Svenska • Åk 6
Skriva olika slags texter
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
En text kan berätta, beskriva, förklara, instruera eller argumentera. Här tränar du på att välja sort efter vad texten ska göra, och på att planera, skriva och läsa igenom.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 skriver olika slags texter. Barnet känner igen fem texttyper och lär sig hur var och en brukar vara uppbyggd och vilka ord som passar. Barnet planerar med stödord, skriver ensamt och tillsammans med andra och läser igenom. I åk 6 väljer barnet texttyp efter syfte och skriver en argumenterande text om en påhittad fråga.
På den här sidan
Det här handlar det om
Texter skrivs av olika skäl: för att berätta, beskriva, förklara, instruera eller argumentera. Syftet avgör hur texten byggs upp och vilka ord som passar.
En berättande text har ofta en början, något som ställer till det och ett slut. Den skrivs oftast i dåtid, alltså med verb som sprang och tittade.
En beskrivande text berättar hur något är eller ser ut. Den går ofta från helheten till delarna och skrivs ofta i nutid, med verb som är och har.
En förklarande text svarar på hur eller varför något händer. Den binder ihop orsak och följd med ord som eftersom och därför.
En instruerande text säger åt läsaren vad den ska göra. Stegen börjar ofta med en uppmaning, och siffror eller ordningsord visar i vilken ordning stegen kommer.
En argumenterande text vill få läsaren att hålla med. Den börjar med en åsikt, ger argument som stöder åsikten och slutar ofta med en uppmaning eller med åsikten igen.
Ett argument blir starkare när det förklaras eller får ett exempel. Ord som för det första, dessutom och slutligen visar var ett nytt argument börjar.
Många texter blandar typer. En text om en bro kan både beskriva hur bron ser ut och förklara varför den byggdes just där.
Skrivandet blir lättare i tre steg: planera, skriva och läsa igenom. När du planerar bestämmer du vem som ska läsa och skriver stödord i den ordning de ska komma.
När du läser igenom frågar du om texten gör det den ska. En instruktion ska till exempel gå att följa för någon som inte kan fråga dig.
Ni kan skriva en text tillsammans och dela upp arbetet, eller skriva var för sig och jämföra efteråt. Bestäm först gemensamt vad texten ska göra.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- välja texttyp efter vad texten ska åstadkomma
- pröva om ett argument stöder åsikten
- skriva en avslutning till en argumenterande text
- jämföra hur en berättande och en argumenterande text är byggda
- planera och skriva en argumenterande text om en påhittad fråga
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Hörnet på skolgården
Allt här är påhittat. På Strandby skola finns ett tomt hörn på skolgården. Eleverna i alla klasser får skriva till rektorn om vad som ska byggas där.
Hörnet ligger bakom gymnastiksalen, och i dag står där bara två gamla cykelställ och en trasig bänk. Rektorn har sagt att det finns pengar till en enda sak. Förslagen ska lämnas in före höstlovet, och elevrådet läser alla innan rektorn bestämmer.
Mira skriver: "Hörnet borde bli en odling. Vi kan odla grönsaker och blommor, och klasserna kan sköta den tillsammans. Då lär vi oss hur saker växer, och på hösten kan vi skörda."
Sara skriver: "Jag tycker att hörnet ska bli en sittplats med bänkar och tak. För det första vill många ha någonstans att vara när det regnar. Det finns inget tak på hela skolgården i dag. Dessutom är fotbollsplanen för liten."
Lukas skriver: "Förra hösten satt jag och Ali i hörnet när det började ösregna. Vi hade ingenstans att ta skydd, så vi sprang in. När rasten var slut var vi så blöta att vi fick byta strumpor."
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilken texttyp passar bäst i varje fall, och varför? a) Du vill att rektorn ska välja ditt förslag till hörnet. b) Du skriver till en elev som börjar på skolan i höst om hur skolgården ser ut. c) Du gör en lapp till en odlingslåda om hur man vattnar den. d) Du skriver i skoltidningen om vad som hände när hörnet invigdes.
Tränar: välja texttyp efter syfte
Visa svar
a) Argumenterande, för du vill få rektorn att hålla med. b) Beskrivande, för eleven ska få veta hur skolgården ser ut. c) Instruerande, för läsaren ska göra något i rätt ordning. d) Berättande, för texten återger en händelse.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett av Saras argument stöder inte hennes åsikt. Vilket, och varför?
Tränar: pröva om ett argument hör till åsikten
Visa svar
"Dessutom är fotbollsplanen för liten." Det handlar om fotbollsplanen, inte om varför hörnet ska bli en sittplats. Det kunde till och med användas för att bygga ut planen i hörnet i stället.
- Jämför
Både Sara och Lukas skriver om regn i hörnet. Jämför hur deras texter är byggda och vilka verb de använder. Hur skulle Sara kunna ta hjälp av det Lukas skriver?
Tränar: jämföra två texttyper om samma sak
Visa svar
Sara börjar med sin åsikt och ger argument, och verben står mest i nutid: tycker, finns, är. Lukas berättar en händelse i ordning och skriver i dåtid: satt, sprang, fick. Hans text säger ingen åsikt, men läsaren förstår vad som saknas. Sara kan använda händelsen som exempel som gör hennes argument om regnet starkare.
- Skriv själv
Sara har ingen avslutning. Skriv en eller två meningar som avslutar hennes text och vänder sig till den som ska bestämma.
Tränar: avsluta en argumenterande text
Visa svar
Avslutningen säger åsikten igen med andra ord och vänder sig till rektorn, ofta med en uppmaning. Till exempel: "Med ett tak i hörnet får alla en plats att vara på när det regnar. Därför hoppas jag att du väljer en sittplats."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Välj vad du vill att hörnet ska bli. Planera först med stödord: åsikt, två eller tre argument och en avslutning. Skriv sedan en argumenterande text till rektorn med rubrik.
Tränar: planera och skriva en argumenterande text
Så tränar du
5 minuter
En fråga vid genomläsningen
Läs igenom något som barnet nyss har skrivit och ställ bara en fråga: gör texten det den ska? Låt barnet välja ett ställe att ändra.
I vardagen
Texter runt omkring
Leta efter olika slags texter hemma, till exempel ett recept, en bruksanvisning, en annons och en berättelse. Vad vill varje text att läsaren ska göra, veta eller tycka?
Med papper och penna
Ett ämne, fem texter
Välj ett ämne, till exempel snö eller en cykel. Skriv en mening av varje typ: en som berättar, en som beskriver, en som förklarar, en som instruerar och en som argumenterar. Läs dem för en vuxen, som gissar vilken som är vilken.
Tillsammans med en vuxen
Skriva i par
Skriv en kort text tillsammans, till exempel en lapp om hur man vattnar blommorna. Bestäm först vem som ska läsa den och vad den ska åstadkomma. Gör en plan med stödord, skriv var sin del och läs igenom tillsammans.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem ska läsa texten, och vad vill du att den personen ska göra eller veta efteråt?”
Fråga efter syftet innan barnet börjar skriva. Då blir det lättare att välja hur texten ska byggas upp.
”Vad ska komma först, och varför?”
Ge planen tid. Stödord i rätt ordning gör ofta själva skrivandet lättare, och planen får gärna vara kort.
- Använd påhittade eller vardagliga frågor när barnet skriver argumenterande texter. Barnet behöver aldrig skriva om vad familjen tycker.
Det här kan vara klurigt
Blandar in egna åsikter i en förklarande text.
Så kan du hjälpa: Fråga om meningen svarar på hur eller varför. En åsikt kan sparas till en argumenterande text.
Skriver argument som handlar om något annat än åsikten.
Så kan du hjälpa: Läs åsikten och argumentet direkt efter varandra och fråga om argumentet gör att man håller med om just det.
Hoppar över planen och läser inte igenom.
Så kan du hjälpa: Gör planen kort, några stödord räcker. Läs igenom med en enda fråga i huvudet i stället för att leta efter allt på en gång.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Skriva olika slags texterDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Ord, bild och ljud
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om att skriva tillsammans och enskilt och om strategier för att skriva olika typer av texter efter hur de är uppbyggda och vilka språkliga drag de har.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Gemensamt och enskilt skrivande.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.