Svenska • Åk 5
Skriva olika slags texter
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
En text kan berätta, beskriva, förklara, instruera eller argumentera. Här tränar du på att välja sort efter vad texten ska göra, och på att planera, skriva och läsa igenom.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 skriver olika slags texter. Barnet känner igen fem texttyper och lär sig hur var och en brukar vara uppbyggd och vilka ord som passar. Barnet planerar med stödord, skriver ensamt och tillsammans med andra och läser igenom. I åk 6 väljer barnet texttyp efter syfte och skriver en argumenterande text om en påhittad fråga.
På den här sidan
Det här handlar det om
Texter skrivs av olika skäl: för att berätta, beskriva, förklara, instruera eller argumentera. Syftet avgör hur texten byggs upp och vilka ord som passar.
En berättande text har ofta en början, något som ställer till det och ett slut. Den skrivs oftast i dåtid, alltså med verb som sprang och tittade.
En beskrivande text berättar hur något är eller ser ut. Den går ofta från helheten till delarna och skrivs ofta i nutid, med verb som är och har.
En förklarande text svarar på hur eller varför något händer. Den binder ihop orsak och följd med ord som eftersom och därför.
En instruerande text säger åt läsaren vad den ska göra. Stegen börjar ofta med en uppmaning, och siffror eller ordningsord visar i vilken ordning stegen kommer.
En argumenterande text vill få läsaren att hålla med. Den börjar med en åsikt, ger argument som stöder åsikten och slutar ofta med en uppmaning eller med åsikten igen.
Ett argument blir starkare när det förklaras eller får ett exempel. Ord som för det första, dessutom och slutligen visar var ett nytt argument börjar.
Många texter blandar typer. En text om en bro kan både beskriva hur bron ser ut och förklara varför den byggdes just där.
Skrivandet blir lättare i tre steg: planera, skriva och läsa igenom. När du planerar bestämmer du vem som ska läsa och skriver stödord i den ordning de ska komma.
När du läser igenom frågar du om texten gör det den ska. En instruktion ska till exempel gå att följa för någon som inte kan fråga dig.
Ni kan skriva en text tillsammans och dela upp arbetet, eller skriva var för sig och jämföra efteråt. Bestäm först gemensamt vad texten ska göra.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- ordna stödord i en plan från helheten till delarna
- skriva en beskrivande text efter en plan
- skriva en förklarande text som binder ihop orsak och följd
- avgöra om en mening hjälper texten att göra det den ska
- skriva tillsammans med någon och dela upp arbetet
- göra en egen plan med stödord
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Omars plan om fyren
Allt här är påhittat. Omar ska skriva två texter om fyren på Strandby udde. Den första ska beskriva fyren, och den andra ska förklara varför fyren blinkar. Han har skrivit stödord.
Omars klass var på utflykt till udden i september. En guide från hembygdsföreningen visade dem runt och berättade att ingen bor i fyren längre. Omar skrev upp det mesta i sitt block, och på bussen hem ritade han fyren och klippan.
Läraren har sagt att varje text ska vara tre eller fyra meningar lång, och att den som läser ska förstå texten utan att ha varit på udden.
Stödord till den beskrivande texten, i den ordning han skrev dem: "lampan högst upp – vit, 20 meter hög, på en klippa – röd topp – 90 trappsteg inuti".
Stödord till den förklarande texten: "fartyg på natten – klipporna syns inte i mörkret – fyren visar var klipporna är – fyrar lyser på olika sätt – sjömännen vet vilken fyr de ser".
Omar har redan skrivit en mening till den förklarande texten: "Fyren är vit och har en röd topp."
- Tänk själv – dra en slutsats
Omar vill att läsaren först ska få en bild av hela fyren. I vilken ordning ska han ta stödorden till den beskrivande texten, och varför?
Tränar: ordna en plan för en beskrivande text
Visa svar
Först "vit, 20 meter hög, på en klippa", för det säger hur hela fyren ser ut och var den står. Resten kan komma i olika ordning. Till exempel "röd topp", sedan "90 trappsteg inuti" och sist "lampan högst upp", så att texten går från det som syns på långt håll till det som finns inuti.
- Skriv själv
Skriv den beskrivande texten om fyren efter stödorden, i tre eller fyra meningar.
Tränar: skriva efter en plan
Visa svar
Texten tar med alla stödord, i en ordning som går från hela fyren till delarna, och verben står i nutid. Till exempel: "Fyren på Strandby udde är vit och 20 meter hög. Den står på en klippa och har en röd topp. Inuti går 90 trappsteg upp till lampan högst upp."
- Skriv själv
Skriv den förklarande texten om varför fyren blinkar. Använd stödorden och bind ihop meningarna så att läsaren ser vad som leder till vad.
Tränar: binda ihop en förklaring
Visa svar
Texten tar med alla stödord och visar vad som leder till vad, till exempel med därför. Till exempel: "På natten syns inte klipporna, och därför kan fartyg köra på dem. Fyren visar var klipporna är. Fyrar lyser på olika sätt, till exempel med olika långa blinkar. Därför kan sjömännen veta vilken fyr de ser."
- Tänk själv – dra en slutsats
Hör Omars mening "Fyren är vit och har en röd topp." hemma i den förklarande texten? Varför eller varför inte?
Tränar: pröva en mening mot textens syfte
Visa svar
Inte i förklaringen av varför fyren blinkar. Meningen säger hur fyren ser ut, men den hjälper inte till att förklara blinkandet. I en text som blandar typer kan den stå i en del som beskriver fyren, men här passar den bättre i den beskrivande texten.
- Skriv själv
Skriv den förklarande texten om fyren tillsammans med en vuxen. Den ena skriver vad som är problemet för fartygen och den andra hur fyren hjälper. Läs sedan igenom tillsammans. Hänger delarna ihop?
Tränar: skriva tillsammans och läsa igenom
Visa svar
Delarna hänger ihop när den andra delen svarar på problemet i den första, och när ett ord som därför eller eftersom binder ihop dem. Ni har bestämt tillsammans vad texten ska förklara innan ni började.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Välj en sak i ditt rum eller i klassrummet. Gör en plan med stödord för en beskrivande text om den, från helheten till delarna.
Tränar: planera en egen text
Så tränar du
5 minuter
En fråga vid genomläsningen
Läs igenom något som barnet nyss har skrivit och ställ bara en fråga: gör texten det den ska? Låt barnet välja ett ställe att ändra.
I vardagen
Texter runt omkring
Leta efter olika slags texter hemma, till exempel ett recept, en bruksanvisning, en annons och en berättelse. Vad vill varje text att läsaren ska göra, veta eller tycka?
Med papper och penna
Ett ämne, fem texter
Välj ett ämne, till exempel snö eller en cykel. Skriv en mening av varje typ: en som berättar, en som beskriver, en som förklarar, en som instruerar och en som argumenterar. Läs dem för en vuxen, som gissar vilken som är vilken.
Tillsammans med en vuxen
Skriva i par
Skriv en kort text tillsammans, till exempel en lapp om hur man vattnar blommorna. Bestäm först vem som ska läsa den och vad den ska åstadkomma. Gör en plan med stödord, skriv var sin del och läs igenom tillsammans.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem ska läsa texten, och vad vill du att den personen ska göra eller veta efteråt?”
Fråga efter syftet innan barnet börjar skriva. Då blir det lättare att välja hur texten ska byggas upp.
”Vad ska komma först, och varför?”
Ge planen tid. Stödord i rätt ordning gör ofta själva skrivandet lättare, och planen får gärna vara kort.
- Använd påhittade eller vardagliga frågor när barnet skriver argumenterande texter. Barnet behöver aldrig skriva om vad familjen tycker.
Det här kan vara klurigt
Blandar in egna åsikter i en förklarande text.
Så kan du hjälpa: Fråga om meningen svarar på hur eller varför. En åsikt kan sparas till en argumenterande text.
Skriver argument som handlar om något annat än åsikten.
Så kan du hjälpa: Läs åsikten och argumentet direkt efter varandra och fråga om argumentet gör att man håller med om just det.
Hoppar över planen och läser inte igenom.
Så kan du hjälpa: Gör planen kort, några stödord räcker. Läs igenom med en enda fråga i huvudet i stället för att leta efter allt på en gång.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Skriva olika slags texterDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Ord, bild och ljud
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om att skriva tillsammans och enskilt och om strategier för att skriva olika typer av texter efter hur de är uppbyggda och vilka språkliga drag de har.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Gemensamt och enskilt skrivande.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.