatta och rösta. Fråga till sist den som röstade på något annat vad som skulle göra planen bättre.
Tränar: delta i ett beslut från förslag till plan
Så tränar du
5 minuter
Argument i tre delar
Den vuxna hittar på en fråga, till exempel om rasterna borde vara längre. Barnet ger ett argument med åsikt, skäl och exempel. Den vuxna svarar med ett motargument, och barnet bemöter det utan att prata om personen.
I vardagen
Du menar att …
När ni pratar vid middagen eller i bilen: innan du svarar på det någon sa, börja med "Du menar att …" och säg det med egna ord. Den andra får säga om du har förstått rätt.
Med papper och penna
Byt sida
Välj en påhittad fråga, till exempel om skolan ska ha läxfri fredag. Skriv först det bästa argumentet du kan för den ena sidan. Skriv sedan det bästa argumentet för den andra sidan. Vilket var svårast att skriva?
Tillsammans med en vuxen
Ordförande för en kväll
Låt barnet vara ordförande när ni bestämmer något litet tillsammans. Barnet ger ordet, ber om skäl, sammanfattar förslagen och skriver ner beslutet i ett kort protokoll.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Har jag förstått rätt om du menar att …?”
Visa själv hur aktivt lyssnande låter. Säg med egna ord vad barnet just sa innan du svarar, särskilt när ni tycker olika.
”Vad är det som gör att du tycker så?”
Fråga efter skälet när barnet säger vad det tycker, och ge själv skäl när du säger emot. Då hör barnet hur ett motargument låter när det handlar om saken.
- Öva med påhittade frågor om skolan och vardagen. Barnet behöver aldrig berätta vad familjen tycker i politiska frågor.
- Alla behöver inte prata lika mycket i ett samtal. Den som hellre är tyst kan skriva sitt argument på en lapp eller spela in det och visa det om den vill.
Det här kan vara klurigt
Tror att den som pratar mest eller högst har de bästa argumenten.
Så kan du hjälpa: Pröva skälen i stället för rösterna. Fråga om skälet stämmer och om det är viktigt för just den här frågan.
Ställer en ny fråga om något helt annat i stället för en följdfråga.
Så kan du hjälpa: Lyssna efter ett ord eller en sak i det den andra sa, och fråga om just det.
Hör ett motargument som en attack och blir arg eller tyst.
Så kan du hjälpa: Prata om att ett motargument handlar om saken. Att någon säger emot betyder inte att den tycker illa om dig.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Samtala och argumenteraDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Hålla en presentation
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om olika former av samtal, om att lyssna aktivt och ställa frågor och om att resonera och argumentera, också när beslut fattas demokratiskt.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Olika former av samtal.
Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.