Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 1

Demokrati

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Demokrati betyder ungefär att folket bestämmer. Alla får tycka vad de vill och säga det. När man inte kan enas kan man rösta, och då vinner det som flest röstar på. Men de som röstade på något annat har fortfarande samma rättigheter.

SO i åk 1–3 tar upp grundläggande demokratiska principer och vad åsiktsfrihet, yttrandefrihet och majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället. Barnet tränar på att rösta och bestämma tillsammans, lyssna på andra och förstå att yttrandefriheten har gränser. Utgå från sådant som barnet känner igen, som klassrådet eller vad klassen ska göra på en utflykt, och inte från partier eller politiker.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Barn i ett klassrum räcker upp handen för att rösta: en flicka med svart hår i hästsvans och mörkbrun hud, en pojke med kort ljusbrunt hår och ljus hud och en flicka med sjal och ljusbrun hud, medan läraren, en man med kort svart hår, skägg och mörkbrun hud, skriver streck på tavlan

Det här handlar det om

Demokrati betyder ungefär folkstyre: det är folket som bestämmer. I Sverige väljer folket vilka som ska sitta i riksdagen och bestämma om lagarna. Det är val till riksdagen vart fjärde år.

Valen är hemliga. Ingen ska kunna se vad en annan person röstar på, och ingen behöver berätta vad den har röstat på.

Åsiktsfrihet betyder att du får tänka och tycka vad du vill. Yttrandefrihet betyder att du får säga, skriva och visa vad du tycker, också om det du tycker är annorlunda än vad andra tycker.

Yttrandefriheten har gränser. Man får inte hota någon, alltså säga att man ska göra någon illa. Man får inte heller sprida påståenden om en person, som får andra att tycka illa om hen. Det kallas förtal. Reglerna gäller både när man pratar, skriver och är på nätet. De finns för att alla ska kunna vara trygga. Blir du hotad, berätta för en vuxen.

Majoritetsprincipen betyder att det som flest röstar för blir bestämt. Är fler än hälften överens kallas de majoriteten, och de som är färre kallas minoriteten. Finns det fler än två förslag kan det som får flest röster ändå ha färre än hälften av rösterna. Då är det ingen majoritet, och man kan till exempel rösta en gång till mellan de två förslag som fick flest röster.

Minoriteten försvinner inte för att den förlorade en omröstning. De som röstade på något annat får fortsätta att tycka som de gör, säga det och föreslå sin idé igen en annan gång. Och även om många röstar för något får de inte bestämma att någon ska behandlas illa eller inte längre får säga vad den tycker.

I skolan kan demokrati betyda att klassen röstar om något, att alla får säga sin mening på klassrådet och att man lyssnar på varandra, även på den som tycker olika.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • säga vad man tycker och lyssna när andra säger vad de tycker
  • rösta, till exempel genom att räcka upp handen
  • veta att det som flest röstar på bestäms när man röstar
  • veta att man får tycka olika

Kan du lösa sådana här?

  1. Lek

    Rösta med fötterna. En vuxen säger två saker, till exempel "äpple eller päron" eller "rita eller bygga". Gå till den sida av rummet som den vuxna pekar ut för det du väljer. Räkna tillsammans hur många som står på varje sida.

    Tränar: rösta och räkna röster

    Visa svar

    Barnen går till den sida de väljer och räknar. Den sida där flest står har vunnit omröstningen.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Klassen röstar om vilken lek alla ska leka på rasten. 14 barn räcker upp handen för tagen och 8 barn för kurragömma. Vilken lek blir det? Och hur kan barnen som ville leka kurragömma få göra det en annan gång?

    Tränar: förstå att flest röster bestämmer, och att de andra också räknas

    Visa svar

    Det blir tagen, eftersom flest röstade på den. Barnen som ville leka kurragömma kan föreslå det igen, och klassen kan bestämma att man turas om med lekarna olika dagar.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Leo tycker att gul är den finaste färgen. Sara tycker att blå är finast. Får båda tycka som de gör?

    Tränar: veta att man får tycka olika

    Visa svar

    Ja. Alla får tycka vad de vill. Det kallas åsiktsfrihet. Ingen av dem har fel.

  4. Prata om det

    Berätta för någon hemma om något som ni har bestämt tillsammans i klassen, och hur ni bestämde det.

    Tränar: berätta om att bestämma tillsammans

    Visa svar

    Till exempel: Vi röstade om vilken bok läraren skulle läsa högt. Vi räckte upp handen, och boken om draken fick flest röster.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Om klassen fick bestämma en sak om rasterna, vad skulle du vilja föreslå?

    Tränar: tänka ut och säga ett eget förslag

Så tränar du

5 minuter

  • Tyck olika

    En säger en sak, till exempel "vintern är bästa årstiden". Alla som håller med ställer sig upp. Den som sitter kvar och den som står säger var sitt skäl. Ingen får skratta åt ett skäl.

I vardagen

  • Rösta om spelet

    Ge två förslag, till exempel på vilket spel ni ska spela eller vilken bok ni ska läsa, och rösta. Prata efteråt om hur den som förlorade kan få bestämma nästa gång.

Med papper och penna

  • Hemlig omröstning

    Skriv två förslag på en lapp och låt alla rösta med ett kryss på var sin lapp, som de viker ihop. Räkna rösterna tillsammans och skriv upp resultatet.

Tillsammans med en vuxen

  • Ett litet möte

    Ha ett kort möte där alla får säga sitt om en sak, till exempel en utflykt. Barnet får vara ordförande och se till att alla får prata en i taget.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att den som tycker olika tänker?”

    Visa att man kan tycka olika och ändå vara vänner. Säg gärna högt när du och en annan vuxen tycker olika om något och pratar lugnt om det.

  • ”Hur skulle du kunna få fler att vilja det du vill nästa gång?”

    När barnet förlorar en omröstning: bekräfta att det är tråkigt, och prata om hur barnet kan föreslå sin idé igen.

  • Fråga inte barnet vad familjen röstar på, och låt barnet veta att det inte behöver berätta det för någon. Valet är hemligt, och inte alla vuxna får rösta i alla val.
  • Tala om gränserna för yttrandefriheten lugnt och konkret: man får säga vad man tycker, men inte hota någon eller sprida påståenden som får andra att tycka illa om någon. Det gör att alla kan vara trygga.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att yttrandefrihet betyder att man får säga precis vad som helst till vem som helst.

    Så kan du hjälpa: Förklara att man får säga vad man tycker, men att det finns gränser för att skydda andra.

  • Tror att den som tycker något annat än de flesta har fel.

    Så kan du hjälpa: Att vara färre betyder inte att ha fel. Ta ett exempel på en idé som få gillade först men som blev bra, som en ny lek på rasten.

  • Tror att demokrati bara betyder att flest bestämmer.

    Så kan du hjälpa: Att rösta är en del av demokratin. Lika viktigt är att alla får säga sitt, att man lyssnar på varandra och att alla har samma rättigheter, också de som är färre.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. DemokratiDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad demokrati är och hur man kan bestämma tillsammans i skolan och i samhället. Barnet tränar på att rösta, förstår att det som flest röstar för blir bestämt men att de som är färre har samma rättigheter, och lär sig att man får tycka och säga vad man vill men inte hota eller sprida elaka saker om någon.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.